Förvånansvärt vettig

Jag har i en bunt år och i varierande grad varit insyltad i föreningen Vetenskap och Folkbildning, eller VoF, som, med föreningens egna ord, vill främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat [samt] bekämpa felaktiga och ogrundade påståenden i frågor som kan avgöras vetenskapligt.

I våras gjorde föreningen en opinionsundersökning om ett stort antal frågor som på ett eller annat sätt hade bäring på föreningen, som vad folk trodde om saker som homeopati och månlandningar. (Det kan spara en del tid genom att redan nu säga att inte allt man frågade om var pseudovetenskap.)
Undersökningen kan beskådas här:
http://www.vof.se/undersokningen-2015/

Jag var själv inte inblandad i undersökningen. Däremot var jag under en period behjälplig medelst skrivande av utkast till en debattartikel baserad på undersökningen. Av flera skäl gick det arbetet inte i mål; i stället valdes rastro som vinkel och följande artikel publicerades för några dagar sedan på DN Debatt:
http://www.dn.se/debatt/halften-av-sds-sympatisorer-manniskor-kan-indelas-i-raser/

Nu när undersökningen är publicerad passar jag på att ändå lägga upp utkastet till debattartikel jag skrev här. Den är mer allmänt hållen (vilket också var tanken) och som sagt på utkastnivå. Men för publicering här tycker jag den kan hålla! Alltså, VÄRLDSEXKLUSIV PREMIÄR:

———-

Föreningen Vetenskap och Folkbildning har låtit Demoskop undersöka vad svenska folket tror om ett antal sakförhållanden, från global uppvärmning och GMO-teknik till alternativmedicin och elöverkänslighet. Svaren väcker både förtröstan och eftertanke.

Den 5-11 maj 2015 genomfördes 1113 intervjuer med en telefonrekryterad panel baserat på ett slumpmässigt urval från sexton år och uppåt som vägts bland annat med avseende på kön och ålder. Det är rimligt att tro att resultatet speglar vad svenskar i allmänhet tror.

Hela 85 % av de tillfrågade instämmer i att det pågår en global uppvärmning orsakad av människan, en ståndpunkt utomordentligt väl delad av etablerad forskning. Å andra sidan tror 40 % att mat framtagen med GMO-teknik är farlig för hälsan. Det har lagts enorma forskningsresurser under lång tid på att utvärdera GMO-teknik, och att tekniken skulle göra maten farlig kan sägas vila på motsvarande vetenskapliga grund som att förneka förekomsten av mänskligt orsakad global uppvärmning.
Undersökningen svarar inte på hur människor dragit sina slutsatser, men det är trivialt att notera att få etablerade medieröster i dag ifrågasätter global uppvärmning, medan det funnits ett antal prominenta aktörer som i strid med det vetenskapliga kunskapsläget aktivt kämpat mot GMO-teknik.
Ska man ta dessa frågor till vägledning verkar människor inte primärt vägledas av vetenskapligt kunskapsläge. Det är knappast till följd av någon fientlighet mot vetenskap per se; 83 % instämmer i att den vetenskapliga metoden är det bästa sättet att nå kunskap om verkligheten.

Det är inte svårt att hitta fler exempel på att ganska många har uppfattningar som avviker kraftigt från det vetenskapligt rimliga. Elöverkänslighet, alltså att vissa får fysiska besvär av elektromagnetiska fält från exempelvis mobiltelefoner, tros av 38 % existera trots att det undersökts grundligt och belägg för en sådan effekt saknas. Nästan var fjärde person tror att slagrutan är ett tillförlitligt verktyg att hitta vatten med, var sjunde tror att homeopati är en effektiv behandlingsform (av vad preciseras inte i frågan) och, en smula spektakulärt, var åttonde tror på chemtrails (definierat som avsiktliga utsläpp av ämnen från flygplan, används för att manipulera människor eller väder). Det sistnämnda har en pikant pendang i den riksdagspolitiker som nyligen bad Riksdagens utredningstjänst ta en titt på just chemtrails.

Är det här alarmerande siffror?
Det beror på från vilket håll man närmar sig dem. Å ena sidan är det positivt att de allra flesta inte tror på homeopati. Å andra sidan krävs det omfattande naturvetenskaplig okunskap för att tro på homeopati – en tro som undersökningen indikerar delas av gott och väl över en miljon människor i Sverige.
En nyckel här kan vara vad som ligger i (natur-)vetenskaplig okunskap. Man kan lägga mycket energi på att sprida vetenskapens resultat, både i populära sammanhang och i utbildningsväsendet. Det är bra och nödvändigt. Men en bit som ofta saknas är förståelsen för hur vetenskap fungerar; vad vetenskap är. Det är i Sverige fullt möjligt att ta såväl femårig universitetsexamen som forskarexamen och fortfarande tro att vetenskap är en samling resultat.
Är det perspektivet man har är det lätt att gå bort sig. En auktoritet säger att global uppvärmning är verklig – då tror man på det. En annan auktoritet säger att man blir sjuk av GMO eller att homeopati fungerar – då tror man på det. Vet man inte hur vetenskap fungerar är det svårt att bedöma en källas trovärdighet.
Att vara välinformerad om vetenskapens resultat skyddar en hel del mot att tro på trams. Omvänt, att vara orienterad i vetenskapens mekanismer ger inte i sig garanterat skydd mot pseudovetenskap. Men kombinationen är kraftfull, och inte överdrivet svår att åstadkomma. Ett välavvägt stycke vetenskapsteori någonstans i skolgången skulle kunna vara betydelsefullt.

Det råder ingen brist på nya och utökade ämnen som olika intressen vill trycka in i redan välspäckade utbildningar. Lyckligtvis är det inget gigantiskt stoff som är aktuellt i detta fall. Att fördjupa sig i vetenskapsteori kan ta en livstid; att skaffa sig grundläggande kunskaper för husbehov kan göras relativt raskt. Det finns redan kurser på högskolenivå som på en populär nivå tar sig an ämnet. Rätt anpassad skulle en sådan kurs inte behöva vara längre än motsvarande ett par högskolepoäng.

Ytterst handlar förståelsen av vetenskap om hur vi förstår och tolkar världen vi lever i, och hur vi förstår och tolkar har ett avgörande inflytande över vilka beslut vi fattar. Konsekvenserna märks i det stora och det lilla. Vilka behandlingar vi söker när vi känner oss sjuka. Vem vi vänder oss till när vi söker svar. Vad vi lägger resurser på, i det privata och i det offentliga. I slutändan vilka lagar som stiftas. Det är givetvis angeläget att sådant sker på så god saklig grund som rimligt möjligt.
Ingen påstår att kunskap om vetenskap löser exakt alla problem, men det bör vara angeläget nog för att motivera att utbildningsväsendet ska lägga kraft på att lära ut inte bara vetenskapens resultat, utan också hur de kommer till.

———-

Jag ska inte glömma att credda Mikael Ingemyr som jobbat hårt med undersökningen och efterarbetet. Han har på sin Facebook-sida en länksamling till tidningar som skriver om undersökningen. Jag har i skrivande stund inte läst alla artiklarna, men snor ändå den länksamlingen till här nedan.

Karin Bojs i DN: Folk litar på vetenskap efter partifärg
Artikel i DN: M-väljare tror på chemtrails – SD-anhängare tror på utomjordingar
Ledare i SvD: Miljöpartister tror månlandningen var bluff
Göteborgs-Posten: Änglar, healing och ufon – detta tror vi på
Artikel i Östnyland: Det finns inga människoraser
Artikel i SvD: SD-anhängare tror mest på biologiska människoraser

———–

Inläggets titel ”Inappropriate Response” är ett skeppsnamn från Look to Windward, en bok i science fiction-serien om The Culture som jag läser. Mer om den här:
https://dantilert.se/2015/04/12/en-kulturgarning/

This entry was posted on torsdag 29 oktober, 2015 at 20:33 and is filed under Akademiska frågor. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. Both comments and pings are currently closed.