Och har jag skrivit om det ena så får jag väl i vanlig ordning skriva om det andra.
Efter Israels, eh, överilade bordning av Ship to Gaza (som å sin sida inte är enbart änglar) har nu det förutsägbara kravet kommit: Bojkotta Israel.
Det är ingen hemlighet att jag inte är mycket för bojkotter av den typen (vilket inte ska blandas ihop med att man som enskild konsument av ideologiska eller andra skäl inte vill göra affärer med någon). Det finns så få exempel på att det varit produktivt, och rätt många exempel på att det varit kontraproduktivt. Det här bojkottsuppropet gör mig dock, trots eller tack vare sin förutsägbarhet, lite extra trött. Uppropsartikeln riktar sig enbart mot Israel, utan att alls nämna andra tänkbara kandidater för bojkott.
Utdrag ur artikeln:
Det finns en inkonsekvens i de borgerliga partiernas politik. I enkätsvaren förespråkar de att mekanismer för att utkräva respekt av mänskliga rättigheter ska finnas med i internationella handelsavtal, samtidigt som de inte är beredda att agera när Israel begår grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Vi utgår från att samtliga borgerliga partier ser den breda opinionen i Sverige efter attacken mot Ship to Gaza som en anledning att ompröva rimligheten att ingå handelsavtal med stater som ockuperar andra länder.
Hade man också förespråkat bojkott mot Kina, Ryssland, Vitryssland, Kuba, Elfenbenskusten, Marocko, Syrien, Iran, Burma, Eritrea och en hel bunt andra länder som begår betydligt större folkrättsbrott så hade det funnits lite intellektuell hederlighet med. Nu tyder det mesta på att det bara är det gamla vanliga hatet mot Israel. Det är vad jag kallar inkonsekvens.
Hade man kallat sig ”vi som inte gillar Israel” eller på annat sätt varit ärliga med att det var det det handlade om, då hade det varit fair play på ett annat sätt. Men nej, man har valt namnet ”Global rättvisa NU”. Utan att ens rodna över sin, um, fokuserade världsbild.
Vilka är det då som står bakom detta nobla upprop, och vad vill de mer? Det är bara att läsa på deras sajt, där de listar några krav. Det är lite mjukprotektionism, lite Tobinskatt och motstånd mot militära fredsbevarande insatser. Bland kampanjmedlemmarna hittar man Latinamerikagrupperna, Attac, Emmaus, Hands off Venezuela, Svensk-Kubanska föreningen och en hel drös andra. Det verkar alltså i stor utsträckning vara de vanliga vänsterskäggen, vars instinkter för att rädda världen väl hittills gått sådär när man försökt implementera dem och vars sinne för demokrati i flera fall utvecklats i en något egen riktning.
Nu är det viktigt att påpeka att jag dömer inte ut kampanjen för att den bland sina uppbackare och initiativtagare har några rejäla påsar nötter. Jag dömer ut kampanjen för att den är precis så ensidig och skev som patologiskt Israel-hat brukar vara.
måndag 9 augusti, 2010 kl. 18:47
När jag grävde lite på internet om ”Free Gaza” hittade jag diverse organisationer som ”The Radical Press, ”Ziopedia” och ”The Rebel Group”. I ett öppen”hjärtlig” artikel kan man läsa att det faktiskt inte är zionism som är problemet – författaren säger i stället att han inte tål judar. Jag tror det gäller rätt många på vänster- och högerkanten – beklämmande, jo visst – men å andra sidan sparar man energi på att diskutera med dom, hatet, fördommarna och dumheten är en oövervinnlig barriär!
GillaGilla