Flexible Demeanour

Om föräldraförsäkringens delning, del jagvetintevad

I förra inlägget skrev jag att ibland är det nästan svårt att veta om man håller med sig själv. Det här är ett exempel på det.
Jag har länge argumenterat för att föräldraförsäkringen bör individualiseras; inlägg på temat finns här, lite äldre men utförligare här, och ännu äldre och ännu utförligare här. För den som inte ids gå tillbaka och läsa gamla inlägg är detta ett kondensat av argumentationen:
Man ska inte blanda ihop negativa rättigheter (inte bli hindrad från att stanna hemma) med positiva rättigheter (tvinga andra att betala mig för att stanna hemma). Man ska självfallet få stanna hemma så mycket man vill. Däremot finns ingen anledning för staten att betala för ett system som gör det rationellt att diskriminera kvinnor på arbetsmarknaden. Det kommer alltid att finnas folk som vill diskriminera andra på irrationella grunder, men föräldraförsäkringens utformning i dag gör det rationellt att diskriminera kvinnor. Det finns rätt gott om data som ger stöd till att det fungerar så.
En föräldraförsäkring som delas lika mellan föräldrarna skulle ta bort det rationella i att förvänta sig att unga kvinnor kommer vara borta från jobbet mer än unga män.

(Semantisk fundering: om det är rationellt att diskriminera någon, är det då fortfarande diskriminering?)

Men nu på sistone har jag börjat undra om jag är rätt ute. Och obs, det har inte att göra med att jag själv blivit förälder. Inte uppenbart i alla fall. Det är inte heller så att jag inte håller med om mina argument ovan. Jag tycker fortfarande det är ett sunt resonemang.
Vad som hänt är att Centern lanserat ett förslag som i korthet går ut på att föräldradagar ska kunna överlåtas till andra än föräldrarna. Det kan exempelvis handla om syskon eller föräldrar som tar ledigt från sina jobb för att rycka in när det behövs. Jag tycker det låter som ett bra förslag.
Däremot har jag inte helt lätt att se hur det skulle kunna förenas med individualiserad föräldraförsäkring.

Så nu vet jag inte riktigt vad jag tycker.

Etiketter:

4 svar to “Flexible Demeanour”

  1. Christian Says:

    Jag har funderat i liknande banor, och kommit fram till ungefär följande:

    Diskrimineringen av kvinnor baserat på att de förväntas ta ut mer av föräldraförsäkringen bör inte lösas genom att ta bort möjligheten, utan genom att ta bort förväntningen. Det är förstås mycket lättare att ta bort möjligheten, men det betyder inte att det är rätt lösning.

    Gilla

  2. horvendile Says:

    Ett problem med det är just att diskrimineringen är rationell. Det är nog mycket svårt, eller omöjligt, att ta bort förväntningen så länge sakförhållandet kvarstår. Och där är det tyngre instanser än jag som pekar ut föräldraförsäkringens utformning som skyldig. Kanske inte ensamt skyldig, men till en god bit.

    Gilla

  3. Christian Says:

    Men den är ju rimligtvis bara skyldig tillsammans med ett antal andra faktorer, som ju rimligtvis inte kana vara huggna i sten, eller?

    Om kön inte vore en avgörande faktor för karriärsvägar och löneutveckling skulle kvinnor ha lika hög lön som män, och det skulle inte längre vara rationellt att kvinnan var hemma mer än mannen. Om vi inte inbillade oss att kvinnor är bättre lämpade till att ta hand om barn skulle instinktiva känsloargument inte längre diktera att kvinnan var mer hemma. Och så vidare…

    Dock förstår jag också att dessa faktorer är mycket svårare att korrigera än regler för föräldraförsäkring, men det betyder inte att den lättaste lösningen är rätt. Möjligtvis kan den vara mindre fel än andra, på kort sikt.

    Gilla

  4. horvendile Says:

    Jag tror att en väsentlig del av förklaringen till det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen är att kvinnor i snitt tjänar mindre än män, så de tappar mindre räknat i kronor på att stanna hemma. Familjer är ofta duktiga på att anpassa sig efter ekonomiska incitament.
    Och varför tjänar de mindre? Flera orsaker förstås, men en av dem är de inte får de högre tjänsterna, just eftersom de antas vara borta från jobbet mer. Det är en cirkeleffekt alltså, som skulle behöva brytas någonstans. Och att cirkeleffekten finns och är betydande – obs, jag säger inte ensamt ansvarig – stöds av de genomgångar som visar att i länder som Sverige, med lång föräldraledighet, har kvinnor svårare att nå höga positioner än i länder med kort föräldraledighet.

    Äsch, det har du ju redan förstått att jag menar. Sedan landar det väl i om man tycker att individualisering av föräldraförsäkringen är en proportionell åtgärd. Och, tja, jag lutar åt att det är det. Fast nu vet jag alltså inte riktigt vilket ben jag ska stå på.

    Gilla

Kommentarer är stängda.