Låt dem äta cyklar

För några år sedan behövde jag i jobbet då och då åka en sväng till Ystad, och distansmöte var inte ett alternativ. Det var lyckligtvis ingen stor grej. Goda flygförbindelser gjorde att jag kunde klara resan och vara hemma igen på en normal arbetsdag. Hade jag inte kunnat ta flyget utan varit hänvisad till tåg skulle det inte gått att göra på en arbetsdag. För företaget blir det förstås både högre direkta kostnader och lägre effektivitet om det kommer in övernattningar i bilden. För mig personligen hade det inte varit hela världen. Jag hade kanske missat någon kvällsaktivitet, men på den tiden var jag ensamboende och barnlös och en bortanatt var inte mer besvärlig än att det blev mer post att ta in nästa dag. I dag är det annorlunda. Inte så att jag aldrig kan vara bortrest, men det blir ett helt annan logistiskt maskineri när det ska pusslas med förskola och angränsande tillvaro.

Tänk på det nästa gång du ser eller hör något hånfullt uttalande om affärsresenärers behov. Javisst, företagens vinster är en del i det, och till på köpet en högst legitim del. Men det är också småbarnsföräldrar som gärna vill kunna sköta både jobb och familj. Se dig om nästa gång du är på vilket företag som helst. Det är hög sannolikhet att du ser betydligt fler småbarnsföräldrar än cigarrökande, punschdrickande rovriddare i hög hatt. Det är dessa småbarnsföräldrar som är människorna bakom det ansiktslösa näringslivet.

Om man nu lägger ned Bromma kommer inte allt inrikesflyg upphöra för det. Men det är inget snack om att det blir ett stort avbräck. Brommas kapacitet för starter och landningar är mindre än men i samma storleksordning som Arlanda, och Arlanda har kapacitetsproblem som det är redan i dag. Jag har misslyckats med att ta reda på hur lång tid det tog från planeringsstart till trafikstart på Arlandas bana 3, men vi kan känna oss trygga i förvissningen att någon ersättningskapacitet för Bromma lär inte gå att skaka fram till när de rödgröna vill lägga ned flygplatsen.

Det har skrivits en del om hur många tusentals jobb ute i landet som kommer att gå förlorade om flyget på Bromma stryps. Jag kan inte bedöma hur korrekta dessa siffror är, men att Bromma är viktigt för landets kommunikationer kan det knappast råda tvivel om. Stockholm å sin sida må ha sina problem, men för hög transportkapacitet lär inte komma högt på problemlistan.
De här jobben och den förlorade effektiviteten har en miljöbaksida också. Alla miljöåtgärder kostar inte pengar, men en del gör det, och jag törs påstå att människors vilja att betala för bättre miljö står i relation till övriga ekonomiska förutsättningar. Det är när man upplever att vardagen går ihop som man är som mest intresserad av miljön.
Det betyder inte att tillväxt alltid ska gå före miljöhänsyn, men att helt bortse från att kopplingen finns är att skjuta sig i foten. Man bör välja sina miljösatsningar kanske inte bara, men till stor del efter effektivitet. Jag återkommer till det.

Bostäderna då? Det ska ju byggas bostäder på Bromma. Det är väl bra? Stockholm behöver bostäder!
Ja, det stämmer att Stockholm behöver bostäder. Men Alliansen har redan lagt fram förslag för att bygga, om jag minns rätt, 140 000 – 160 000 bostäder. Om Miljöpartiet et al verkligen var intresserade av att få fram bostäder kunde de låta bli att ständigt rösta nej till förslag om byggande. I själva verket är det svårt att hitta några som är mer negativa till byggande än MP och V. Bostäder är i detta fall bara ett svepskäl för att bli av med flyget.
Detta särskilt som det inte är enkelt att bygga på Bromma flygplats. Marken är platt, men där slutar väl fördelarna. Den är också kraftigt kontaminerad. Efter vad jag hört krävs en mycket, mycket omfattande sanering. Det går säkert att göra, men det kommer ta lång tid och bli rejält dyrt. Bromma är inte ett bra val för att komma tillrätta med en galopperande bostadsbrist.

Miljön då? Som vi redan varit inne på. Flygplan släpper ut en massa koldioxid!
Ja, det gör de. Men hur mycket egentligen?
Enligt Transportstyrelsen står inrikesflyget för ungefär en procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Transportsektorn som helhet står för runt en tredjedel. Inrikesflyget alltså, högt räknat, en trettiondel av transportsektorn.
Då ska man också komma ihåg att Sverige, tack vare vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och annat förnybart redan ligger lågt i koldioxidutsläpp. Den där procenten är alltså i absoluta tal mindre än vad en procent skulle varit i de flesta jämförbara länder. Sverige är också ett relativt stort och glest befolkat land. Transporter kommer alltid att vara en del av den svenska verkligheten.
Det är angeläget att tackla växthuseffekten. Men jag har svårt att se att bråkdelar av en procent av redan relativt låga utsläpp skulle vara värt att strypa inrikesflyget för, med alla negativa effekter det skulle få. Ökad låginblandning av biobränslen i bilars drivmedel skulle antagligen ge betydligt större effekt till lägre kostnad, för att bara nämna något.
Det finns för övrigt flera företag i Sverige som jobbar på att få fram bättre processer för biobränslen. De tenderar att inte ligga i Stockholm. Gissningsvis skulle de drabbas av strypt inrikesflyg. Synd.

Men säkerheten! Det måste ju vara vettlöst att ha en flygplats så nära tättbebyggda områden!
Ja, flygplan ramlar ned ibland. Det händer. Men det händer inte ofta. Bromma har varit igång länge, och jag tror inte att det hittills störtat ett plan så att någon på marken i flygplatsens omedelbara närhet fått sätta livet till. (Har jag fel så påpeka gärna, skulle vara intressant att veta.) Flygsäkerheten i dag och i morgon lär också vara bättre än igår. Och obs, jag bor och skriver dessa rader i ett högt hus några hundra meter från flygplatsens och i dess direkta siktlinje – jag tror att det på ren svenska kallas to put my money where my mouth is.

Vi vet redan att det är mycket farligare med biltrafik än med flygtrafik, men det är kanske tåget som är den mer intressanta jämförelsen. (Obs dock att även tågtrafiken har svåra kapacitetsproblem, att bara pang bom få fram ersättningskapacitet där är inte möjligt.) Tåg är ett mycket säkert transportslag. Ändå dör det runt tjugo personer om året i tågolyckor. Där inkluderas människor som blir påkörda, men självmord är exkluderade.
Det lär inte vara tjugo personer per år som dör i inrikes flygolyckor. Små privatplan störtar då och då, men det är inte dem huvuddelen av diskussionen rör.
Och ja, man borde räkna dödsfall per personkilometer. Jag tror inte det ändrar bilden; att gå över till tågtrafik har fördelar, men skydd mot olyckor är nog inte en av dem.

Så alltså.
Att lägga ned Bromma skulle få allvarliga återverkningar både för ekonomin och för de vanliga människor som utgör ekonomin. Det är knappast effektiv miljöpolitik, sett till insatsen. Det är inte en effektiv lösning på bostadsfrågan, och det verkar inte vara någon uppenbart säkerhetshöjande åtgärd.
Kvar har vi plakatpolitik, om man nu bestämt sig för att flygplan är onda. Men det får vi i alla fall ge MP, V och de andra. Plakatpolitik är de bra på.

Annonser

4 svar to “Låt dem äta cyklar”

  1. Christofer Ohlsson (@christolsson) Says:

    Kom att tänka på detta blogginlägg då jag läste följande i Dagens Samhälle:

    http://www.dagenssamhalle.se/debatt/fel-och-loegner-i-kampanjen-foer-bromma-flygplats-11407

    Era uppgifter om Arlandas kapacitet tycks inte alls gå ihop. Jag läser bland annat:

    ”År 2013 hanterade Arlanda och Bromma sammanlagt långt färre landningar än enbart Arlanda gjorde år 2000 och sedan dess har en tredje bana tillkommit. Enligt Swedavias egen prognos når Arlanda tillbaka till 2000 års nivå först 2030.”

    Vad är din förklaring till att era uppgifter skiljer sig så mycket åt?

    Gilla

    • horvendile Says:

      Om det stämmer så är det förstås mycket relevanta fakta.
      Det här inlägget har (som inte så få andra inlägg) diskuterats i Facebook-kommentarer, och jag säger där att det inte är Bromma i sig som har helig status för mig, mer än att jag gillar att titta på flygplan. Och det gör jag verkligen. Men jag inser att det inte håller som enda argument.
      Nå; kan man ordna fram bra ersättningskapacitet är det alltså inte givet att just Bromma måste vara kvar. Det finns dock ett antal ”men” här:
      * För det första, stämmer det att Arlanda lätt skulle kunna svälja Brommas kapacitet? Efter vad jag läst går Arlanda redan under högtrafik – och det är i första hand det som räknas, inte trafiken under de långsamma timmarna – för full kapacitet. Och om något så kämpar man juridiskt för att över huvud taget få behålla den kapacitet man har. Men om allt detta skulle vara fel, om Arlanda i själva verket har en massa ledig högtrafikkapacitet, så vill jag se det bekräftat från flera håll.
      * Om det visar sig enkelt att få fram ersättningskapacitet – bra. Men ta då fram den först, lägg sedan ned Bromma. Inte tvärtom. Detta blir särskilt viktigt då det finns anledning att tro att MP (et al) inte är ett dugg intresserade av sådan kapacitet.
      * Jag kan vara felinformerad, men åter, efter vad jag läst har Stockholm jämförelsevis låg flygkapacitet. Om det stämmer är det inte säkert att det räcker att kunna hantera dagens kapacitet.

      Sedan tycker jag inte att det är givet att ”Bromma kan läggas ned” automatiskt leder till ”Bromma bör läggas ned”. Det är inte det mest näraliggande alternativet för att få fram bostäder. Vad gäller buller, som jag är förvånad att ingen tagit upp än, så beror det förstås på var man sitter, men där vi bor några hundra meter från landningsbanan så låter det betydligt mindre än vad buss 56 på Inedalsgatan lät in i vårt sovrum i förra lägenheten i stan. Det finns poänger med en citynära lite mindre flygplats, särskilt nu när Tvärbanan tar en i någotsånär rimlig närhet av den; en sak som lätt glöms bort är hur snabbt det går i högtrafik att ta sig från ingång till gate på Bromma.

      Långt och lite rörigt svar alltså, kanske inte ens svar på frågan, men jag kanske kan sammanfatta med:
      Om – och jag skriver om – Bromma kan ersättas så är inte just Bromma heligt. Men ersättningskapacitet är mer komplicerat än en årssiffra på antalet starter och landningar.

      Gilla

  2. Jonas Says:

    Angående bråkdelar av en procent…

    Från Bromma flygplats går flyg både inrikes och utrikes. Flyget står för 4-5% av Sveriges totala utsläpp av koldioxid.

    2006 så stod svenskarnas in och utrikesflyget för 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter att jämföra med 12,5 miljoner ton koldioxid från 4,3 miljoner personbilar i Sverige. Sedan dess har flygresandet ökat samtidigt som miljöpåverkan från personbilar minskat.

    Flygets utsläpp står utanför Kyotoprotokollet och omfattas inte av handeln med utsläppsrätter. Bränslet är dessutom befriat från klimatskatter och moms.

    Buller kan försämra den kognitiva utvecklingen hos barn, såsom läsförståelse, minne och koncentration. Upptill 11000 barn påverkas av flygets bullermatta i Bromma-området. Buller från trafik och i synnerhet tunga transporter skall inte förminskas. De är ett samhällsproblem som leder till ohälsa och minskad trivsel, oavsett bullerkälla. Vad gäller bussar specifikt så försöker man komma åt problemet genom striktare krav vid upphandlingar. Tex så är elbussar mycket tystare än motsvarande dieselbussar. Arbete görs även inom flygsektorn tex för ”gröna” landningar men för starter så är det svårt att komma åt hög bullerpåverkan.

    Arlanda byggs ut för att klara mer kapacitet. I egenskap av stor flygplats så kan man hantera fler flygbolag vilket förbättrar konkurrenssituationen jämfört med Bromma flygplats.

    I Oslo så avvecklade man citynära Fornebu 1998 till förmån för Oslo Airport, Gardemoen. Avvecklingen har möjliggjort byggnation för både boende och företag, citynära, vilket frigjort kapital till staden. 2030 kommer området enligt plan att vara fullt utbyggt. Varför skulle inte motsvarande vara en bra idé även för Stockholm?

    På Ericsson där jag jobbar så är dagsresandet en stor utgiftspost för företaget. Sedan några år tillbaka så har företaget investerat i ett flertal videokonferenssystem av hög kvalitet. Så bra att det nästan upplevs som man möts i samma rum. Detta har i hög grad påverkat behovet av att resa och kraftigt minskat kostnaderna för Ericsson. Vad hade du för uppgifter som gjorde att du tvingades resa? Tror du att det är signifikant för de flesta som reser eller finner du det rimligt att man kan minska behovet genom tekniskt stöd såsom videokonferenser och liknande?

    Har du gjort en kalkyl på ditt åkande för att se hur stor din miljöbelastning var under den perioden? Har din arbetsgivare gjort motsvarande kalkyl för sin personal?

    Gilla

    • horvendile Says:

      Jag är alltjämt inne på att bästa sättet att hantera koldioxidutsläpp vore en generell skatt på växthusgaser.

      Som jag sagt ovan: om man enkelt kan få fram ersättningskapacitet på tex Arlanda så behöver inte just Bromma vara heligt. Men fixa då det först.

      Angående detaljfrågor om resor hos min gamla arbetsgivare så skulle jag titta på och stundom mäta på/med en maskin. Inte läge för videokonferens. Jag har inga data på det, men min uppfattning är att okynnesjobbresandet är nere på en mycket låg nivå. Det är för dyrt, om inte annat i ren arbetstid.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s