Det finns så många grafer man kan göra på så få siffror!
Jag var inte helt mätt efter gårdagens skatteillustration, så jag har ägnat en ledig eftermiddag åt att göra nya grafer – inte helt smärtfritt eftersom jag inte hade något program för ändamålet som jag trivs riktigt bra med, det blev en kombination av Scilab och Inkscape.
Det här blir alltså en orgie i grafer över vad som har hänt med inkomstskatterna sedan 2006. I ”inkomstskatt” räknar jag här inte in arbetsgivaravgiften, även om det är en direkt löneskatt. Jag har fått data på samma sätt som i förra posten: jobbskatteavdrag.se, med landets genomsnittliga skattenivå.
Jag börjar med samma graf som sist, som visar med hur många procent ens inkomstskatt har sänkts.
Den här gången har jag inte samma avrundningsfel som förra gången. Däremot är samplingen inte hur tät som helst, därav knaggligheten. Närmare analys i förra inlägget.
När man ändå håller på med procent kan man fråga sig: Hur mycket skatt betalar man nu på en given lön? Jag har gjort grafer för det också, avseende 2006 och 2010. Här talar vi alltså om total skatt på hela lönen, inte marginalskatter som alltid är högre.
Grafen visar inget som egentligen inte var känt, men den är ett tydligt åskådliggörande av att alla, inte minst de med lägre inkomster, fått betydande sänkningar. För folk med högre inkomster beror det i icke ringa grad på uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt – i enlighet med skatteuppgörelsen från 1991, som sagt var. En som tjänar 18000 kr/mån har alltså gått från 29% i skatt till 21%. Det är stor skillnad.
Vad det lilla hacket i början av 2006-kurvan beror på vet jag inte. Jag tycks inte ha gjort fel i inmatningen i alla fall.
I pengar då? Vi kan också titta på hur mycket man betalar in i inkomstskatt, i kronor rakt av, för en viss månadslön 2006 och 2010.
Det är kanske den minst intressanta av de här graferna, ganska mycket ett ”jaså”. Lutningen på kurvan blir marginalskatten, och den är oförändrad för högre inkomster. Att högre inkomster fått störst sänkning i kronor räknat visste vi redan, och det är så gott som tvunget för att undvika att bara flytta marginaltrösklarna framför sig. Skillnaden blir riktigt märkbar först när man passerar den gamla gränsen för statsskatt.
Då tycker jag att nästa graf är betydligt mer intressant. Det är också den sista i den här vändan, så håll ut!
Här har jag normerat inkomstskatten efter genomsnittlig månadslön i landet. 2006 var den 25 kkr, och 2008 (de nyaste siffror vi har) var den 27 kkr. Jag har tagit mig friheten att lägga på en tusenlapp på det senare värdet, för att approximera utvecklingen sedan 2008. Det gör väldigt liten skillnad i grafen (jag har testat båda).
Vad vi ser är alltså hur mycket inkomstskatt man 2006 och 2010 betalar, relativt den som tjänar genomsnittlönen för respektive år. Funky!
För att förklara lite närmare: 1 på x-axeln är den normerade snittlönen för respektive år. 1 på y-axeln är den normerade inkomstskatten för snittlönen respektive år.
Om det nu blev klarare av det.
Vad vi ser är till exempel:
- En som i dag tjänar dubbla snittlönen betalar över tre gånger så mycket skatt som snittlöntagaren.
- En som i dag tjänar halva snittlönen betalar ungefär 40% av snittlöntagarens skatt.
- Jämfört med 2006 och snittlönen för respektive år så betalar en låginkomsttagare i dag lägre skatt, och en höginkomsttagare betalar högre skatt. Relativt sett så beskattar den borgerliga regeringen alltså höginkomsttagare hårdare och låginkomsttagare lättare än den förra regeringen.
Speciellt den sista punkten är poängen med den här grafen. Den som gapar om jobbskatteavdraget som skattesänkningar för de rika har en del definierande att göra.
Det får räcka så just nu. Jag har en till skattesalva på gång, men den får komma senare.
Förvånansvärt vettig 
fredag 8 januari, 2010 kl. 22:39
Väldigt intressant!
I grafen som det lilla hacket som du inte visste vad det berodde på så tycker jag man kan skymta samma hack för 2010. Dock så svagt så det kan bero på inmatningen.
Gillade skarpt den sista grafen. Det här känns som ett klockrent exempel på hur man kan vrida statistik till att visa det som du vill visa. Detta skulle kunna vara med i skolundervisningen. Kan man från detta säga om klassklyftorna egentligen minskat eller förirrar man sig bara i statistiken? Undrar vilken graf en reporter från Aftonbladet hade valt till sin artikel? 😉
GillaGilla
lördag 9 januari, 2010 kl. 11:31
Man kan egentligen inte säga någonting om klassklyftorna utifrån det här, utan att först säga vad man menar med klassklyftor. I många andra sammanhang brukar det hävdas att klassklyfta inte är samma sak som inkomstskillnad. Precis vad det är verkar dock vara mer oklart.
Det är däremot jättelätt att med det här materialet göra gällande att en höginkomsttagare fått sin skatt sänkt fler kronor än en låginkomsttagare. Det är ju så, och det säger jag också. Det är bara att plotta sänkt skatt i kronor.
GillaGilla
lördag 9 januari, 2010 kl. 11:44
Mycket illustrativa grafer! Det är så här regeringen borde presentera förändringarna i skattesystemet! Tabeller säger inte i närheten lika mycket som grafer. Mycket bra initiativ!
GillaGilla
lördag 9 januari, 2010 kl. 15:52
Å tack, mycket trevligt beröm!
GillaGilla
lördag 9 januari, 2010 kl. 12:41
Min mening var inte att kritisera graferna. Jag ville framhäva att du tydligt visar hur man kan vrida samma siffror för att få fram statistik som talar för en specifik åsikt ifall jag skulle välja ut EN av dessa för presentation. Att vissa alla grafer samtidigt så här är dock det rätta att göra för det visar alla vinklar samtidigt.
Det var främst att du skrev ”Relativt sett så beskattar den borgerliga regeringen alltså höginkomsttagare hårdare och låginkomsttagare lättare än den förra regeringen.” som fick mig att fundera på om du efter att presenterat en helhet sedan ville fokusera på en specifik del av det hela. Ditt svar nu övertygade mig dock om att min tolkning av ditt uttalande var felaktig.
Samhällsklyftor brukar främst mätas i välstånd som helhet. Man mäter i hur folk bor, vad för möbler, bil, kläder och mat dom har osv. Inkomsten har då en betydande roll i detta. Tydligen ska klyftorna framstå som ännu större om man mäter så men jag har inte sett några jämförelser med egna ögon för att kunna bekräfta detta.
GillaGilla
fredag 12 februari, 2010 kl. 21:42
[…] Beskattad karl reder sig själv By horvendile Vissa säger att vill man ha något ordentligt gjort så får man göra det själv. När det gäller hantverksarbete så gäller det knappast mig, men gäller det grafer så kan det ligga något i det. Jag ramlade in i en diskussion om skattesatser och hur mycket man måste jobba för att kunna ge någon annan en viss summa i nettolön. Jag såg snart chansen att göra en till skattegraf! […]
GillaGilla
onsdag 10 mars, 2010 kl. 11:12
[…] ”rättvis” är rimligen ”införd av S”. Vad gäller progressiviteten så visade jag för ett tag sedan (den sista grafen) att Alliansregeringen har skärpt progressiviteten i skattesystemet. Det kan man […]
GillaGilla
fredag 30 april, 2010 kl. 14:41
[…] det, och med mer data på fötterna än jag hade haft. Själv kan jag passa på att länka till den post där jag i fjärde och sista grafen visar att jobbskatteavdraget redan har skärpt progressiviteten […]
GillaGilla
torsdag 8 juli, 2010 kl. 12:37
[…] ha satsat på de onda rikingarna och lämnat resten i sticket. Låt mig därför åter länka till den post där jag, i fjärde grafen, visar att regeringen skärpt progressiviteten i skatteskalan. Eller, […]
GillaGilla
måndag 26 juli, 2010 kl. 20:04
[…] talar vi om en skattesänkning från 29% till 22%. Jag hänvisar åter till mitt paradinlägg, Överdrivet många skattegrafer. S motsatte sig detta i samtliga […]
GillaGilla
lördag 21 december, 2013 kl. 21:47
[…] utanför arbetsmarknaden? Som återkommande läsare kanske minns gjorde jag 2010 en djupdykning i effekterna av JSA på skatteskalan, den som vill ha ännu fler grafer kan vända sig […]
GillaGilla