I förra inlägget reagerade jag bland annat mot att Löfven i DN skyllde delar av SDs framgång på ökad arbetskraftsinvandring. Det var jag inte ensam om; på många ställen höjdes det på ögonbryn åt greppet att skylla på, i klartext, invandrare som tar våra jobb.
Det var inte det enda Löfven sade. Det stod också att läsa
Löfven förklarar SD:s marsch till positionen som Sveriges tredje största parti med regeringens ekonomiska politik.
– Jag vill vara väldigt tydlig med det. Om man skapar ett samhälle med ökade klyftor och större social otrygghet, då lägger man grunden för den här typen av partier. De allra flesta människor som säger sig sympatisera med SD är inte främlingsfientliga i grunden, men många av dem är rädda och oroliga när det gäller jobben.
Huruvida han har rätt med sina påståenden om ökade klyftor och större social otrygghet sparar jag till en annan diskussion, här är det resonemanget i sin helhet som är intressant.
Först tänkte jag bara att jaja, det är hans jobb att säga sådär. Nota bene: Det är inte hans jobb att skylla på invandrarna. Men det är hans jobb att skylla på regeringen.
Men sedan började jag tänka lite.
Är det inte så att vad han säger med det där, givet att han inte ser SD-väljare som dumma automater, är:
Givet regeringens politik är det rationellt att rösta på SD.
När folk oroar sig över arbetslöshet läggs grunden för att rösta på SD. Inte S alltså, som brukar framhålla sitt engagemang i frågan, utan SD.
Ergo, SD har bättre svar på regeringens politik än vad S har.
Varför är han då inte själv sverigedemokrat?
I och för sig, han har ju gjort lite av en SD-analys när han identifierar arbetskraftsinvandringen som ett problem.
Äh, jag vet inte. Det här kanske är hårklyverier. Det är som sagt hans jobb att skylla allt från blaskig glögg till gravitation på regeringen.
Fast ändå… vad är det, när det kommer till kritan, han säger om SD-väljarna, och vad säger han om socialdemokratisk politik?
Meta-edit: Det här är bloggens post nr 404. Den verkar funka ändå.
Etiketter: Löfven, SD, Sverigedemokraterna
Förvånansvärt vettig 