Ellastbilar och godståg

I min förra post redogjorde jag för vad jag funnit när jag jämförde energianvändningen mellan elbilar och eldrivna tåg. Till min förvåning visade de sig vara väsentligen likvärdiga. Jämförelsen gjordes dock endast för persontransporter. Det fanns ett skäl till det; det är inte alls lika lätt att hitta några data för godstransporter. Jag har inte (enkel) tillgång till några forskningsdatabaser utan får förlita mig på vanliga nätsökningar.

Bristen på data för ellastbilar verkar bero på att man knappt gjort några. Det kanske inte har lika högt PR-värde, eller så kan man ha bedömt att det är orimligt att släpa runt på de jättebatterier som krävs i alla fall i dag. Jag kan inte svara på om det är rimligt med ellastbilar i stor skala, men oavsett detta går det att göra en grov uppskattning av vad de skulle dra.
Som förra gången använder jag mig av den enhet som används i tågbranschen, i detta fall kWh/tkm, där tkm står för tonkilometer. 0,3 kWh/tkm betyder sålunda att det går åt 0,3 kWh för att frakta 1000 kg en kilometer.

Jag närmar mig lastbilarna från två håll.
Dels kan man titta på vad en diesellastbil drar. Enligt samma bok som jag använde i förra inlägget så ligger en sådan typiskt (normala förhållanden, normal utnyttjandegrad) på 0,27 kWh/tkm. Om man tänker sig att effektiviteten på eldrift förbättras analogt med personbilar så kan man tänka sig elsiffror på kanske 0,10-0,15 kWh/tkm.
Dels har jag hittat ett ställe som beskriver ett gammalt experiment med ellastbil. Citat:
”The current design is capable of pulling a 60,000 lb (27 t) cargo container at speeds up to 40 mph (64 km/h) and has a range of between 30 and 60 miles (48 and 97 km). It uses 2 kilowatt-hours per mile (1.2 kW·h/km; 4.5 MJ/km)”
Dålig hastighets- och räckviddprestanda alltså, men det är till stor del en batterifråga. 1,2 kWh/km och 27 ton blir 0,044 kW/tkm, vilket är lågt jämfört med siffran ovan. En förklaring till diskrepansen kan vara den låga hastigheten, en annan att dieselsiffran var med 52% genomsnittslast. Vi har i alla fall grovt sett fått en uppfattning om vad man kan vänta sig av ellastbilar.

Godstågen då? Ett svensk eldrivet godståg under normalförhållanden drar ca 0,05 kWh/tkm.

Det är alltså ingen förväntad jätteskillnad mellen elgodståg och ellastbilar, även om den skulle kunna vara en faktor två. För persontransporter var det inte så svårt att åstadkomma situationer när bilen snarast är bättre än tåget; det tycks dock svårare för godstrafik. Gods åker också ofta långa sträckor, och frågan är om det är vettigt att ha batteridrift för sådant. Gissningsvis kan ellastbilar vara ett bra alternativ för kortare transporter, men så fort man ska många tiotals mil så gissar jag att tåget kommer att vara att föredra. Men det är väl ingen dålig bild, tågtransport till en central och så inte så mycket sämre elbilar för att ta godset sista biten.

Anmärkning 1
Godsvagnar är betydligt enklare konstruktioner än personvagnar. Man behöver inte ha så mycket lullull för komfort. Det skulle kunna vara en viktig förklaring till varför godskalkylen ser bättre ut för tåget än personkalkylen.

Anmärkning 2
Det här har handlat uteslutande om el. Det är intressant att notera att om man jämför dieseldrivna tåg med fossildrivna bilar så är dieseltågen endast marginellt bättre, både för person- och godstransport. Vilket i och för sig talar emot föregående anmärkning. Hm.

Anmärkning 3
När vi börjar med elpersonbilar kommer vi att behöva ange förbrukning på ett nytt sätt. Liter/100 km förslår liksom inte. kWh/pkm är relevant när man jämför med tåg, men det är inte så bilar kommer att säljas; man kommer antagligen att som i dag säga vad bilen drar, och så gäller det med en standardlast. kWh/km är då helt okej, men jag är inte nöjd så. Vi ska förstås ligga så nära SI-standarden som rimligt möjligt, så nästa steg är J/m. 0,2 kWh/km = 720 J/m. Det är inte svårare att säga.
Men vänta! utbrister då vän av ordning. Energi [J] är kraft [N] gånger sträcka [m]. Alltså har vi
[J/m] = [Nm/m] = [N]
Alltså 720 N.
Nu är Newton också en härledd enhet. Men jag tycker att det är okej.

Annons

6 svar to “Ellastbilar och godståg”

  1. R Says:

    Säger man kWh och liter per mil (istället för J och kvadratmillimeter) så blir nog N lite för förenklat =)

    Mycket intressant att höra om godstågen. Jag läste för ett tag sedan om nått skogsföretag som började köra skog på järnväg även för kortare transporter och hittade en brytpunkt på c:a 80 km. Kortare än det så var det för dyrt att lasta om. Nu tror jag iofs att man körde med ellok, men rimligtvis måste det varit personalkostnaden som gav tågen fördel. Följdaktligen så tror jag att man kan räkna hem kostnaderna för gods på tåg även med likartade kostnader per N. =)

    Gilla

    • horvendile Says:

      Ja, N är lite ointuitivt. Men J/m borde gå att sälja in!

      Jo, det jag har tittat på är ju enbart bränsleförbrukning (om man kan säga så för eldrift). Personalkostnad, fordonskostnad, underhåll och kostnad för infrastruktur är förstås jätteviktiga faktorer, men det skulle ha blivit alldeles för komplicerat att ta med (inte minst med ett tidsperspektiv på decennier), och det var också utanför originalfrågan.

      Gilla

  2. Jergen Puckel Says:

    Homer: [forced British accent] ”What advantages does this motor car have over, say, a train — which I could also afford?”

    Gilla

  3. carlmod Says:

    Tyvärr tror jag att det är ungefär lika rimligt att använda en areaenhet för brönsleförbruking i dagsläget (dvs. mycket i teorin men kommer inte att hända i vrkligheten). I verkligheten tror jag att vi kommer att hitta på något helt orimligt ekvivalenssystem motsvarande att mäta naturgas volym i mmBTU.

    Gilla

Kommentarer är stängda.


%d bloggare gillar detta: