Miljöpartiet och illiberalismen

Många har känt sig kallade att skriva om Miljöpartiet och deras eventuella liberalism. Så även jag, efter att flera personer i närheten uttryckt sig som om det mest var ett olycksfall i arbetet att MP hamnat till vänster i politiken och att de med lite flyt snart ska inse att de är liberala. Jag delar inte den upfattningen. Jag menar att det finns en enkel förklaring till att MP hamnat med S och V: deras problemformuleringar och -lösningar är klart mer socialistiskt än liberalt orienterade. Den första instinkten tycks så gott som alltid vara att med lagstiftning tvinga människors in beteende i ett mönster som stämmer överens med MPs egna preferenser. Ibland råkar dessa preferenser överensstämma med vad många liberaler råkar föredra för egen del, men det är inte samma sak som att vara liberal.

Den som vill läsa kortare redogörelser än min, men med delvis samma innehåll, kan läsa Sofia Nerbrand eller Fredrik Westerlund.

Gissningsvis är Maria Wetterstrand en god del av förklaringen till att MP lyckas visa upp en liberal fasad i vissa lägen. Wetterstrand är mer liberal än resten av partiet och det andra språkröret Peter Eriksson – det säger hon till och med själv.
(Ett exempel är att när hon pressas går hon med på att om man får bukt med utsläppen så är bilar okej; på denna punkt skiljer hon sig från från tex trafikpolitiske talespersonen Karin Svensson-Smith som menar att bilar är onda oavsett vad.)
Det är därför viktigt att komma ihåg att
a) När Wetterstrand intervjuas är det ofta personen Wetterstrand som svarar, inte politikern Wetterstrand
b) Även om det vore politikern Wetterstrand som svarade så har hon alltså ofta inte partiet med sig
c) Kort efter valet måste Wetterstrand, enligt partiets stadgar, sluta som språkrör. Vad kommer sedan?

För att bilda sig en bättre bild av MPs eventuellt liberala böjelser verkar det bättre att titta på den politik som de vill föra, och i förekommande fall för. Enklast kan man utgå från MPs egen hemsida; det har jag gjort, uppblandat med aktuella utspel. Det här är inte platsen för långa resonemang om varje punkt, men en uppradning låter sig göras.
Det kan hända att en viss sammanblandning sker mellan frågor som har koppling till socialism/liberalism och frågor där jag av andra skäl ogillar MPs hållning. Det får läsaren glatt leva med!

  • MP stödjer rätt till heltid, det vill säga att politiken ska bestämma att någon är skyldig att anställa folk på heltid.
  • MP vill inte ha några betyg i skolan. Det kan förvisso ifrågasättas om det har något med liberalism/socialism att göra, men det är en väsentlig blockskiljande fråga.
  • Det ska bli olagligt att uppföra nya köpcentra utanför stan, tydligen för att MP fått för sig att det hotar innerstans affärer (vilket inte tycks stämma, rent empiriskt). Samtidigt ska det vara så svårt som möjligt att framföra en bil inne i stan. Hur det är tänkt att vardagen ska se ut för den som inte bor i innerstan lämnas utan svar.
  • Kärnkraften ska avvecklas helt på 10-12 år. Samtidigt ska outbyggda älvar grundlagsskyddas(!), och behovet av el öka då tågkapaciteten fördubblas. Ingen seriös bedömare tror att sol och vind kan täcka upp däremellan. Vad vi ser är sinsemellan oförenlig statlig styrning.
  • MP introducerade framgångsrikt konceptet grön skatteväxling; att höja skatter på miljöfarlig verksamhet och sänka den på arbete. I praktiken har man dock nu gått över till enbart skattehöjningar. Detta även då effekten av höjda skatter (som bensinskatten) har synnerligen liten miljöeffekt.
  • Om det funnits någon entusiasm för att driva offentlig verksamhet i privat regi så har den försvunnit. SJ ska ha monopol. Inga akutsjukhus ska drivas privat, vilket man får förmoda gäller det i dag privata och framgångsrika S:t Görans i Stockholm.
  • Partiet förespråkar tydligen såväl en statlig tidning som kommunala biografer som ska visa filmer som behagar någon sorts smakråd. MP är distinkt negativa till reklam och vill gärna lägga restriktioner på vad man ska få göra reklam för. Tilltron till politikernas upphöjda vishet är anslående. De skriver:

    Dagens konsumtionssamhälle hålls vid liv av skapade och konstlade behov. Dessutom gynnar reklam stora och kapitalstarka företag på mindre företagsbekostnad. Vi vill därför begränsa reklamens utbredning och motarbeta reklam som inte efterfrågas.

  • I teorin är MP för bostadsbyggande. I praktiken har de i Stockholm röstat emot fler byggen än kanske något annat parti.
  • De är galet emot bilen som princip. Det har inte nödvändigtvis något med miljömedvetenhet att göra, det handlar mer om att resande till sin natur ska vara kollektivt.
  • När Saab krisade började man plötsligt prata om att äga bilföretag. Då är det inte den liberala reflexen som ligger närmast.
  • MP är, möjligen näst V, riksdagens mest globaliseringsfientliga parti. Man motarbetar tämligen konsekvent frihandel och kräver ”rättvis handel”, en eufemism för protektionistiska handelshinder. De skriver:

    Globaliseringen är både positiv och negativ. Positiv eftersom den innebär ökade kontakter över gränserna mellan människor, negativ eftersom utvecklingen hittills främst har gynnat den industrialiserade världen.

    Det kunde vara hämtat ur Attacs program, och kommer inte från någon som faktiskt bekymrat sig med att ta reda på de fakta som faktiskt finns.

  • Teknikfientligheten är slående. Det gäller inte bara motståndet mot kärnkraft och vägran att tro att bilen kan bli något annat än den var 1970. Man är också tväremot genmodifierade grödor. Saxat:

    Att genmanipulera mat är inte en naturlig process, det är just modifiering av växternas och djurens gener. Syftet är att man ska ”förbättra” växterna och djuren så att de växer sig större, kan stå emot insektsangrepp och möjliggör transporter. (…) Helst skulle vi vilja ha bort de genmanipulerade livsmedlen.

    Så skriver ingen som vet hur genmodifiering och traditionell växtförädling går till. Så skriver ingen som bryr sig om den miljard människor som den gröna revolutionen beräknas ha räddat från svält. Så skriver bara någon som är mer intresserad av naturromantik än faktisk livsmiljö.

  • MP är religiöst övertygade om den ekologiska odlingens förträfflighet. Det kan vara värt att hålla i minnet (förutom att ett övergivande av det konventionella jordbruket skulle leda till svält) att ekologisk odling inte i sig är någon garant för miljövänlighet; det är ett förbud för att använda modern teknik och inte mycket annat.
  • Synen på ekonomi kan få redovisas av MPs egna ord:

    Vi vill ha en demokratisk ekonomi som utgår från miljömässiga och mänskliga behov och är byggd på solidariska ideal. (…)
    Kredit, investerings- och valutamarknaderna har avreglerats och mängden kapital som flyttas runt i världen har växt lavinartat. Spekulationen har bidragit till omfattande kriser och minskat demokratiskt valda regeringars handlingsutrymme. (…)
    De stora pensionsfonderna i västvärlden bidrar också till spekulationen. Vi arbetar för en skatt på valutatransaktioner och en samhällelig kontroll över pensionsmedel för att trygga goda investeringar som kan ge jobb och bidra till en hållbar utveckling. (…)
    Vi vill genom internationella överenskommelser avskaffa skatteparadisen. Det är bland annat detta vi menar när vi talar om globala spelregler för kapitalet

    Som hämtat ur Attacs program, igen. Globaliseringsfientlighet och socialism i salig förening. Av tro på marknadslösningar och tro på människors egen kraft att göra gott märks blott intet. Politikerna är de enda som kan rädda oss.

  • Även synen på internationell samverkan kan MP själva få redogöra för:

    Tyvärr har EU-medlemskapet lett till att Sveriges röst i världen hörs allt svagare – något som går stick i stäv med Sveriges långa tradition av att tala klart och tydligt på den internationella arenan och i synnerhet ställa upp på de fattiga ländernas sida.

    Menar man den tiden då Sverige hoppade runt och kramade diktaturer? Andra skulle kanske säga att såväl Göran Persson som Fredrik Reinfeldt genom EU gett Sverige sin starkaste röst i världen sedan 1709 ungefär – om man med styrka menar något som någon bryr sig om.
    MP får ordet igen:

    Om EU ska bli en möjlighet och inte ett hinder i utvecklingen för en bättre värld, behöver det ske en omprioritering från tillväxt och frihandel till ansvar för miljö och sociala villkor.

    Mer handelshinder för fattiga länder som inte har råd med vår egen standard alltså. Vi fattar.

  • MP ägnar sig också åt en massa påhitt som att man på äldreboenden ska tvingas äta vegetariskt på tisdagar och att man inte ska få ha större lönespridning än en faktor fyra i kommunen. Socialistiskt detaljstyre kallar jag det, någon annan kanske tycker att det är liberalt.

Visst finns det enskildheter hos MP där de utmärker sig som mer liberala än S och V – låt vara ofta som medel för att föra fram pseudovetenskap inom utbildning och sjukvård. Min bild är ändå klar. MP är inte ett liberalt parti. Inte ”egentligen” eller ”i grunden” eller i någon annan rimlig mening. Deras grundhållning är mycket mer socialistisk än liberal. Staten är den enda som kan rädda oss från ondo, och staten ska därför detaljstyra vår tillvaro.

För vissa kan det vara goda nyheter. Är man socialistiskt övertygad och oroar sig för att MP är för liberalt är det här en veritabel reklamskrift för dem. Bara att springa iväg och rösta. Har man en liberal grundhållning bör man dock hålla sig ifrån Miljöpartiet. De är varken liberala eller ens, brukar jag hävda, speciellt miljövänliga.

Like This!

Annons

Ett svar to “Miljöpartiet och illiberalismen”

  1. Hinken Says:

    Jag skulle vilja säga att dom varken är socialistiska är liberala. Dom är bara flummiga. I ena stunden vill de förbjuda bilar för att i nästa säga att tanken är att den fria marknaden kommer lösa miljöproblemen.

    Att staten ska äga produktionsmedel är knappast socialistiskt någonstans. Snarare centralstyrd planekonomi ala Sovjet, vilket vi vet hur det gick. Som socialist är man marknadsliberal och anser att kapitalismen sätter marknaden i obalans. En decentralisering från vad vi har idag är nödvändig och folket ska äga produktionsmedlen. Detta innebär i praktiken att man vill ha en fri marknad dominerad av koperativa företag och ersätta kapitalismen med någon funktion som kan spotta ut koperativ istället för sådana företag som vi är vana att se.

    Tanken är att staten ska köpa upp företagen av privatpersoner (förutsatt att personen säljer, det är trots allt mycket snällare än att bara ta dom,) och sedan ge dom till arbetarna inom just det företaget och göra om det till ett koperativ.

    Det som spelar roll ekonomiskt är att man ändrat ägandeformen och skapat ekonomisk demokrati (till viss del). Det som påverkas politiskt är att man har decentraliserat styret och får en mer direkt demokrati.

    Jag kan fortsätta här men inser att jag börjar komma ifrån min egentliga poäng. Min poäng är att MP (med många andra) tror att bara staten äger allt så blir allt bra. DET är Sovjet-stat och ingen vettig socialist/människa vill se något sådant.

    Anekdot: När jag letade parti för jag vill engagera mig politiskt besökte jag bland annat MP. På det mötet diskuterades det om något skulle ägas kommunalt eller privat (kom inte ihåg exakt vad det var som skulle ägas). De kom fram till att de inte hade någon åsikt men partiet i helhet står ju för att saker ska vara kommunalt ägda så då tyckte dom att man kör på det. Man hade alltså ingen aning om varför det ska vara kommunalt ägt.

    Gilla

Kommentarer är stängda.


%d bloggare gillar detta: