I Aftonbladet har Jan Myrdal en debattartikel, ”det måste vara ondska”, som handlar om det svenska väpnade engagemanget i Afghanistan. Som rubriken antyder så anser han att det måste vara ren ondska som gör att Sverige håller på med sådant.
Artikeln kastar ljus på ett angeläget missförhållande som borde rättas till om de ansvariga vill kunna göra något anspråk på anständighet; en skandal som kunnat fortgå öppet utan att någon sätter stopp. Jag talar givetvis om att Jan Myrdal fortfarande ges plats på debattsidor. Jag bestrider inte hans juridiska rätt att häva ur sig vilka idiotier som helst, men det betyder inte att någon annan har skyldighet att trycka dem åt honom. Mannen tycks gå på någon sorts autopilot med död navigering sedan tidigt 70-tal. Han säger faktiskt ingenting längre, någonsin, som är värt att lyssna på alls. Jag förväntar mig bättre analyser av de flesta elvaåringar.
För att inte bara komma med invektiv så citerar jag början av ingressen:
Sverige krigar i Afghanistan – och snart kanske inte enbart med legoknektar. Det kan bli en plikt för svenska försvarsanställda att slåss mot vad man kallar banditer och extremister.
Lite kuriöst är att om försvaret använder frivilliga så är det dåligt (”legoknektar”), och om man använder fortfarande frivilliga men inte riktigt lika frivilliga så tycks inte det vara bättre.
Men det är inte det som är den stora grejen. Läs igen: vad man kallar banditer och extremister.
Det är alltså talibanerna han talar om.
Ni vet, de där som behandlar kvinnor värre än djur på ett ställe där man verkligen inte gillar djur. De där som förbjuder fotboll och musik. De där som bränner flickskolor eftersom flickor inte ska gå i skola. De där som ser dödade civila inte som olycksfall i arbetet utan som ett gott mål i sig. De där som står för något av det mest utstuderade barbari vi sett på bra länge. De ska alltså få förbehållet vad man kallar. Dem är det ondska att slåss mot.
Mer behöver inte sägas. Artikeln fortsätter på det spåret. Resten är lika dumt. Det är inte ens värt att Fiska. Frågan är snarare, som sagt, varför Aftonbladet upplåter sitt spaltutrymme till en sådan lirare. Men det är klart. De har ju Åsa Linderborg i sitt stall, som vanemässigt försvarat terrorism i sina mest horribla skepnader. Då framstår måhända inte Myrdal som en så udda fågel.
Jaha, frågar sig den ambivalente läsaren, ska jag läsa den där debattartikeln? Ja. Men bara om du gillar att titta på trafikolyckor.
Förvånansvärt vettig 