Förvånansvärt vettig

Det finns förstås väldigt mycket att säga och spekulera i efter valnatten, och mycket av det skrivs nog i denna stund på annat håll; jag får återkomma till sådant lite senare. Något som jag inte sett så mycket om än är vad som, rent formellt, ska hända med sittande regering.

Själv gick jag och lade mig bortåt halv elva, men såvitt jag förstått har Reinfeldt postulerat att Alliansen regerar vidare. Sett till valresultatet är det det enda rimliga i slutändan, men det är inte så här jag tycker att det ska gå till. Det anständiga är att efter ett val avgår sittande regering, oavsett valresultat. Sedan får man sätta ihop en ny regering.

Socialdemokraterna har i så gott som alla år gjort som Alliansen verkar göra nu – det vill säga bara regerat på, väl medvetna om att det är den mest rimliga parlamentariska lösningen. Det är alltså ingen ny arrogans som Alliansen inför, utan en svensk tradition. Men om det var fel när S gjorde det så är det fel nu också.

Om jag är korrekt uppdaterad så pågår det en förändring av regelverket så att regeringen alltid ska tvingas avgå efter riksdagsval, men det kommer inte att träda i kraft förrän till nästa val. Alliansen borde gå före och redan nu följa intentionen i lagändringen.

Visst skulle det medföra en tids turbulens, men om man är rädd för osäkerheter är demokrati hur som helst fel recept. Den utpräglat pragmatiskt lagde, som menar att det ändå kommer att bli en Allians-regering i minoritet, kan trösta sig med att en ordentlig regeringsombildning gör det enklare att ditcha Ask som justitieminister.

Alltså:
Avgå, regeringen.
Det är inte mest praktiskt, men det är snyggast på alla vis. Att inte hamna i socialdemokratisk maktfullkomlighet kan dessutom bli en av mandatperiodens utmaningar. Börja öva nu.

This entry was posted on måndag 20 september, 2010 at 10:11 and is filed under Politik, Val 2010. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. Both comments and pings are currently closed.