Förvånansvärt vettig

Undantaget tennis var jag inte ett speciellt sportintresserat barn, så när Patrik Sjöberg hoppade 2,42 var jag inte riktigt med i matchen. Mitt unga och formbara sinne anpassade sig dock, och jag minns fortfarande när han – om jag minns rätt – vann VM i Rom genom att klara 2,38 (”vilket hopp” har jag för mig att kommentatorn kommenterade) i andra försöket, till skillnad från närmaste konkurrent som klarade i tredje.
Höjdhopp är på sätt och vis en lite deppig sport såtillvida att en tävling vanligen inte slutar med att någon gör något bra, utan att alla river tre gånger. Det misslyckade slutet är liksom inbyggt.

Vad jag inte anade 1987 var vilka krafter och insikter framgångsrikt höjdhoppande ger en karaktärsstark man.
Som läsaren kanske vet genomförde Vetenskap och Folkbildning ett PR-stunt i Almedalen: man lät ett antal medlemmar, däribland Christer Fuglesang, inta en betydande överdos av homeopatiskt sömnmedel.
Jag tänker inte gå in på alla aspekter av stuntet, men otvivelaktigt lyckades det med konstsycket att slå igenom almedalsbruset, en icke ringa bedrift. Ej att förvåna ledde det till att diverse homeopatianhängare ryckte ut till försvar på olika sätt. En av dem var – Patrik Sjöberg.
I SVT Debatt och på sin egen blogg går han till storms mot alla homeopatins belackare. Han vet minsann, för han har använt homeopati och det hjälpte.

Tänka sig. Här satt jag, vilseförda människan, och trodde att vi med kliniska studier och vetenskaplig metodik hade kommit någonstans i värvet att skilja verksamma behandlingar från overksamma eller för den delen direkt skadliga. Att vi kommit framåt sedan det var farligare att gå till en läkare än att stanna hemma, eftersom läkaren inte gjorde systematiska studier utan gick på intuition om vad som verkade funka. Och det kanske vi har. Men ändå är det senaste seklets tålmodiga, oförtrutna arbete att sålla fram medicinsk kunskap noll och intet mot den in- och utsikt man får från en höjd på 2,42 meter. Patrik Sjöberg behöver nämligen inga systematiska studier, utan det räcker gott med vad som verkar funka.

Det är förstås inget att hänga läpp över. Tvärtom är det jättebra. Som hemmapanelen påpekade, det pågår en massa dyra medicinska studier i dag. Det är väl strålande om vi inte behöver slösa pengar på dem, om Patrik Sjöberg bara kan ge oss svaren direkt.

Jag var aldrig bra på höjdhopp. Hade jag vetat vilket kraftfullt medel för kunskapsinhämtning det är hade jag kanske ansträngt mig lite mer. Som det är nu får jag böja mig för deras kunskapsteoretiska övertag. Det vore trots allt respektlöst av mig att tro att jag, som med nöd och näppe seglade över metern på skoljympan, skulle kunna övertrumfa höjdhopparna på deras egen specialitet som de ägnat många tålmodiga, oförtrutna år att förfina.

This entry was posted on måndag 18 juli, 2011 at 22:50 and is filed under Akademiska frågor. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. Both comments and pings are currently closed.