Räkneövning med kolunionen

Att AGW – Anthropogenic Global Warming – medelst utsläpp av växthusgaser är ett allvarligt problem är inte mycket att bråka om. Vad man ska göra åt det finns mycket större anledning att bråka om. Jag brukar hävda att det primärt inte är klimatet vi ska rädda, utan människorna. Man kan förstås vilja bevara klimatet för att rädda människorna, men jag menar att det är viktigt att det är människorna som är målet.
Det är inte bara semantik, utan får betydelse för vilken klimatstrategi som verkar rimlig. Till exempel skulle man, om klimatet per se var prio ett, kunna hävda att vi borde sluta skeppa varor kors och tvärs över jorden, eftersom transporter släpper ut växthusgaser. Jag noterar att det pratas mycket om hur det kommer gå illa för Bangladesh med ökande växthuseffekt, men rätt lite om hur det kommer gå för Nederländerna. Det är för att Nederländerna är rikt och Bangladesh är fattigt. Man räknar med att Nederländerna kommer kunna vidta åtgärder för att skydda sig rätt bra, medan Bangladesh inte har råd med det. Många av de taskiga bieffekter av uppvärmningen som inte är just översvämningar kommer också, tror man, att drabba fattiga länder värst, just för att de är fattiga.
Nå, det är nog så att uppvärmning slipper vi inte undan. Därför är det väldigt viktigt, ja imperativt, att vi låter fattiga länder bli rika, så att de också har råd att skydda sig. Jag känner inte till något fall då ett fattigt land blivit rikt utan handel med omvärlden. Det är så man gör helt enkelt. Därför vore det direkt kontraproduktivt att försöka stoppa varutransporter, trots att de släpper ut växthusgaser. Och med ”kontraproduktivt” menar jag ”dödar fler fattiga än det räddar”.

Det ska man emellertid inte ta till intäkt för att bara fortsätta som vanligt och inte göra något alls för att minska sina utsläpp av GHG (Greenhouse gas). Ett sätt att åstadkomma det i global skala är att införa en skatt på GHG-utsläpp. Det är inte min idé; tankar på en så kallad carbon tax har framförts och dryftats länge. Konstruktionen är alltså att utsläpp av växthusgaser – mest koldioxid, men inte bara – beläggs med en skatt på en viss summa per utsläppt mängd. Det ska göra det såpass dyrt att, till exempel, använda fossila bränslen att alternativen blir ekonomiskt fördelaktiga. Idén är tilltalande på flera sätt. Den är teknikneutral – den preskriberar ingen specifik teknologi, som till exempel ett stöd till solenergi skulle göra, utan den belönar alla teknologier som kan göra en verksamhet mindre GHG-intensiv. Den verkar genom ekonomiska incitament, något som ofta är en effektiv väg framåt, i stället för att stövla in och förbjuda någon specifik grej. Kort sagt, den talar till den kreativa, uppfinningsrika människan som hittar vägar framåt, inte bara pekar med hela handen bakåt.
Att det helst ska vara en global skatt är givetvis en svaghet. Faller inte det på sin egen ogenomförbarhet, precis som (den även i övrigt eländiga) Tobinskatten? Nej jag tror inte det. Kapital är mer lättrörligt än GHG-intensiv verksamhet. Det är klart att det i princip går att flytta sina fabriker till ett land som ställt sig utanför carbon tax-regelverket, men jag betvivlar att det på det stora hela är praktiskt.

Vad skulle en carbon tax, eller koldioxidskatt, medföra för vardagskostnader då? Det är det som är den egentliga poängen med det här inlägget. Jag har räknat lite på det och har några exempel.
Enheten som ska beskattas varierar, men jag har fastnat för ton koldioxidekvivalent. Alltså, om man släpper ut ett ton koldioxid, ja då motsvarar det förstås ett ton koldioxid. Om man släpper ut ett ton metan, som är en mer potent växthusgas än koldioxid, motsvarar det cirka 25 ton koldioxid (beroende på hur man räknar). Och det är viktigt att inte blanda ihop kol med koldioxid; ett ton kol motsvarar ungefär 3,5 ton koldioxid.
Det verkar som om ett pris på runt 12 amerikanska dollar per ton koldioxid är en medelskattning på vad som skulle behövas för att få avsedd effekt. Det är vad som anges som snitt för peer reviewade sammanhang på Wikipedia, och det ligger väldigt nära vad The Economist entusiastiskt och återkommande pratar om. Jag har räknat lite högt och avrundat det till 100 kr/ton, eller tio öre/kg. Jag har, för det här inlägget, inte funnit det vettigt att kritisera den nivån närmare, även om jag på ren känsla tycker att det låter lågt.
Vidare finns det redan koldioxidskatter på lite olika saker, men för att inte räkna för lågt och för enkelhets skull har jag ignorerat det.
Så nu – vardagskostnader!

  • Köra fossildriven bil: En hyggligt men inte exceptionellt snål bil släpper ut 150 g koldioxid per km, eller 1,5 kg per mil. Koldioxidskatt på det skulle addera femton öre per mil. För en normalbilist som kör 1200 mil/år blir det en årskostnad på 180 kr.
  • Köpa bil: Jag har tidigare kritiserat föreställningen att utsläppen vid en bils tillverkning överskuggar utsläppen under dess livstid; det är helt enkelt inte sant. Den sökning jag gjorde då indikerade att det går åt 6-10 ton koldioxid för att tillverka en typisk bil. Låt oss ta det högre värdet. Då skulle priset för en ny bil öka med ungefär en tusenlapp om man införde koldioxidbeskattningen.
  • Äta kött: Biffkött verkar anses ha störst klimatpåverkan. Man räknar då hela livscykeln och inkluderar metanutsläpp. Ett kg biffkött verkar, halvhögt räknat, stå för ungefär 30 kg koldioxidekvivalenter. Det betyder att köttpriset skulle gå upp med runt 3 kr/kg.
  • Flyga: Ett modernt passagerarjetplan drar ungefär 0,3 liter bränsle per passagerare och mil. Bränslet är någon sorts fotogen snarare än bensin, men det torde koldioxidmässigt inte avvika dramatiskt från bensin. Jag använder wikepediatabellen jag redan länkat till (trots att den verkar innehålla minst ett uppenbart fel, men den ser ok ut för flygbränsle) och får 0,8 kg koldioxid per passagerarmil. Alltså: Flyga Stockholm-Göteborg skulle kosta förskräckande fyra kr extra. Sverige-Thailand 80 kr.
  • Vara svensk, i största allmänhet: Låt oss räkna högt och säga att snittsvensken, allt som allt (exklusive utrikes transporter och varutillverkning i utlandet), släpper ut tio ton koldioxid per år. Tusen kronor per person alltså.

Jag stannar där; den listan borde räcka för att illustrera att ur ett svenskt perspektiv vore det inte speciellt dyrt med en ordentlig koldioxidskatt. Självklart kommer det, precis som vid varje potentiell utgiftsökning, att gå att uppbringa någon som inte har råd. På det hela taget tycker i alla fall jag att storleksordningen någon tusenlapp per skalle och år låter fascinerande billigt för att, förhoppningsvis, åstadkomma något verkligt betydande i klimatfrågan.
Kruxet är att det inte räcker med att man köper en lite dyrare bil. Hela skattestrukturen måste finnas på plats, och för att den ska spela någon nämnvärd roll måste den införas åtminstone semiglobalt. Var och en kan säkert föreställa sig mängder med hinder för att det ska hända, och jag ids inte riktigt lägga ut texten kring det. Jag koncentrerar mig hellre på att jag tycker det verkar vara en tilltalande idé, och att det i alla fall knappast gör saken sämre att blogga om det.

Annonser

Etiketter: ,

9 svar to “Räkneövning med kolunionen”

  1. Tore K Says:

    Den befintliga svenska CO2-skatten är väl rejält mycket högre än alla etablerade carbon offset-tjänster?

    Sen finns det en del konstigheter i de svenska skattereglerna, som att torv är befriat från CO2-skatt, trots att torvbränning i högsta grad ger nettobidrag till global uppvärmning.

    Gilla

  2. horvendile Says:

    Jag vet, och det är mycket det som gör mig lite fundersam. Vi har redan höga CO2-skatter på tex bensin. Varför kör då inte alla på biobränslen? Förutom att det är jobbigare med tankningen.

    Man kanske räknar med att en global beskattning ska tvinga fram alternativa bränslen med en effektivitet som svenska ansträngningar inte räcker till. Eller så är nivån mer anpassad för annat än just drivmedel. Jag vet faktiskt inte.

    Gilla

  3. Magnus L. Says:

    Jag var på naturvårdsverket nyligen och frågade varför vi fortfarande har så höga CO2-utsläpp trots att skatten är (enligt utsago) högre än marginalkostnaden för utsläpp. Deras förklaring var dels diverse eftersläpning i teknikutveckling och implementering.

    De poängterade också att den nuvarande marginalkostnaden för utsläpp är relativt låg, men att marginalkostnaden enligt t.ex. Sternrapporten kommer att öka dramatiskt under de närmaste decennierna.
    Om man följer devisen att skatten skall vara lika med marginalkostnaden (dvs en pigouvian tax) så måste även CO2-skatten att öka dramatiskt för att följa kostnadsutvecklingen.

    Gilla

  4. horvendile Says:

    Intressant! Även om jag inte förstår allt (jag ska verkligen inte fejka expertstatus på det här). När de pratar om marginalkostnaden för utsläpp, menar de då den externa kostnad man åsamkar någon annan?

    Vidare, närmast i avdelningen fria associationer, kan man tänka sig att nivån på CO2-skatten är satt mer för att passa elframställning – där Sverige redan är nästan koldioxidfritt – än drivmedel?

    Gilla

  5. Magnus L. Says:

    Ja, med marginalkostnad menar jag i detta fallet negativa externaliteter.

    Nu förstår jag inte riktigt hur du tänker. Men en CO2-ekvivalent är ju alltid lika med en CO2-ekvivalent, oavsett om den kommer från elframställning eller drivmedel. Det finns väl inga ekonomiska skäl till att skatten skall vara olika för olika utsläppskällor.

    Gilla

  6. horvendile Says:

    Jag tänkte att det kan vara lättare att ersätta CO2-utsläpp i elframställning än som drivmedel. Alltså, att vindkraft är billigare per ersatt bit kol än tex etanol per kopp med bensin. Och att en skattenivå som är tillräcklig för att få igång ersättningselproduktion kanske inte räcker för att få igång ersättningsdrivmedelproduktion (i tillräcklig skala).
    Men det är bara spekulation, inget jag har kollat upp.

    Gilla

  7. Användning av döda dinosaurier (blandade sorter) | Ape reft of his tail Says:

    […] men borde ändå kunna få genomslag i snart sagt samtliga produktionskedjor. I samband med ett tidigare inlägg om växthusgasskatt (som jag gillar och alltjämt rekommenderar) oroade jag mig för att det skulle bli ett oändligt räknande på livscykelanalyser, men det var […]

    Gilla

  8. Joacim Jonsson Says:

    Om syftet ur miljöskäl är att påverka folks beteende så verkar det vara alldeles för lågt, oavsett marginaluträkningar. Kan vara värt att citera Wikipediaartikeln om inräkning av externa kostnader (SCC nedan):

    Estimates of the SCC are highly uncertain. Yohe et al. (2007:813) summarized the literature on SCC estimates: peer-reviewed estimates of the SCC for 2005 had an average value of $43/tC with a standard deviation of $83/tC. The wide range of estimates is explained mostly by underlying uncertainties in the science of climate change (e.g., the climate sensitivity, which is a measure of the amount of global warming expected for a doubling in the atmospheric concentration of CO2), different choices of discount rate, different valuations of economic and non-economic impacts, treatment of equity, and how potential catastrophic impacts are estimated. Other estimates of the SCC spanned at least three orders of magnitude, from less than $1/tC to over $1,500/tC. The true SCC is expected to increase over time. The rate of increase will very likely be 2 to 4% per year.

    Jag är inte så kunnig om statistik, men en standardavvikelse på 83 och ett medelvärde på 43 låter mest som ”vi vet inte”. Som nämns finns det många okända variabler och en del handlar om värderingar (diskontering) och psykologi.

    Gilla

  9. horvendile Says:

    Jag har funderat på – men inte kollat upp – om det kan vara så att den låga nivån inte är satt utifrån att folk ska sluta flyga och äta mindre biff, utan i första hand för att det ska bli olönsamt att elda kol. Kolet står ändå, om jag minns rätt, för lejonparten av utsläppen. Man kanske har tänkt att man genom att göra kol olönsamt kommer så långt som man behöver, i någon mening av ”behöver”.

    Å andra sidan. Även om det skulle visa sig att uppskattningen jag använde är, säg, en faktor fem för låg så känns spontant den högre nivån överkomlig även den. I alla fall i Sverige.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s