Medborgarlön, fortsättning

I förra inlägget gissade jag vilt kring hur stor en medborgarlön kunde tänkas bli, om man inte vill spränga statsbudgeten. I det här inlägget tänkte jag, med SCBs Statistisk årsbok 2011 i högsta hugg, slå mig på en något mer underbyggd gissning. Om än bara något.

Min tanke är så här.
Man tager, å ena sidan, alla mellan 18 och 64 år som inte har ett jobb.
Man tager, å andra sidan, de offentliga utgifterna för stöd till dessa.
Sedan delar man det andra med det ena. Vips har man en grovt tillyxad uppskattning om var man kan tänkas hamna.

Vad har jag då tagit för siffror?
(Obs – framför alla siffror nedan skulle det kunna stå ”ca”, ”ungefär” och liknande. Tänk dit det själv. Källan till nästan alla siffror är alltså SCBs årsbok, speciellt tabell 18.9.)
Sverige har 9,5 miljoner invånare. 60% av dem är mellan 18 och 64 år, dvs 5,7 miljoner personer.
Fyra miljoner har ett jobb. Det gör att det är 1,7 miljoner pers som ska dela på medborgarlönpengarna.

Hur mycket pengar det är har varit skakigare att ta fram. Jag räknar inte med att man rör pensionerna. Jag har också låtit bli barnbidrag och föräldrapenning; däremot har tex bostadsbidrag fått åka med. Gränsdragningarna har kanske inte gjorts med blixtrande logisk stringens i samtliga fall, men hoppeligen duger det för en grov uppskattning. Jag har fått det till så här, avrundat till Gkr/år.
A-kassa – 30 (inkl egenavgifter)
Socialbidrag – 11 (möjligen överskattat en faktor fem, jag såg 2 Gkr någon annanstans)
Bostadsbidrag – 3
Sjukpenning – 23
Sjuk- och aktivitetsersättning – 56
Småposter inom socialförsäkringarna – 6
Aktivitetsstöd – 10
Studiestöd – 24 (inklusive studiebidrag till folk under 18, men jaja)
Summa: 163 miljarder kr

Delar man nu det andra med det ena landar man på 8000 kr/månad.
Inga jättepengar direkt.
Men om jag inte gjort ett betydande tankefel någonstans, eller läst tabellerna helt galet (båda fullt möjliga, jag gör det här mellan jobbet och middagen), ja då är det något sådant det blir. Förhoppningsvis är det i alla fall träff i tavlan.

Notera att det är en helt statisk kalkyl, utan någon som helst hänsyn till vilka förändrade beteendemönster man kan förvänta sig. Bland sådana kan jag på rak arm komma på dels en ökad drift hos vissa att skaffa sig ett jobb då a-kassan sjunker kraftigt, medan andra kanske uppfattar att det är helt okej att inte försöka skaffa jobb utan tycker att man kan chilla rätt okej för åtta papp i månaden. Men som sagt, det ligger helt utanför det här omsorgsfullt kalkylerade budgetexemplet skottet från höften.

På rak arm tycker jag att poängen från förra inlägget består: Ja, man skulle kunna införa medborgarlön. Frågan är hur många som verkligen vill.

Annonser

5 svar to “Medborgarlön, fortsättning”

  1. Marcus Says:

    ”Man tager, å ena sidan, alla mellan 18 och 64 år som inte har ett jobb.”

    Varför bara till de som inte har jobb? Tanken med medborgarlön är väl att det ska betalas ut till samtliga medborgare (ibland undantaget barn), oavsett om man har jobb eller inte.

    Gilla

  2. Rikard Says:

    Det är väl ungefär ett studiebidrag. Funkis för en ung, frisk, ensam person. Tokkasst för den som har barn. Incitamentet att jobba ökar då kraftigt om man bildar familj. Som student tyckte jag nog ändå att CSNs krav på studieresultat var bra då man faktiskt tog lite av de ”tråkiga” kurserna också. Med medborgarlön hade jag aldrig tagit examen.

    Marcus: De som har jobb skall ”kvitta” medborgarlönen mot någon skattekonstruktion som gör det neutralt för staten (iaf enligt de förslag jag sett)

    Enda fördelarna med medborgarlön som jag ser det är att vi får bort alla alkon från soc, så de kan få resurser över till annat. Man får också bort alla som söker jobb på egen hand från arbetsförnedringen, vilket är positivt för dem.

    Gilla

  3. horvendile Says:

    Marcus:
    Bra fråga, med två svar.
    Det första svaret är att jag närmade mig frågan (i förra inlägget) från socialförsäkringarna, alltså som en ersättning för de system som i dag försörjer dem utan jobb, och funderade på hur det skulle bli om man ersatte alla dessa system med en enhetspeng.
    Det andra svaret är att pengarna ska komma någonstans ifrån, närmare bestämt till största delen från folk som jobbar. Jag har svårt att få ihop en meningsfull medborgarlön till alla som jobbar utan antingen statsfinansiell katastrof eller mycket kraftiga nedskärningar på andra områden. Om fyra miljoner som jobbar också ska ha åtta papp i månaden extra, tja, det blir väl 384 miljarder per år. Inte snutet ur näsan.

    Rikard:
    Jo precis, man klarar sig ju som student, i alla fall så länge man inte skaffar barn eller så. Det går säkert då också, och barnbidraget är ju kvar! Och är det verkligen så mycket bättre i dag om man inte haft ett jobb och får barn? (Inget jag påstår att jag har järnkoll på.)
    Fördelarna du nämner tycker jag passar väl in med den estetiska lockelsen i en enhetspeng. Men det är inte samma sak som att det på det hela taget är en bra idé. Jag tycker till exempel att det finns en god poäng med ett system vars grundtanke är att om man kan försörja sig själv är det inte okej att tvinga andra att försörja en för att man hellre tar det lugnt.

    Gilla

  4. Marcus Says:

    Rikard: ”De som har jobb skall ”kvitta” medborgarlönen mot någon skattekonstruktion som gör det neutralt för staten”

    Tänker du på negativ skatt? I vilket fall så kommer det från statens synvinkel att vara en utgift (upp till brytpunkten).

    Dan: Ok, men i så fall är det väl inte rimligheten hos medborgarlön du skriver om, utan rimligheten hos ett system med ”enhetspeng”?

    ”Det andra svaret är att pengarna ska komma någonstans ifrån, närmare bestämt till största delen från folk som jobbar. Jag har svårt att få ihop en meningsfull medborgarlön till alla som jobbar utan antingen statsfinansiell katastrof eller mycket kraftiga nedskärningar på andra områden. ”

    Håller med, men det tolkar jag som ett argument för att medborgarlön inte är särskilt realistiskt. Om man definierar om medborgarlön så att det innebär något annat än vad det vanligtvis betyder, så är det såklart lättare att få det att se rimligt ut. Om du ursäktar mitt semantiska gnäll. 😉

    Gilla

  5. horvendile Says:

    Ja. Jo. Det har du iofs en poäng i. Det kunde kanske gjorts tydligare.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s