Jag har annat att göra – framför allt sova – men Mona Sahlins avgång måste få en snabbkommentar i alla fall.
Jag ska inte försöka lura i någon att jag gillade den socialdemokrati som Sahlin anförde i valet. Det gjorde uppenbarligen inte särskilt många väljare heller. Men frågan är hur mycket det var Sahlins fel, mer än att det förstås i princip alltid är partiledarens ansvar. Sahlin gjorde ett försök att förnya partiet. Det misslyckades gruvligen; hon blev snärjd av partiets konservativa falang (det finns som bekant få mer konservativa storheter än inbitna sossar) och av den påbörjade förnyelsen blev bara ett tankebefriat antiregeringsbröl som måste ha generat de delar av partiet som försökte tänka längre än att Borgarna Är Onda, Vi Vill Regera.
Så visst, hon var för svag för att rå på den konservativa delen av partibasen. Men det i sig betyder inte att hon var speciellt svag. Jag tror inte att många skulle kalla Göran Persson för svag, och när han på andra halvan av 90-talet försökte sig på en förnyelse inte helt och hållet olik det Sahlin påbörjade stötte han på liknande patrull – och kapitulerade. Partiet stagnerade, och det blev nådens år 2006.
Förenklad historieskrivning förstås, men jag sade ju att det var en snabbkommentar.
På så vis kan man med visst fog tycka att det är orättvist mot Sahlin att tvinga bort henne. Däremot förstås inte utan underhållningsvärde för oss som nu kan se fram mot en ny partiledarvalscirkus utan någon uppenbar storfavorit.
Jag gillade inte partiledaren Sahlin. Det handlade under henne mycket om stil och slagord och förtvivlat lite om innehåll. Men socialdemokratins problem är inte Sahlin. Socialdemokratins problem är det socialdemokratiska partiet.
Förvånansvärt vettig 
lördag 11 december, 2010 kl. 01:47
Istället för att som jag brukar skriva nån jättelång kommentar så delar jag bara med mig av denna artikel angående ämnet: http://www.socialisterna.org/sv/2/1/6172/ vilket i kort är en sågning av S jäms med fotknölarna. Lustigt nog känner jag ett antal socialdemokrater som läst artikeln och tyckte att den träffade pudelns kärna väldigt precist.
Utifrån de trådar jag har inom partiet och tillgång till lite insider-info så ska vi nog inte bli allt för förvånade om vi får se en större splittring inom det partiet i framtiden. Det är förstås inget som är givet i nuläget men bli inte förvånade som sagt.
GillaGilla