Egentligen bloggar jag kött nu när jag kommer åt, men jag råkade kasta mig in i en Facebook-diskussion som jag i slutändan lade en del energi på. Och för att den nu inte bara ska sjunka ned i Facebooks dödsdimmor skärmdumpade jag den och lägger upp den här. Vi lär se en hel del sådana här utbyten inför valet, så man kan lika gärna lära sig stegen nu. Eller nå’t.
Artikeln som delas i början finns här.
Obs att det nedan alltså är skärmdumpar, länkar i dem är inte klickbara.
Så! Jag har ingen punchline till det här inlägget.
Maddox skrev en gång på The Best Page in the Universe, i ett avmätt svar till ett mejl han fått,
It’s almost like there’s a record full of incomprehensible bullshit playing in your mind 24/7, and you put the needle down randomly and whatever it picks up, you just type it up in an email and shoot it off to me, usually mid-sentence.
Det är möjligt att min bloggpostning av den här facebookdiskussionen gör mig till den mejlarens like. Men jag chansar.
Förvånansvärt vettig 
måndag 6 januari, 2014 kl. 22:39
Man kunde ju tänkt sig att låta högavlönade betala ”rut” för att jobba inom vården. Eller för att ”rut” skall få en bättre utbildning så att hen slipper att hålla på med arbetssysslor som inte är speciellt meningsfulla. Bättre vore väl om fler kunde axla viktiga arbetsuppgifter i vårt samhälle än att införa reformer som tvingar dem fast i smått meningslösa sysslor?
Sådana val hade heller inte kostat staten en krona.
GillaGilla
tisdag 7 januari, 2014 kl. 19:19
Jag har ärligt talat svårt att avgöra om du menar allvar eller om du trollar. Men jag utgår tills vidare från det förstnämnda.
Så.
Ditt första förslag är alltså att höja skatterna för högavlönade för att anställa folk i offentlig sektor. Been there, done that. Hello nittiotalskris.
Det andra förslaget är att vi inte ska ha några enkla jobb. Ja, det är ett val man kan göra. Faktum är att vi har provat det också. Resultatet: hög arbetslöshet. Att vara arbetslös och inte komma in på arbetsmarknaden, för att någon annan har bestämt att vi inte ska ha några instegsjobb, det är att vara tvingad fast.
Och båda förslagen gör gällande att stora grupper löntagare i Sverige har för låga marginalskatter. Visst har Sverige en del problem, men låga marginalskatter är inte ett av dem.
Vi har system för kostnadsfri utbildning i Sverige. Det finns komvux om man missat gymnasiet. Vi har studiemedel och studielån. Vad vi däremot inte har, tack och lov, är statliga beslut på vem som ska jobba var. Ja, det behövs exempelvis undersköterskor i vården. Men det är frivilligt att söka sig dit, det är inget man bara kan slänga in folk i. För att nu tala om att tvinga någon. Omyndigförklarandet ligger nära här.
Den ringaktning du sedan uttrycker för yrkesarbetet de här människorna utför brukar, när det kommer från höger, kallas klassförakt och mötas med indignation.
GillaGilla
tisdag 7 januari, 2014 kl. 21:41
Jag menade allvar. Dock påstod jag inte att vi skulle anställa samtliga i offentlig sektor, vad fick du det ifrån?
Fördelningspolitik och skattetryck tycker jag inte går att förenkla såsom du gör Dan. Det går visst att upprätthålla höga skattetryck om medborgarna känner att pengarna går till något meningsfullt. Det omvända gäller naturligtvis också att om man misstror hur pengarna hanteras och fördelas så är man också mindre benägen att betala sin skatt.
Därför måste frågan debatteras kontinuerligt så att alla känner sig delaktiga och motiverade och det är väl också därför vi har partier som står för olika skattetryck och fördelningskurvor? Det finns inget rätt eller fel (förutom kanske extremer) och att åberopa nittiotalskrisen tycker jag är lite magstarkt. Sverige har haft ett högt skattetryck under mycket lång tid och klarat sig förhållandevis bra i konkurrensen. Vi har varit ganska motiverade till att betala. Numera har vår betalningsvilja minskat och då är det förstås svårare att upprätthålla motsvarande skattetryck.
Jag påstod heller aldrig att vi skulle omyndigförklara någon eller att lågavlönade jobb inte skall få finnas kvar. Men för samhället som helhet så måste det väl vara bättre att fler av våra medborgare kan axla ansvarsfulla och viktiga uppgifter och då är det väl rimligt att vi försöker styra vårt samhälle åt det hållet?
Jag är dessutom övertygad om att få skulle välja en fastlåsning i Rut-tjänster om andra alternativ, bättre betalda, mer berikande, fanns inom räckhåll. Varför den ensamstående mamman eller den nyanlända invandraren inte är så benägen att ta studielån och sätta sig på skolbänken får väl vi debattera i ett annat inlägg.
Klassförakt brukar användas i termen att man ger olika personer olika värde. Jag tycker det är en stor skillnad mot att anse att vissa arbetsformer är tveksamma och i den mån de måste göras borde delas lika mellan oss medmänniskor.
GillaGilla
onsdag 8 januari, 2014 kl. 16:23
Jonas –
”Men för samhället som helhet så måste det väl vara bättre att fler av våra medborgare kan axla ansvarsfulla och viktiga uppgifter och då är det väl rimligt att vi försöker styra vårt samhälle åt det hållet?”
Det är väl det som har skett under lång tid med önskan från regeringars (d.v.s. mest S-ledda) håll om att alla ska utbilda sig med högre utbildning. Något som visat sig inte har varit så bra för dem som inte klarar av den nivån, för låt oss vara ärliga – alla varken klarar eller vill utbilda sig på högre nivå. Målet om högre utbildning för många verkar resultera i att man ser andra jobb som mindre värdefulla, viktiga eller tveksamma, för att använda din egen beskrivning. Vem ska avgöra vad som behövs och är meningsfullt? Jag? Du? Sveriges Riksdag? Jag ser problem med alla alternativ, såvida de inte är ett resultat av alla människors aktiva och frivilliga val (folkomröstningar hör inte dit).
Kommentaren ”Bättre vore väl om fler kunde axla viktiga arbetsuppgifter i vårt samhälle än att införa reformer som tvingar dem fast i smått meningslösa sysslor” talar ett rätt tydligt språk i mina öron – att man inte gillar vissa yrken och därför ska folk inte jobba i dem. För att titta specifikt på RUT – hade det varit ok om det var lågavlönade som nyttjat det mest? I så fall blir ju din reaktion att det är dåligt enbart för att välavlönade människor köper tjänster av lägre avlönade. Är det ändå inte okej även om det är lågavlönade som nyttjat det mest? Då faller vi tillbaka på din specifika smak om vissa yrken. Du kanske kan föreslå vilka yrken som människor som inte vill utbilda sig högre ska ta och som är meningsfulla?
Argument om att man låser fast människor i dåliga yrken handlar ju ändå om att man helt enkelt inte gillar vissa typer av yrken, annars hade man protesterat lika mycket mot låga löner i andra yrken (alla ”inlåsta” i kassörs-jobb kanske?) och inte inriktat sig på en specifik åtgärd som trots allt gett ett positivt resultat för många jämfört med deras tidigare situation.
GillaGilla
torsdag 9 januari, 2014 kl. 00:19
Magnus –
Angående ”ruts” förmåga:
Ansvarsfulla och viktiga uppgifter kan man kvalificera sig till på olika sätt, tex via olika typer av utbildningar, lärlingsjobb eller andra kompetenshöjande aktiviteter. Att en majoritet av ”rut” inte skulle klara av detta är något jag är ytterst tveksam till. Vad tror du?
Angående mindre viktiga jobb:
Att rut-jobben anses vara mindre värdefulla är väl uppenbart, i annat fall hade vi väl inte behövt ”rea” ut dem? Till viss del värderas våra insatser med storleken på lönen och kostnaden för arbetet. Utan avdrag så hade ruts tjänster kostat mer och kanske därmed också värderats mer. Jag är övertygad om att de flesta människor vill kunna leva på inkomster förtjänade av egen kraft, utan bidrag. Eller hade du föredragit att ditt jobb hölls levande mha bidrag?
Angående nyttjandegrad hos låg- och högavlönade:
Jag skulle vilja hävda att det bästa hade väl varit om samtliga kunde åtnjuta samma tjänster? Varför skall vi som samhälle gynna att högavlönade skall få rabatt på läxhjälp till sina barn när de lågavlönade och i många fall sämre utbildade inte kan åtnjuta samma hjälp trots att de troligtvis har ett större behov? I fallet ”läxhjälp” så är problemet alltså inte arbetets art utan att samhället gynnar fel grupp.
Angående ”dåliga” yrken (tror inte jag använde det ordet :-)):
Såklart att samhällen styr mot vilka typer av yrken och tjänster man vill ha. Vi vet att vi behöver skola, vård, banksystem mm och ser därför till att tex uppbåda utbildningsplatser som skall kunna matcha det framtida behovet. Inget konstigt med det. Värre hade väl varit om vi styrt mot fas 3 vilket nog får kallas ett ”dåligt” yrke? Och på motsvarande sätt så läggs det ned otroligt mycket energi på att få bort arbeten som är ohälsosamma eller lågkvalificerade, både inom offentlig och privat sektor.
GillaGilla
tisdag 14 januari, 2014 kl. 16:32
1. RUT kostar varken dig, någon annan, eller staten ett enda öre. Därför hindrar den inte heller att man genomför andra reformer.
2. Eftersom det inte kostar något faller alla argument om bidrag, ”rea” etc. Det var helt enkelt artificiellt prissatt felaktigt innan.
3. Ingen av de som jobbar inom RUT får pengar av staten, det är bara staten som får in mindre pengar i varje enskilt fall men eftersom dessa nu blivit fler och vita förlorar man inte intäkter till statskassan. Därmed faller även din fråga om jag föredragit att mitt jobb hölls levande m.h.a. bidrag.
4. Om man vill styra människor till andra arbetsuppgifter så krockar inte det med RUT. Det är ingen som tvingas att jobba i den branschen och finns det bättre alternativ så har de möjlighet att byta, det är upp till dem. Har de inte möjlighet? Då är det inte p.g.a. att RUT existerar utan för att andra hinder är för höga och då är det dessa man bör ändra på. Se punkt 1.
5. Om man vill ta bort RUT för att man tycker att alla ska ha råd med det och inte bara högavlönade så sätter man denna ”jämlikhet” framför att människor har fått nya eller vita jobb. Motståndet mot högavlönade är alltså viktigare än att en del människor har kunnat ordna egen försörjning. Det talar en hel del om vilka värderingar man har.
6. Jag har aldrig påstått att de som jobbar inom yrken som omfattas av RUT inte har förmågan att vidareutbilda sig. Vad jag sade var att den syn som S/vänstern har på vissa jobb har under lång tid lett till att staten velat styra så många som möjligt till högre utbildning efter avslutad grundskola, vilket inte passar alla. En del klarar det inte, en del vill helt enkelt inte och det är varken din eller min sak att få dem att ändra på sig om de inte kostar samhället något. Att tro annat är att agera förmyndare.
Till sist – värderingen av en tjänst är en bedömning gjord med avseende på hur mycket man vill ha den och inget annat. Bara för att man inte vill betala höga pris för en tjänst eller vara betyder inte det att man ser ned på den typen av jobb. Att höja priset på en tjänst gör inte att den värderas mer, bara att färre köper den (undantaget ”statusköp”). Det kan bli mer åtråvärt att jobba med tjänsten, men det är något annat och inte intressant för vad detta inlägg handlar om.
GillaGilla
onsdag 15 januari, 2014 kl. 00:09
Magnus, jag använder din numrering…
1. Liksom fördelningsskatter så kostar RUT inte staten några pengar. Men de leder just till fördelning och påverkar vilket utrymme man har över till annat. Dvs, om du lägger pengar på RUT så har du mindre pengar att lägga på något annat. Eller det omvända, om du betalar mer pengar i en fördelningsskatt så har du mindre pengar att lägga på RUT. På så sätt påverkar RUT-reformen en eventuell skattefördelningsreform.
2. Utan RUT så hade väl priset på dessa tjänster satts enligt samma regler som gäller för alla andra tjänster? Anser du att priset på alla tjänster är artificiellt satta?
3. Frågan om svarta och vita jobb är en fråga kring vilket skattetryck vi är beredda att acceptera. Med ditt resonemang så skulle vi behöva införa RUT inom många områden, givet att viljan att betala skatt skulle minska (vilket den gjort under lång tid).
4. Om vi kan motivera ett högre skatteuttag (gärna i form av fördelningsskatt) så kan dessa pengar användas till kompetenshöjande aktiviteter som tex kan komma den ensamstående mamman till godo.
5. Jämlikhetsfrågan är inte oviktig. Hur motiverar du tex läxhjälp som RUT-tjänst? Tycker du det är en bra lösning i ett Sverige där vi vill ge alla barn samma chans till ett bra och anständigt liv?
6. Som sagt, det görs kontinuerligt insatser för att få bort ohälsosamma och okvalificerade jobb, både inom offentlig och privat sektor. Okvalificerade jobb är helt enkelt inte lönsamma att upprätthålla såvida vi inte skulle införa RUT lite varstans. Tex så hade de flesta chefer sin egen sekreterare förr. Idag delar hela avdelningar på en sekreterare eftersom kostnaden är alltför hög och man därför tvingats effektivisera och rationalisera bort deras arbete. Dessa människors insatser kan istället användas på annat håll vilket är av betydelse för vår tillväxt.
7. Jag delar inte din kommentar om värdering. Vi är människor och vi jämför oss med varandra inom de flesta områden, varav lön är en. En person som kan erbjuda något unikt kan ofta ta högre betalt och bedöms då för detta. Om tex RUT-tjänsterna fanns i överflöd och subventionerades till att vara gratis så skulle detta förstås påverka deras värdering. Se bara på hur man värderade tjänstefolkets arbete förr i tiden eller hur man värderade undersköterskor nyligen…
GillaGilla