SvD publicerar ännu en artikel om vårdvalseländet. Vinkeln är den som vi sett förut: Vårdpersonalen får problem med arbetsmiljön. Den politiska oppositionen ryar.
Men innan man slår back i maskinen så ska man ta ett steg tillbaka och sig en funderare.
Vi visste från början att det skulle bli en besvärlig inkörningsperiod. Det ligger i sakens natur när man byter allokeringssystem. Vidare var det patienternas situation som skulle förbättras, inte personalens. De undersökningar som hittills gjorts pekar på att patienterna upplevt förändringarna som positiva och att antalet besök har ökat – det är inte att fnysa åt i ett land med en vård som är god när man får den men med taskig tillgänglighet (oppositionen går för övrigt med på att tillgängligheten brister, se tex sid 4-5).
Det är ingen bra idé att förringa personalens problem, men allt kan inte lösas perfekt på en gång. Nu har vi valt att först lösa patienternas problem, sedan får man ta de problem som det medför för personalen. Någon som tycker att det omvända vore en bättre ordning? Någon? Oppositionen kanske?
Låt mig berätta om en alternativ verklighet, i en annan värld. Där är det staten som bestämmer var man ska vara när man behöver en vårdcentral. Man ska vara hemma. Att man kanske hellre vill gå till en vårdcentral nära sitt arbete… nix, det går inte. Staten har nämligen i sin storslagna visdom planerat att det är hemma som gäller, och då är det bara att rätta sig efter det. Hur skulle det se ut om patienterna gavs inflytande över sådana saker?
En annan värld är möjlig.
Ni kanske minns att så här var det. Inte i DDR 1985, utan i Sverige alldeles nyss. Fortfarande, faktiskt, om man inte bor i någon av de regioner som har infört vårdval.
Om bara några år så kommer det att framstå som helt bisarrt att man en gång inte kunde välja vårdcentral, utan att man hade centralplanerats till en. Det kommer att ranka någonstans i samma liga som att vilja förbjuda parabolantenner, att bara kunna välja på Televerket i månader för att få telefon, att inte få ha ickekommunala dagis. Kom då ihåg att Socialdemokraterna kämpade emot vårdvalsreformen, också efter det att den infördes.
Förvånansvärt vettig 
lördag 21 mars, 2009 kl. 00:16
Men artikeln i Svd visar ju också på att även patienterna i fattigare områden har fått det sämre, är detta rimligt tycker du? Det är kanske för tidigt att säga ngt om reformen i sig men det är ganska tydligt att vissa missgynnas av det mer än andra.
GillaGilla
lördag 21 mars, 2009 kl. 10:05
Nja, vad artikeln säger är egentligen att personalen fått mer att göra per capita, det framgår inte explicit att det blivit sämre för patienterna. Det pratas om köer, men hur var det förut då? Köer var knappast ett okänt begrepp före 2006.
Däremot håller jag för troligt att vissa patienter kommer att uppleva en försämring, något annat vore fullständigt osannolikt. Det är precis som med möjligheten att välja skola, även om det är en förbättring för de flesta så finns det helt säkert enskilda individer som får en sämre situation.
GillaGilla
onsdag 10 februari, 2010 kl. 12:08
[…] att staten inte längre generöst ska bestämma var det passar folket att bli sjukt. Minns vad jag profeterade för snart ett år sedan: ”Om bara några år så kommer det att framstå som helt bisarrt att man en gång inte kunde […]
GillaGilla