Första delen av svaret på de frågor som kom efter inlägget postat i förra, eh, posten. Det torde framgå av min text vilka frågorna var.
Ockupationen av Gaza:
Att resonemanget [att Gaza inte längre är ockuperat] underkänns av Abbas väger nog inte så tungt. Egentligen inte Human Rights Watch heller. FN däremot, och Haag, är klart tyngre instanser. Nu vet jag inte vad de har sagt, så det är svårt för mig att bedöma bu eller bä. Att gränskontrollen skulle innebära ockupation finner jag högst osannolikt. Kontroll av luftrum och hamn är helt klart att inverka menligt på Gazas handlingsfrihet. Huruvida det är folkrättsligt korrekt (givet syftet att hejda vapeninförsel) ska jag låta vara osagt, men jag tror verkligen inte att det räknas som ockupation.
>Du får gärna hävda att Israels anfall mot Gaza var folkrättsligt
>tillåtet (och jag säger inte automatiskt emot dig), men det är i
>högsta grad kontroversiellt.
Javisst, absolut. Visst var anfallet kontroversiellt. Men vad jag menade var att anfallets laglighet i sig inte var kontroversiell. (Äh, jag kanske missförstod din invändning… nåja.) Jag har inte sett någon källa jag bedömt som trovärdig hävda att Israel inte hade rätt till ett militärt svar till raketbeskjutningen. Invändningarna har snarare rört hur svaret har genomförts.
>Till sist, samma fråga till dig: Kan man vara
>kritisk mot Israels agerande och ändå vara en Israelvän?
Javisst, absolut. För egen del tycker jag inte att det är svårt att finna saker att vara kritisk mot. Notera dock att frågorna ”Har Israel följt folkrätten” och ”Har Israel agerat klandervärt” är två olika frågor, och jag anser inte att ett ja på den ena av dem automatiskt ger ett ja på den andra av dem.
Exempel på aktuella situationer där det finns anledning att ställa frågor:
* Det må vara folkrättsligt korrekt att lobba granater mot Hamas eldställning 30 m från flyktingskolan, och det är givet att man inte kan låta bli att besvara granateld. Men fanns det inget annat sätt att slå ut eldställningen? Det är inte direkt okänt att granater missar målet. Var det omöjligt att nå fram med finkalibriga vapen?
* Det må vara folkrättsligt korrekt att skapa rök med vit fosfor (jag vet inte om det är bekräftat att det var vit fosfor, men Israel använde det i Libanon, så det är i högsta grad plausibelt), men var behovet så stort att det verkligen motiverade användning i en stad med civila kvar? Och om det var det – för det kan verkligen vara så att man behöver röken för att kunna framrycka – kunde man inte skjuta den från granatgevär i stället för att flygbomba? (Jag har för mig att det var det man gjorde.)
* Det är visserligen känt att Hamas (eller motsvarande palestinsk grupp, jag tror att det var Hamas men jag ska inte svära på det) förut använt ambulanser för vapentransporter, och om de gjorde det nu med så blir ambulansen ett tillåtet mål. Men kunde man inte låta just den transporten löpa? Och kunde man verkligen veta att just den transporten gick med vapen? Jag är ute på hal is nu, men jag betvivlar att alla ambulanser blir legitima mål för att vissa används som vapentransport.
* En fråga där folkrätt och klandervärdhet torde gå i takt är bombandet av Hamas-ledares hem. Om man har anledning att tro att personen i fråga befinner sig där (som med vad-han-nu-hette som bombades ganska tidigt) så är det en sak, men om man inte har det så tror jag inte att det är godkänt handlande. Särskilt inte om det ligger i anslutning till en kyrka eller motsvarande.
Sedan blev det paus till nästa svar, som handlade om proportionalitet och vad jag menade med att Hamas bäddar in sig bland civila.
Förvånansvärt vettig 