Vad ska vi äta till middag?

The Economist har klämt ur sig ännu en av sina 18-sidiga Special Reports, denna gång kallad
The 9 billion-people question – A special report on feeding the world
(Jag gissar att länken bara fungerar om man är betalande kund.)
Ämnet är alltså i första hand jordbruk – vad som kommer att krävas, vilka svårigheter och vilka möjligheter som finns. På de breda penseldragens nivå är det inte så mycket nytt om man någorlunda följt med i frågan på sistone, men givetvis finns en massa större och mindre detaljer som är nya i alla fall för mig.

Innan jag kommer till min egen poäng tänkte jag sammanfatta vad de säger. Kravbilden utgår från att grundat på vad vi i dag tror om befolkningsutveckling och ändrade konsumtionsmönster kommer avkastningen från jordbruket att behöva öka med 70% till år 2050. Det kräver en mycket högre takt än vi ser nu, och kommer att kräva en andra grön revolution.

Ett av de större hindren på vägen är väntade klimatförändringar, vars effekter givetvis är vanskliga är uppskatta och bedömningarna varierar, men det verkar i dagsläget vågat att utesluta tapp på 20% – och det måste vi alltså ta in utöver de önskade 70% i ökning.
Flera av de gamla vägarna för att öka den totala avkastningen är också svårframkomliga. Det finns inte mycket mer land man kan odla upp. Möjligheterna att öka avkastningen med mer gödsling är begränsade, och för den delen är även vatten en begränsad tillgång.

En bit på vägen borde man kunna komma med effektiviseringar. Man räknar till exempel med att 30-50% av all producerad mat aldrig konsumeras, i vart fall inte av människor. Orsakerna varierar, och en del är svåra att komma åt, men i fattiga länder skulle mycket kunna vinnas med bättre infrastruktur, eller bara ordentliga behållare att förvara maten i så att skadedjur inte kommer åt den. Det är också, även i torra områden, förhållandevis små områden som konstbevattnas effektivt. Rätt gjort kan det avsevärt öka avkastningen per satsad vattenvolym. Föga förvånande är israelerna bra på det där.
Över huvud taget handlar mycket om att få lågproduktiva regioner – inte bara Afrika – att ta till sig metoder för effektivt jordbruk; där finns en stor del av svaret.

Men antagligen inte hela. Det måste också till bättre grödor, för vilket det krävs rejäla forskningsinsatser – något som varit eftersatt i decennier. All framtagning av förbättrade grödor görs inte med genteknik, men en hel del, av den enkla anledningen att genteknik skänker riktning åt vad som tidigare varit kaos. Så kallad traditionell växtförädling handlar inte bara om att tålmodigt korsa olika ärter. Man bestrålar fröna, häller onda kemikalier på dem och så vidare, allt i syfte att framtvinga mutationer. Sedan hoppas man på att några av mutationerna ska vara gynnsamma. Det är lite som att sparka till en hög med plockepinn och hoppas att det ska bli en bro. Funkar ibland, men det är inte speciellt effektivt. Med genteknik kan man på ett helt annat sätt rikta sina insatser; man kan säga att det är som växtförädling där man vet vad man gör.

Och det är här vi närmar oss min poäng. Economist lägger stor tyngd på att vi måste anamma ny teknik, men förbigår väsentligen vad det implicerar.
Det här med ekologiskt odlade grödor. Vi borde lägga av med det.
Argumentet är egentligen mycket enkelt.
Vi behöver öka avkastningen per odlad areal kraftigt. Ekologisk odling ger mycket lägre avkastning än konventionell väl genomförd odling, ofta under hälften. Det går inte ihop.
När resurserna är begränsade måste man prioritera, och även om det känns trevligt med ekologisk odling tycker jag att det är viktigare att det finns mat så att det räcker.

Jag ska ta mig an några av de mest väntade motargumenten.
Gällande miljövänlighet är det inte självklart att ekologisk odling är mer miljövänlig än konventionell, speciellt inte om man ser till avkastningen. Konventionell odling får visserligen ofta skäll för övergödning, men grejen är att med konstgödsel är det lättare att dosera rätt mängd gödsel för litet läckage än med det, öh, naturgödsel som används inom ekologisk odling. Det bygger förstås på att odlaren bryr sig om att göra det, men det gäller även ekologiska bönder.

Ibland påstås att ekologiskt odlad mat innehåller mer näringsämnen än konventionellt odlad. Jag hör lite olika bud om det, men även om det skulle vara sant – gör det egentligen något? Det är ju inte som om konventionellt odlad mat är renons på nyttigheter. Antalet människor som drabbas av bristsjukdomar för att de äter konventionella grönsaker lär vara försvinnande litet, för att inte säga obefintligt.

Ekologisk odling kopplas gärna samman med biologisk mångfald. Det är inte gripet ur luften, men ändå ett feltänk menar jag. Det stora ingreppet i naturen är att alls odla något. Även en ekologisk odling är bra nära en monokultur jämfört med det mesta utom en konventionell odling. Har du två hektar mark och vill främja ekologisk mångfald, odla inte ekologiskt på dem. Odla konventionellt på en av dem och lämna tillbaka tillbaka den andra till naturen.

Det sägs att ekologisk odling skulle fungera väldigt bra i stora delar av Afrika. Det är förmodligen sant, men det beror på att man i dag är på så oerhört låg teknologinivå i sin odling att ekologisk odling vore ett jättesteg framåt. Varför man skulle nöja sig med något halvdant förefaller dock en smula oklart.

Så.
Jag fattar att det känns fint med ekologisk odling, och det kan säkert finnas fördelar som jag inte har tagit upp här. Men det är i slutändan en lyxövning som man kan ägna sig åt när man har ett överflöd av mat. Menar man allvar med att lösa matfrågan är det dags att gå vidare.
Det är dags att överge sitt Hameau de la reine och ta matfrågan på allvar. Släppa hörnflaggan och komma in i matchen, liksom.

Det räcker förstås inte så, man måste också få till en fungerande internationell matmarknad och överge dumheter som att varje land ska vara självförsörjande. Men det är ett annat kapitel.

Uppdatering 4 mars
Och så, mycket välanpassat i tid, kommer en DN-artikel som fungerar som en bra introduktion (eller rentav sammanfattning) till i varje fall en del av vad jag syftade på i sista stycket ovan.
Dyr mat inget lyft för bönder
med ingressen
Matpriserna nådde nya rekordnivåer i februari. Men majoriteten av världens fattiga lantbrukare är inte vinnare på prisuppgången. De står långt från världsmarknaden och saknar resurser att öka produktionen.

Uppdatering 2
Efter lite grävande verkar det inte finnas vetenskapligt stöd för att ekologisk mat generellt skulle ha högre näringsinnehåll än konventionellt odlad mat.

Annonser

8 svar to “Vad ska vi äta till middag?”

  1. Flera flugor i en smäll « Ape reft of his tail Says:

    […] mitt senaste generalangrepp på ekologisk odling tog jag upp en tänkbar invändning mot mitt […]

    Gilla

  2. avout Says:

    Problemet, eller ett av problemen, med konventionell odling är ju att den utarmar jorden. Man plockar ut mer än vad vittring kan ersätta, tills inget längre kan växa och den odlingsbara arealen minskar. Detta är hur konventionell odling används i praktiken i många av de länder där odlingsbar mark är som mest behövd/utnyttjad. Varken genmanipulerade grödor eller konventionell odling är lösningen på problemet då det generellt inte innebär ett mer effektivt utnyttjande av odlingsbar mark. Ekologisk odling kan där dämpa utarmningen av odlingsmarken.
    Dessutom används mycket stora arealer till betesmark och odling av djurföda. Visserligen är inte all denna mark lämplig för odling av människoföda men stora delar är. Sedan finns mycket stora arealer skogsmark som lämpar sig ypperligt för kombinerad skogs- och köttproduktion.

    Gilla

  3. avout Says:

    Mer om detta här: http://www.ekolantbruk.se/tidningen/arkiv/artiklar/pdf/2008/508matforalla.pdf

    Gilla

  4. horvendile Says:

    Jag svarar båda kommentarerna här.

    Till att börja med är jag naturligtvis ingen jordbruksexpert, vem som helst som på allvar studerat ämnet vet mer än jag. Men att konventionell odling utarmar jorden och att ekologisk odling inte gör det går på tvärs mot vad jag läst; tvärtom har jag läst (minns inte var) att man åtminstone på vissa håll misstänker att de ekologiska skördarna till viss del rider på tidigare konventionell gödsling av jorden. I vilket utsträckning det är sant vet jag inte.

    Vidare tycker jag att du jämför, för att tala om bönder på bönders språk, äpplen och päron.
    Det stämmer helt säkert att icke-ekologisk odling på många håll de facto bedrivs på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart, och att ekologisk odling vore bättre. Det säger jag också i tredje stycket från slutet i originalinlägget ovan. Men då är problemet inte att man inte odlar ekologiskt, utan att man odlar helt utan modern teknik. Där, typ, växelbruk räknas som modern teknik. Att ett genomtänkt och välordnat tekniktillvänt jordbruk långsiktigt skulle ge sämre skördar än ekologiskt bruk – som per definition begränsar vilka tekniker man får använda – har jag inte hittat stöd för.
    Jag har läst artikeln du länkar till, men den motsäger egentligen inget av detta trots sina tydliga sympatier.
    Däremot är det förstås riktigt att nya grödor, vare sig de kommit till genom genteknik eller traditionell växtförädling, ensamma knappast är tillräckliga för att rädda ett i övrigt kasst jordbruk.

    Gilla

  5. avout Says:

    Artikeln motsäger dock att konventionellt jordbruk är nödvändigt för att producera mat till världens befolkning, något som jag förstod det som att du hävdar. Att ekologiskt jordbruk skulle innebära svält och död för människor i tredje världen.. i det sammanhanget är det lite fjuttigt att prata om ekologiskt kontra konventionellt jordbruk när köttproduktionen tar mer än hälften av det spannmål som odlas.
    Jag ser det som överflödigt att diskutera huruvida konventionell odling är aningen bättre än ekologisk när det inte är mängden spannmål som produceras som är problemet utan vad den används till.

    Gilla

  6. horvendile Says:

    Jag tycker inte att artikeln är fullt så glasklar, i alla fall inte om man försöker para ihop den med Economists genomgång. Alldeles oavsett detta tycks jag dock ha missförstått vad som var tyngdpunkten i din föregående kommentar, så jag lämnar ekologisk vs icke-ekologisk odling tills vidare.
    Jag har tänkt en del på det här med köttproduktion, och jag tror inte att vägen framåt är att försöka lägga om till vegetarisk kost. Inte för att det inte skulle finnas miljö- och resursmässiga fördelar med det, utan helt enkelt för att jag inte ser det hända. Folk vill ha kött.
    Jag tror, kortfattat, att det är effektivare köttframtagning som gäller (och i förlängningen hoppas jag på odlat kött). Detta analogt med att jag inte tror att vägen framåt vad gäller avgaser från bilar är att förbjuda bilåkande utan att förbättra bilarna.
    Det här vore kanske värt ett separat inlägg. Får se.

    Gilla

  7. Myter om myter om ekologiskt | Ape reft of his tail Says:

    […] i morgon också. Hur som helst har jag redan utförligt behandlat den här frågan i mitt inlägg Vad ska vi äta till middag, och jag är oblyg nog att i sammanhanget starkt rekommendera läsning av det även om jag drar ett […]

    Gilla

  8. Caset mot caset mot kött | Ape reft of his tail Says:

    […] har tidigare på bloggen förklarat min skepsis mot ekologisk odling i stor skala; i allmänhet här och mer specifikt riktat mot SNF:s argumentation här. Mitt huvudargument är inte att ekologisk […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s