Gentlemen, restart your engines

Okej, det är tydligt att om jag ska komma igång igen här så kan jag inte gå och vänta på att generationsromaninlägget ska komma av sig självt. Jag får återstarta med små korta notiser.

Som en fundering kring utträngning från välfärdssystem. Det är nämligen vad oppositionen ofta, men på senare tid mer högljutt har beskyllt regeringen för att hålla på med. 500.000 människor är tydligen utträngds. Från a-kassan verkar de mena.
Va?
Reality check, please.
Regeringen gjorde det i de flesta fall dyrare att vara med i a-kassan, det är alldeles sant. Men det är helt poänglöst att vara med i en a-kassa om man inte har ett jobb. Och har man ett jobb så kompenserades avgiftshöjningen, undantaget ett litet antal specialfall, med råge av sänkt inkomstskatt. Att en halv miljon människor har ”tvingats” ut ur systemet är alltså rent nys.
Däremot kan det stämma att så många har lämnat a-kassan, helt frivilligt. De har då tagit en kalkylerad risk. De har bedömt att deras situation är sådan att de inte är betjänta av att vara med i a-kassan; kanske för att de inte tror att de kommer att förlora jobbet, för att de inte behöver a-kassan om de ändå skulle göra det, eller något annat. Somliga av dem har säkert gjort en felbedömning. Men vad är det oppositionen menar? Ska befolkningen inte få göra val där det finns ett alternativ som kan ge sämre utfall än ett annat?
Kanske. Valfrihet har aldrig stått högt på agendan hos vänsterpartierna, och beskrivs ibland på ett närmast Orwellskt sätt som tvång.
Men å andra sidan, vore de konsekventa så borde de då förespråka obligatorisk a-kassa, och det är de emot. Det ska alltså vara tillåtet att gå ur a-kassan. Vad opponerar de sig då mot? Det enda som finns kvar är ju att vanliga löntagare fått mer pengar över. Det borde vara välkommet bland partier som beskrev det som en mindre katastrof när SL-kortet höjdes 20 kr i månaden.

Tyvärr är det nog just så att man inte ser det som självklart positivt att folk får behålla mer av sin lön. Jag lyssnade nyss på panelen i Godmorgon Världen, där Aron Etzler gjorde tydligt att skattesänkningar inte var något intrinsikt positivt. Nu är Etzler inte direkt mittenorienterad, men allvarligt talat.
Det är ju självklart att skattesänkningar (åtminstone på sådant man inte vill bekämpa, till exempel löntagares inkomster) är positiva i sig. Det finns inget som är intrinsikt dåligt i att en löntagare får högre inkomst.
Sedan är det klart att i ett vidare perspektiv så måste skattesänkningar vägas mot annat. Även om en sänkning är bra i sig så existerar den i ett sammanhang, och det vore knappast någon bra idé att sänka skatten till noll. Det kan hända att det vore bättre att bygga ett äventyrsbad.
Men om man inte kan se att det är något gott i sig med lägre inkomstskatt, då har man lugnt sagt problem med prioriteringarna.

Det blev ju inte så kort det här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s