Skatteskolan fortsätter

…eller kanske repeterar.
Lite sent, eftersom det var flera dagar sedan vårbudgeten presenterades och tidningarna tryckte tabeller över skatteförändringarnas effekter i olika inkomstlägen.
Jag skriver skatteförändring, för även om högavlönade får sänkt skatt tycker jag inte att det är helt rättvisande att tala enbart om skattesänkningar.

Del fem av jobbskatteavdraget är en skattesänkning, inte tu tal om den saken.
För den som tjänar dryga 30 kkr/månad kommer dock en betydande del av den ökade nettoinkomsten från höjd brytpunkt för uttag av statlig inkomstskatt. Det går tillbaka till den stora skatteuppgörelsen 1991; en av hörnstenarna var att endast ett litet antal, 15% tror jag, skulle betala statlig inkomstskatt. Det har såvitt jag vet så gott som aldrig varit uppfyllt, men för att det inte alldeles ska erodera måste man då och då flytta upp gränsen i och med att lönerna i allmänhet går upp. Att inte flytta upp gränsen skulle i praktiken vara en skattehöjning, då man låter fler och fler betala högre skattesatser.

Därför menar jag att även om det är sant att en enskild person som tjänar över 30 kkr får sänkt skatt från en månad till nästa är själva åtgärden egentligen inte en skattesänkning; snarare ett undvikande av en skattehöjning.

Och det får avsluta kvällens skolastiska övningar.

Annons

%d bloggare gillar detta: