Kanske inte världens mest angelägna ämne just nu egentligen, men jag stötte på åsikten att även om vi inte vill ha värnplikt sådär i största allmänhet bör vi behålla den i krigstid. Och ju mer jag tänker på det, desto sämre verkar den idén vara. Så jag kortbloggar:
Tanken verkar alltså vara att då landet redan är i krig, och den ordinarie försvarsmakten inte mäktar med situationen, då ska man aktivera värnplikten igen.
I denna situation föreställer man sig alltså att det ändå är så pass god ordning och reda på torpet så att vi kan börja utbilda värnpliktiga?
Under värnpliktstiden tog det 7,5 månader att utbilda en skyttesoldat. Det kan kanske gå att komprimera till fem månader (nu höftar jag) om man anstränger sig, men det bygger på att all logistik fungerar utan mankemang, och vi talar då som sagt bara om enklaste skyttesoldat. Att tulla på detta är nog ingen bra idé, om vi inte specifikt är ute efter kanonmat för att vinna ett tyck-synd-om-oss-propagandakrig.
Vidare: varifrån ska materielen komma? Hur ska ett Sverige i krig på kort tid kunna stampa fram uniformer, vapen, skyddsmasker, kroppsskydd, radioapparater, fordon, förläggningsmateriel och all annan nödvändig utrustning till en ny värnpliktsarmé? Tro mig, det är inget man gör i en handvändning även om man frångår alla upphandlingslagar.
Det finns över huvud taget bra anledningar till att man talat om att det tar storleksordningen ett decennium att bygga upp ett försvar igen.
Vidare är det en dålig idé eftersom det skapar illusionen av att vi kan ta lätt på den militära förmågan i dag; blir det krig kan vi alltid återinföra värnplikten. Det kanske kan funka i ett mycket lågintensivt men långvarigt skyttegravskrig. Det har förvisso alltid visat sig svårt att sia om hur nästa krig kommer se ut, men det är nog ändå en högoddsare att det, om kriget mot förmodan skulle komma, blir WW1 light som knackar på dörren.
Nej, glöm värnplikten. Den hade en roll förr; den har det inte längre, åtminstone inte utan en mycket kraftig omorientering av försvaret. Att luta sig på återinförd värnplikt ifall kriget kommer bedömer jag inte är en hållbar strategi. Improviserade bondeuppbåd med dålig utrustning är bara så Visby 1361.
Förvånansvärt vettig 
lördag 2 augusti, 2014 kl. 17:30
Värnplikten är inte avskaffad, bara vilande. Se t ex http://www.rekryteringsmyndigheten.se/varnplikt och http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-19941809-om-arbet_sfs-1994-1809/?bet=1994:1809 1 kap 3a§. Regeringen kan alltså besluta om att kalla in till grundutbildning och tjänstgöring (utan att fråga riksdagen).
GillaGilla
lördag 2 augusti, 2014 kl. 17:51
Jo, jag vet, jag borde kanske ha nämnt det i inlägget. Jag riktade in mig på den specifika åsikten att man just i krig ska återinföra värnplikten; då tror jag det är bortåt ett decennium för sent. Eller i alla fall flera år för sent, även om man verkligen forcerar utbildning och materielanskaffning.
Vilket i och för sig gör att man kan ifrågasätta värdet av möjligheten att kalla in till grundutbildning. Det ska i så fall vara för att möta ett hot som man både ser på lång sikt OCH bestämmer sig för att långt i förväg möta med att aktivera värnplikten. Det låter inte som någon försvarspolitik jag sett på länge.
GillaGilla