Gummiklubba fram

…eller vad det nu är man använder i whac-a-mole.
Sofia uppmärksammade mig på en debattartikel i Aftonbladet om manlig omskärelse:
Mozhgan Jalali: Fel att likna manlig omskärelse vid könsstympning
På inte speciellt många ord drar den några av de vanligaste dåliga argumenten ett varv till. Men det är väl så man gör, så jag drar svaren en gång till.
Citat kursiverade.

Omskärelse är en god tradition som har stöd i vetenskaplig forskning. Det finns flera studier, bland annat från USA, som kan visa på en positiv effekt. Exempelvis löper omskurna män betydligt mindre risk för att smittas av hiv.

Fel eller irrelevant. Jalali skriver ”exempelvis”, men jag tror inte att hon kan hitta något annat speciellt välbelagt än just HIV-prevention. HIV-preventionen i sin tur är bara relevant i områden med mycket hög HIV-prevalens, och är inte alls relevant för spädbarn, som vanligen inte har penetrerande sex. Det finns inga medicinska skäl att omskära spädbarn.

Det tyngsta argumentet mot manlig omskärelse har varit att man som förälder inte får göra något med barnets kropp innan barnet är stort nog att bestämma självt. Den argumentationen håller inte eftersom det i dag utförs många ingrepp på barn där barnet inte är med och bestämmer. De flesta föräldrar överväger exempelvis att vaccinera sina barn. Detta eftersom de ­anser att det finns vinster att hämta och som man inte vill vänta med tills barnen blivit äldre.

Ja, det stämmer att man gör ingrepp på barn som barnet kan uppleva kränkande. Detta gör man för att det är medicinskt motiverat. Att vaccinera sitt barn mot allvarliga sjukdomar är medicinskt motiverat. Att skära bort delar av barnet för att man har lust att göra det är inte medicinskt motiverat.

I Europa har främlingsfientliga grupper väckt debatten. Ett exempel är den sannfinländska riksdagsledamoten Vesa-Matti Saarakkala, som anser att omskärelse av pojkar borde kriminaliseras.

Ja, det stämmer att en del främlingsfientliga är emot manlig omskärelse. Det är dock bara ett fult guilt-by-association-argument att dra upp det. Det finns fullt tillräckliga argument mot omskärelse av spädbarn som inte är rasistiska.

Drömmen om ett mångkulturellt Sverige kan bara förverkligas genom ömsesidig förståelse och respekt för olika kulturers värderingar och traditioner. Även minoriteter ska ha rätt till sin tradition.

Det är inget fel i sig att ha en tradition, vare sig man räknar sig till en minoritet eller inte. Men när traditionen går ut på att i onödan skära bort delar av spädbarn är det inget som förtjänar någon respekt.

Jag har redan skrivit mycket mer utförligt om manlig spädbarnsomskärelse i ett inlägg för ett par månader sedan. Jag hänvisar dit för mer grundlig argumentation, och hoppas fåfängt att jag aldrig mer får anledning att återkomma i frågan.

Annonser

Etiketter: ,

11 svar to “Gummiklubba fram”

  1. Jocke Says:

    Underbart att hon dels säger att det skyddar mot HIV och sedan pratar om medicinska ingrepp ”som man inte vill vänta med tills barnen blivit äldre”. Hon får gärna förklara hur hon får ihop det där! 😀

    Gilla

  2. Jacob Kowalewski Says:

    American Academy of Pediatrics har nyligen kommit till en annan slutsats. De pekar på fördelar som minskad risk för urinvägsinfektion hos omskurna pojkar i spädbarnsåldern och att risken för komplikationer är mindre när ingreppet görs på nyfödda jämfört med senare i livet.

    Källa:
    http://pediatrics.aappublications.org/content/130/3/585

    Gilla

  3. Sofia Tilert Says:

    Det är svårt att bemöta detaljer i ett policydokument eftersom mam såvitt jag kan se inte har några källhänvisningar ens i fulltexten. Deras påstående om minskad risk för UTI hos omskurna nyfödda pojkar kommer dock sannolikt från denna artikel: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16140703

    Kikar man lite på kriterierna för diagnos i studien finns det dock anledning att tvivla lite på siffrorna – det är välkänt att oomskurna småpojkar har en bakterieflora under förhuden som består av samma bakterier som ger UTI, och det enda sättet att få bra okontaminerade urinprover från nyfödda är genom suprapubisprover, inte genom kateterisering eller vanligt urinprov, vilket är metoderna som använts i studien.
    Det finns dessutom gott om andra studier som pekar på en ökad risk för UTI hos omskurna nyfödda under 2 veckors tid efter ingreppet.

    Oavsett allt detta så är det ändå ett fullständigt oproportionerligt ingrepp för att förebygga urinvägsinfektioner – skulle någon ställa sig bakom ett förslag att rutinmässigt avlägsna tonsiller och appendix för att minska risken för infektioner?

    Det finns gott om kritiska svar på AAP:s rekommendation att läsa på samma sida som själva dokumentet, där det tas upp fler punkter där man tycker att de resonerat galet. Inte minst påpekas det att själva rekommendationerna är veliga – man rekommenderar inte omskärelse till alla småpojkar, fast kanske ändå litegrann. Typ.

    Gilla

  4. horvendile Says:

    Ej att förglömma: en ovanlig men existerande komplikation vid omskärelse av spädbarn, även i civiliserade trakter, är dödsfall. Jag har utan vidare svårt att tro att det blir fler dödsfall vid senare ingrepp.
    (Samma sak för förlust av penis.)

    Gilla

  5. Jacob Kowalewski Says:

    Det är intressanta aspekter ni tar upp och jag kan förstå kritiken mot AAP:s policy. Det jag ändå har svårt för i sammanhanget är vilka slutsatser kring politiska konsekvenser man kan dra av detta. Tidigare inlägg på denna blogg verkar hävda att omskärelse av unga pojkar ska förbjudas. Jag ser flera problem med den ståndpunkten.

    Globalt sett är som bekant omskärelse av pojkar mycket vanligt, i vissa länder omskärs nästan alla pojkar. När folk rör sig över gränserna blir då ett förbud i princip omöjligt att upprätthålla. Bl.a. av den anledningen kommer det också att ses som en tydligt diskriminerande åtgärd mot de grupper där omskärelse är vanligt.

    En rimlig slutsats av forskningsläget som jag kan dra är att omskärelse är förenat med relativt låg medicinsk risk. Även andra risker i form av sociala och integritetsmässiga aspekter talar heller inte för ett förbud eftersom det av de flesta ses som en naturlig del i ett kulturellt eller religiöst sammanhang att vara omskuren.

    När det gäller Sverige så har jag en bild av att många omskärelser görs betydligt senare i livet än i tidig spädbarnsålder. Här finns säkert ett stort utrymme för att arbeta för en förändring, inte minst baserat på AAP:s riktlinjer som tydligt talar om att spädbarnsomskärelse är att föredra framför sådan som görs senare i livet.

    Gilla

  6. Olof Says:

    Vad gäller argumentet om främlingsfientlighet vill jag påstå att det är betydligt värre att säga att rätten till kroppslig integritet inte skall gälla för en del barn bara för att de är av en viss etnisk härkomst.

    Alla förtjänar att skyddas mot onödiga och oönskade ingrepp i deras kroppar. Oavsett kön eller etniskt ursprung.

    Gilla

  7. horvendile Says:

    Angående AAP: För det första verkar det på rak arm gravt osannolikt att spädbarnsomskärerlse medicinskt är att föredra framför att göra det i vuxen ålder. För det andra finns det liksom inget att bemöta när de inte talar om på vilka fakta de grundar sin rekommendation. För det tredje är deras rekommendation inte ens en rekommendation. De säger ungefär ”Vi rekommenderar inte omskärelse, men om man vill göra det, visst, då blir det säkert bra”. Tills de kommer med mer substans är jag beredd att säga att AAP inte bidrar nämnvärt i frågan. Att döma av de reaktioner rapporten fått är det inte en unik slutsats.

    Att spädbarnsomskärelse skulle vara förenat med relativt låg medicinsk risk: nyckelordet är ”relativt”. Relativt vad? Relativt transplantation av inre organ? Givetvis. Men risken måste alltid sättas i relation till nyttan, och ingen har hittills lyckats presentera övertygande medicinska skäl för att man ska omskära spädbarnspojkar. Urinvägsinfektion når inte dit på långa vägar. Så länge det faktiskt är så att ett litet men nollskilt antal barn dör eller förlorar penis varje år säger jag: vadå relativt riskfritt? Hur många barn dör eller förlorar penis varje år till följd av att inte omskäras? Om det inte finns några påtagliga medicinska vinster med ett ingrepp faller det på sin egen orimlighet att tala om relativ riskfrihet så länge allvarliga komplikationer är en visserligen ovanlig men existerande realitet.

    Gällande ett eventuellt förbud så är till att börja med ”finns det goda skäl att utföra omskärelse på spädbarn” en helt annan fråga än ”verkar det praktiskt genomförbart att förbuda spädbarnsomskärelse globalt”. Även detta beaktat är argumentet gungigt. Exakt samma argumentation – inte en lite liknande argumentation, utan exakt samma – kan användas för att vi bör tillåta faraonsk omskärelse av flickor i Sverige.

    Det kulturella argumentet slutligen. Jag menar att en bra fråga att ställa sig, om man står i begrepp att av kulturella skäl avlägsna delar av en annan människa, är: ”Är den här människan vuxen och samtyckande?” Om svaret är nej: låt bli att skära. Jag önskar innerligt och ärligt att det är en inställning man inte ska behöva argumentera speciellt ingående för.
    Det kan omöjligt, absolut omöjligt, vara så att för att jag bekänner mig till en viss kulturell strömning så ger det mig rätten att ta bort andras kroppsdelar. Jag vet inte om man kan komma så mycket närmare ett moraliskt origo än så.

    Gilla

  8. Jacob Kowalewski Says:

    Påståendet om att risken för komplikationer vid omskärelse ökar med åldern är naturligtvis inte taget ur luften. Här finns t.ex. en metastudie som tydligt visar på detta: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2835667/

    Det är möjligt att vi talar förbi varandra till viss del men jag vill bestämt hävda att förbud mot omskärelse av pojkar helt klart skulle skapa fler problem än det löser, på samma sätt som ett försök att förbjuda t.ex. alkoholkonsumtion, oavsett om vi talar om internationell, nationell eller t.o.m. landstingsnivå. Det måste väl vara uppenbart att faraonsk omskärelse av flickor faller inom en helt annan kategori där medicinska och andra risker är enormt mycket större. Tack och lov är det också mycket mindre vanligt!

    Sammanfattningsvis, givet ovanstående, vill jag hävda att det är upp till föräldrarna att väga in alla aspekter och att i slutändan ta ett beslut om deras barn ska omskäras. Det svenska samhället borde också på ett tydligare sätt föra fram fördelarna med att göra ingreppet tidigt i livet!

    Gilla

  9. Ander Taco Says:

    Vilken jävla idiot!

    Gilla

  10. horvendile Says:

    Ander: Håll helst en någorlunda civiliserad ton. Raljerande är okej, men rena förolämpningar sparas till nödfall.

    Nå. Den där studien.
    ”Most studies reported no severe adverse events (SAE), but two studies reported SAE frequency of 2%. The median frequency of any complication was 1.5% (range 0-16%). Child circumcision by medical providers tended to be associated with more complications (median frequency 6%; range 2-14%) than for neonates and infants.”

    Inte sådär jätteimponerande – och var är dödsfallen och penisförlusterna?
    Men vänta nu. Jag var på väg att gräva ned mig i den där studien (för den verkar inte oproblematisk), men den är ju faktiskt också irrelevant. Vilken ålder som är optimal för omskärelse är ju bara intressant om ingreppet är medicinskt motiverat, och den studien handlar bara om komplikationer givet att man alls ska göra ingreppet. Alltså, premissen är då att man ska göra ingreppet, och det är den premissen jag argumenterar emot.
    Är det då medicinskt indicerat att göra ingreppet på spädbarn? Återigen: nej. Ingen har lyckats visa det. Ingen relevant gruppering, ej heller AAP, påstår att det är det. Det finns helt enkelt inte skäl att tro att de medicinska riskerna med spädbarnsomskärelse överväger tänkbara medicinska fördelar.

    Man kan andraga medicinska eller kulturella argument för manlig omskärelse, men de måste stå var för sig. Två dåliga argument summerar inte till ett bra. Det medicinska funkar inte. Kulturellt då?

    ”det är upp till föräldrarna att väga in alla aspekter och att i slutändan ta ett beslut om deras barn ska omskäras”

    Jag förutsätter här att du inte talar om att föräldrarna ska utvärdera den medicinska frågan, utan att det handlar om en preferens.
    I så fall: Nej. Det är det som är den springande punkten, att barnet är en person, inte sina föräldrars ägodel. En människas rätt till sin kropp måste alltid, alltid väga tyngre än föräldrars rätt till sitt barns kropp. Annars gör man barnet till ett medel för föräldrarna i stället för ett mål i sig.
    Om man argumenterar för att det är upp till föräldrarna att efter eget gottfinnande avlägsna delar av sina barns kroppar, så länge det kan göras utan gigantiska risker, måste det rimligen också vara okej att avlägsna en örsnibb eller en lilltå. Finner man en sådan utsikt motbjudande bör man fundera på varför det skulle vara okej att ta bort förhuden.

    Gilla

  11. rashid mogad Says:

    Kommentar raderad – inte den typen av påhopp tack. /Dan

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s