Lasting Damage

I lördags den 28 mars hölls alltså stämma för Stockholmscentern, och som den som läst förra inlägget vet hade jag berikat den med fem motioner. Det visade sig vara en femtedel av det totala antalet motioner, så ett tag kändes det som att jag bredde ut mig ganska mycket. Sedan kändes det som att jag bredde ut mig ganska mycket, fast på ett bra sätt.
Jag hade dessutom skrivit under en motion om elöverkänslighet.
Det här inlägget handlar om hur stämman gick, med starkt fokus på just de motioner som jag skrivit eller deltog i debatt om.
På stämman hände förstås mycket annat, och inte allt av intresse för den som inte är del av centerrörelsen. Jag tycker i alla fall det kan vara värt att nämna att Christina Linderholm valdes till ny distriktsordförande efter Per Ankersjö. Det tror jag kan bli utmärkt.

Christina Linderholm, ny distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms stad.

Christina Linderholm, ny distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms stad, är skarpare i verkligheten & full upplösning.

Vad gäller motionerna då så hade samtliga motioner före stämman behandlats av distriktsstyrelsen och försetts med överlag väl genomarbetade svar – inget litet jobb. Jag hade tänkt blogga om dessa svar före stämman men hann helt enkelt inte.
Väl på stämman behandlades sedan motionerna i fyra kommittéer som tog ställning till distriktsstyrelsens svar. Kommitténs förslag togs sedan upp i plenum. Och det är först där det avgörs; vad än styrelsen och kommittéerna sagt kan stämman slutligen rösta för något helt annat, och då är det det som gäller.
Jag går inte igenom dessa turer i detalj i det här inlägget, då skulle knappt jag själv orka läsa det.

I stället, pang på motionerna. De två första motionerna från förra inlägget, den om läkemedelsbegreppet och den om reglerna för personalvårdsförmåner, hade båda udd mot pseudovetenskap – inte genom att vilja förbjuda något, utan mer genom att ge sig på olika former av statligt stöd till pseudovetenskap. De gick båda i princip igenom. Den om läkemedelsbegreppet på rent bifall; för personalvårdsförmånerna höll styrelsen/stämman i stort med men förespråkade en utredning av reglerna, vilket väsentligen är ekvivalent med motionens avsikt. Jag deklarerar framgång på båda.

Jag hade alltså också skrivit under en motion rörande behandling av elöverkänslighet som John Kåberg tagit initiativ till. Den yrkade bara på att behandling bör ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket inte är något nytt i sig. Den riktade sig i första hand mot de fall då man lagt skattepengar på att ”elsanera” lokaler. Den gick också igenom utan mankemang.

Så var det försvarsmotionerna då. Den första, om en detalj i upphandlingslagstiftningen, kommer knappast bli en blockskiljande valvinnare; jag ser den mer som en teknikalitet som bör rättas till. Den ansågs besvarad, men med ”Distriktsstyrelsen anser att frågan […] är så pass viktig att motionens innehåll och andemening bör meddelas Centerpartiets riksdagsgrupp och Centerpartiets kansli i Europaparlamentet och kan, med motionärens medgivande tillse att så sker.” Det har jag förstås inget att invända mot.

Hm… de två sista försvarsmotionerna tror jag faktiskt jag tar i ett separat inlägg, jag kan vilja lägga ut texten lite mer om dem. I stället kan vi glädja oss åt att stämman antog en motion om att barn ska kunna ha fler än två vårdnadshavare, och att man ska kunna ange vilka dessa är redan under graviditeten. Detta var nog stämmans längsta debatt, trots att stödet för motionen var stort. Debatten handlade till stor del om vilket inspel rörande föräldraförsäkringen man eventuellt skulle skicka med, men landade till slut – klokt, säger jag – i att inte säga något alls om det; den frågan behöver man uppenbart tänka över, och det görs inte bäst under pågående plenumdebatt.
Under denna debatt etablerades också stämmodagens ord: ”Fjösig”. Det var flera debattörers epitet på önskan att inte rakt av bifalla utan i stället ta ett varv via utredning.
Självfallet måste man utreda, men det görs alltid inför sådana lagändringar. Det hindrar inte att man uttrycker stöd för en intention.

Så, det får räcka som första del; en första del av idel goda nyheter. Håll utkik efter del 2!

(Inläggets titel: ett General Systems Vehicle från Culture-boken Look to Windward.)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s