Förvånansvärt vettig

Centerns förslag till idéprogram som nyligen släpptes rör upp en hel del känslor och i vissa fall också tankar. När jag gick med i Centern hade jag som föresats att vara mycket aktiv i arbetet med idéprogrammet. Nå, man kan inte fullfölja alla goda intentioner, men nu har det i alla fall vara spännande att läsa förslaget.
Den som missat det hittar det via Centerns hemsida eller på denna direktlänk (pdf). Det är bara ett femtontal sidor långt, så även måttligt politiskt intresserade kan lätt ta sig igenom det.

När man läser programmet är det viktigt att ha klart för sig distinktionen gentemot ett partiprogram, eller för den delen ett valmanifest. Det här har man försökt vara tydlig med, men det skadar nog inte att uppehålla sig vid det lite mer.
Lättast är kanske att tänka på valmanifest – partiprogram – idéprogram som en trappa av stegrad abstraktion. På en bra dag emanerar valmanifestet ur partiprogrammets ståndpunkter, och ett liknande förhållande ser jag mellan partiprogram och idéprogram. Idéprogrammets uppgift är inte att lansera konkreta reformer att realisera i närtid. Det är mer en genomgång av de principer och grundhållningar som bör vägleda konkret politik. Sålunda är det inget konstigt om idéprogrammet framkastar idéer som skulle vara mycket svåra att implementera fullt ut nästa mandatperiod.

Betyder det att idéprogrammet är irrelevant i praktiken?
Nej, inte annat än mycket lokalt. Konkret politik kommer alltid att påverkas av dagsläget och hänsynstaganden som inte berörs i ett idéprogram. Men ett parti som enbart navigerar efter den närmaste veckans terräng är ungefär som en orienterare som skippar kartan och satsar på att bara springa nedför. Det slutar vanligen i ett träsk. Alla partier behöver ha en någorlunda klar föreställning om vart man vill på längre sikt än nästa val. Detta, frestas jag säga, gäller särskilt Centerpartiet, som under en räcka år led av att ingen egentligen visste vad man skulle ha partiet till, förutom att vara emot Öresundsbron och som delkomponent i diverse riksdagsmajoriteter.
Därför är idéprogrammet viktigt. Inte för att räkna ut vilken sorts familjesammanslutning som är främsta ekonomiska vinnare efter nästa höstbudget, utan som en ledstjärna.

Vad hittar vi då i ledstjärneväg i programmet?
Först när jag läste det skummade och hummade jag ganska mycket. Det var snabb läsning, och det tog ett tag innan jag insåg varför. Anledningen var att jag, i stora drag, höll med. Det var inte mycket av att studsa, stanna och svära. Materialet idéprogramsgruppen satt samman är trevlig läsning för en liberalt sinnad väljare. Man betonar starkt gränsöverskridande handel och rörelse, individens frihet och civilsamhällets betydelse. Marknadsekonomi identifieras som en oöverträffad skapare av både frihet och välstånd. Tullar sablas ned. Miljöproblem hanteras i första hand inte genom att önska sig tillbaka till ett inbillat Eden, utan genom teknikutveckling och ekonomiska incitament. Inga brandfacklor i en liberal kontext, men inte heller snömos. Ett sådant här idéprogram skulle vara en omöjlighet på vänstra planhalvan i svensk politik (vartill vi kan räkna MP) och svårsmält på väsentliga delar av den högra också.
Lite siffertrivia:
”Marknad” i en eller annan sammansättning nämns 12 gånger, inklusive innehållsförteckning.
”Miljö” 23 gånger.
”Frihet” 52 gånger.
”Jordbruksstöd”, ”Kärnkraft”, ”Proletariatets diktatur” respektive ”Åsa-Nisse” sammanlagt 0 gånger.
”Liberal” endast 2 gånger – det här är ett program som är liberalt mer till sitt innehåll än etikettering. Andra partier som aspiranter på titeln liberal, var goda notera.

Idéprogrammet har som sagt väckt en del uppståndelse i kommentariatet. Det som flest reagerat mest och snabbast på är nog avsnittet som förespråkar fri invandring. Är det då inte bra att programmet får mothugg? Nja, både och. Jag tycker det är tråkigt att så många reagerar så negativt mot en strävan att ha fri invandring. Det innebär ju att man av princip motsätter sig fri rörlighet över nationsgränser. Återigen, det här är inte propositioner för 2013; det är principer att vägledas av.
Samtidigt kan mothugg betyda att idéprogrammet säger något som inte är redundant. Det hade gått att skriva ett idéprogram som både innehöll information och inte förargade någon, men frågan är vad man ska med ett sådant program till. Det är inte en fråga om rubriksökeri; ett program som ingen motsätter sig innehåller sannolikt inget som ger någon riktning i den politiska tillvaron. Då kan man lika gärna nöja sig med en hemsida endast innehållande en mening: ”Vi är för sådant som är bra och mot sådant som är dåligt”.

Finns det då inget alls att invända mot? Jodå, visst finns det saker här och var, och något lär nog de flesta sympatisörer och medlemmar hitta. Det är förstås helt i sin ordning; den som håller med om sitt partis samtliga ståndpunkter föreställer jag mig på något sätt samtidigt är en av partiets minst nödvändiga medlemmar.
Som ett av några exempel kan tas avsnittet om utbildning, där det bland annat står
Centerpartiet anser att dagens skolplikt, som utgår från barnets plikt att gå i skolan, bör förändras till en läroplikt så att det i juridisk mening framgår att det är föräldrar och målsmän som har en plikt att se till så att barnen får en fullgod utbildning.
Vad gäller fri invandring kan jag se många praktiska utmaningar, men jag sympatiserar med målet. Här är jag dock inte ens säker på att jag förstår vilket problem man vill lösa. Jag ska försöka ta reda på det.
Det finns också, orelaterat till detta, exempel på subsidiaritet som drivs väl långt. Men jag skulle alltså ha blivit väldigt förvånad om programmets alla delar sammanfallit med mina egna ståndpunkter.

Jag vill inte hänga upp mig alltför mycket just nu på de invändningar jag har. Det viktigaste för stunden är att Centern har ett förslag till idéprogram som tar ett tydligt liberalt avstamp och, om det får genomslag, kan bidra till att partiets ideologiska otydlighet frånvaro för överskådlig framtid kan molmas i mull. Att det också resulterar i jackpot i nästa val kan inte tas för givet, men chansen ökar nog om liberalt intresserade tar sig tid att läsa programmet.

Etiketter: Centerpartiet, idéprogram

This entry was posted on söndag 30 december, 2012 at 20:48 and is filed under Politik. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. Both comments and pings are currently closed.