Vådan av vissa gropar man grävt åt andra

Ganska nyss hade jag ett inlägg som illustrerade skatters effekter på kostnaden för att få något gjort, och pratade en del om att med tillräckligt höga skatter så kan intäkterna utebli eftersom saker helt enkelt inte blir gjorde. Lafferkurvan nämndes.

Det har nu aktualiserats av de senaste dagarnas prat om RUT-avdraget (hushållsnära tjänster), som torde vara en hygglig illustration av ovanstående resonemang. De mest rosenröda optimistiska prognoserna verkar nu ha blivit oberoende bekräftade.

  • Avdraget har nyttjats av en stor mängd människor, både med höga och låga inkomster.
  • 11000 jobb har skapats inom denna sektor – nästan tre gånger så många som jobbar på Saab.
  • Tack vare detta har hela apparaten blivit en nettovinst även för staten, som kunnat se sina skatteinkomster öka från detta område.

Vad RUT-avdraget i praktiken är, är en sänkning av skatterna på hushållsnära tjänster. Genom att sänka skatterna ökade aktiviteten så att staten ändå gick plus i slutändan. OCH folk fick jobb, OCH folk fick hjälp i hemmet.

Det borde alltså vara en no-brainer att fortsätta med systemet. Men nej, inte för alla. Det vållar tydligen svåra konvulsioner på vänster planhalva. Där har man grävt ned sig i en pigretorik som nu är svår att komma ur. Strunt samma att alla mätbara effekter verkar vara positiva, det är tydligen moraliskt stötande med hjälp i hemmet. Huruvida det är barnfamiljen som får avlastning eller städaren som får jobb som bryter mot vänsterkänslan för vad som går för sig är lite oklart, men vissa jobb verkar hur som helst inte vara fina nog.

Jag har ju faktiskt röstat på vänsterblocket. Var de lika korkade då? Eller har det bara blivit mer tydligt i dag, när vi ser alternativet i verkligheten?

Uppdatering:
Nu har det getts besked: Vänsterblocket vill ta bort avdraget. Inga av ovanstående fakta är tydligen av vikt. I stället oroas man över att en växande privat sektor, som omvandlar många svarta jobb till vita, kan komma att konkurrera med den kommunala hegemonin. Jag finner resonemanget en smula… exotiskt.

Det är förvisso inte problemfritt att ge en viss sektor skattelättnader, men det är knappast unikt – så är det redan, med olika momssatser för olika näringar, så det är knappast där skon klämmer. Och när något fungerar så bra i praktiken så är jag beredd att ha överseende med anomalier av den typen.

Annons

10 svar to “Vådan av vissa gropar man grävt åt andra”

  1. Wille Says:

    Tvärtom är det precis där skon klämmer – varför ska man ge skatterabatt till de som har cashen att faktiskt betala för sig?

    Vad gäller ”Avdraget har nyttjats av en stor mängd människor, både med höga och låga inkomster.” så håller inte SCB med dig:

    http://veckansgraf.blogspot.com/2010/02/uttag-av-skattereduktionen-for.html

    Gilla

    • horvendile Says:

      För det första är det extremt tydligt att folk tidigare inte ansåg sig ha råd tidigare, det är ju därför branschen har exploderat nu. Och skatterabatten har alltså varit en vinst både för staten, för dem som säljer tjänsterna och för dem som köper tjänsterna. Förlorare: Inga.

      Jag har naturligtvis inte påstått att avdraget nyttjats i lika stor grad av alla inkomstgrupper, det vore idiotiskt att vänta sig. Men enligt den graf du själv länkar till har 2008 ca 15% av avdraget nyttjats av långinkomsttagare; det vill säga, avdraget har nyttjats av en stor mängd människor, både med höga och låga inkomster.

      Gilla

      • Wille Says:

        Ok, förutom att 15% != stor del, så har även SCB annat att säga:

        ” Halva befolkningen (20 år och äldre) hade 2008 en årsinkomst under 200 000 kronor. Av dem var det endast 6 promille som hade denna skattereduktion. Bland de fem procent av befolkningen som hade över en halv miljon i årsinkomst var det däremot betydligt vanligare. Drygt sju procent av dem hade skattereduktion för hushållsnära tjänster.

        […]
        I kommuner med många höginkomsttagare är det betydligt större andel som har hushållsnära tjänster. I Danderyd var det 6,6 procent och i Lidingö 4,5 procent. I kommunerna Filipstad, Storuman och Åsele var det bara en promille som hade skattereduktion för hushållsnära tjänster 2008.”

        (Finns här: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____287274.aspx)

        Så varför ska de som har råd att betala för sig ha skatterabatt?

        Gilla

        • horvendile Says:

          Ditt argument är alltså att de som har mer pengar har råd att konsumera mer? Ja, där står jag svarslös.

          Implicit i din text ligger också att tjänar man över 200 kkr/år så har man det gott ställt. Det är ca 16500 kr/mån. Om något så tycker jag att det är förvånande att så mycket som 15% av avdraget nyttjats av folk i dessa inkomstlägen.

          Svaret på din avslutande fråga är: För att alla (skriver ALLA, både privatpersoner och stat) tjänar på det. Svårare är det inte.

          Gilla

        • Wille Says:

          ”de som har mer pengar har råd att konsumera mer”
          Absolut.

          Iaf, från http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2010/02/22/ar-hushallsnara-tjanster-vart-att-subventionera/#comment-16386:

          ”1. Är kostnaden för den uppnådda jobbeffekten rimlig, dvs. finns det bättre alternativ användning av skattepengarna som kanske till och med skapar fler jobb?

          2. Bidrar subventionen till att förbättra vanliga yrkesarbetandes livspussel eller äldres vardagsliv i så hög grad att det motiverar åtgärden oavsett hur många jobb den skapar?

          Svaret på fråga ett är förmodligen att det finns andra åtgärder där skatepengarna skulle ha större direkt jobbeffekt, t.ex. i skolan eller vården. Om det bara var jobbeffekten som motiverade bidraget skulle det förmodligen inte vara värt pengarna. Men om svaret på fråga två är att subventionen i hög grad kan underlätta yrkesarbetandes livspussel och därmed vara bra för t.ex. stressade småbarnsfamiljer, då kan det motiveras utifrån detta.”

          Kombinerat med siffrorna från SCB ser vi som sagt att de som tjänar på detta är höginkomsttagare. Vilket är fett jävla absurt eftersom de just har pengar – låt dom köpa sina tjänster vitt istället.

          Så – varför inte använda denna 1,1 miljard (!!!) som skiten kostar årligen till något vettigare.

          (Sist men inte minst är det lite ”roligt” att högern alltid pratar om att staten inte ska finansiera marknader osv, men givet att det blir annorlunda så fort det passar.)

          Gilla

  2. Jonas Says:

    Mycket bra skrivet och formulerat.

    Det är imponerande hur vänsterexperimentet kan säga nej till RUT som skapar mängder av jobb åt främst kvinnor som annars stått långt ifrån arbetsmarknaden, samt eliminerar svartjobb. I samma andetag tycker de att det är helt okej att ha ROT avdrag, där främst hantverkande mäns jobb räddas. Rädda manliga jobb = bra, rädda kvinno jobb = dåligt.

    De hävdar vidare att ”de rika” är de som använder RUT. Vem tror de då att det är som använder ROT? Är det arbetslösa hyresrättsinnehavare eller arbetande villa ägare? De ”rika” definieras för övrigt som de som tjänar över 200k om året, dvs 16.667kr i månaden. Med andra ord i princip alla som har ett heltidsjobb.

    Gilla

  3. horvendile Says:

    Svar till Wille här, eftersom det inte går att tråda svaren längre.
    Till att börja med är TCO knappast politiskt oberoende, men låt gå för det – det har du inte heller påstått, och ibland kan det vara svårt att hitta neutrala källor.

    Men din premiss för hela diskussionen är fel. Reformen går av allt att döma plus för staten. Alltså, netto:
    Det – finns – ingen – kostnad.

    Det är rationellt att vara emot det här avdraget om blotta möjligheten att någon som inte är låginkomsttagare kan få det bättre upplevs som så jävlig att det är viktigare än att låginkomsttagare och staten _också_ får det bättre, utan att någon förlorar. Då kanske det känns vettigt att sabba för alla. Men om man inte hyser ändlös avsky för folk som inte är låginkomsttagare så är det svårare att förstå.

    Gilla

  4. Hur tänkte de nu? « Ape reft of his tail Says:

    […] Ape reft of his tail men med en skrivmaskin « Vådan av vissa gropar man grävt åt andra […]

    Gilla

  5. Val: Sammanfattning i halvtid « Ape reft of his tail Says:

    […] svarta jobb vita och hjälpt tusentals personer att komma in på arbetsmarknaden. Oppositionen är emot, av skäl som är för idiotiska för att låta sig […]

    Gilla

  6. Inrutad läxläsning « Ape reft of his tail Says:

    […] del huruvida RUT-avdraget bör gälla även för läxläsning. Med tanke på hur hett jag tidigare argumenterat för RUT kan man tro att jag skulle vara oreserverat för, men riktigt så enkelt tycker jag inte det är. […]

    Gilla

Kommentarer är stängda.


%d bloggare gillar detta: