Programförklaring – Energi

Det närmar sig val, och jag kandiderar för Centerpartiet, i första hand till Riksdagen. Jag återkommer om det i senare inlägg, men i samband med det verkar det lämpligt att skriva ett par sammanfattande inlägg om några av de områden som engagerar mig mest. Att de engagerar mig är inte nödvändigtvis samma sak som att de är de objektivt viktigaste frågorna, men det kan ju ändå vara bra att veta vad jag går igång på.

(Tillägg: om du läser det här inlägget av intresse för min riksdagskampanj 2014 så står det nu mer om den och mig här:
https://horvendile.wordpress.com/2014/07/19/kandidaturalia/)

För trogna bloggläsare kommer det inte stå så mycket nytt i de här inläggen, det är mer överblick och sammanfattning, och givetvis en del förenkling. Jag kommer inte kunna källhänvisa och ingående förklara precis alla resonemang och ställningstaganden, för då blir det så ohyggligt långt.

Ett av mina favoritområden är energi och energipolitik. Det har en egen kategori på bloggen, kallad ”Energetiskt material”, vilket möjligen säger något om dess sprängkraft.
Det finns många aspekter på energi. Jag koncentrerar mig här på genererandet av elektricitet.

Jag tror att Sverige på sikt kommer behöva mer energi än vi använder i dag. Det är ingen given utveckling, men grundar sig i att energi när det kommer till kritan är förmåga att uträtta arbete, och vi har hittills inte fått slut på arbete som vi vill uträtta. Internationellt råder dock inget som helst tvivel om att det finns ett stort behov av ökad energiproduktion. Det motiveras enklast av att det finns tydliga samband mellan tillgång till en viss mängd energi och möjligheten att leva ett liv vid god hälsa. En stor del av jordens befolkning har här mycket att hämta upp, och att försöka förneka dem det vore direkt inhumant.

Energi kan genereras på många olika sätt, de flesta sätt som faktiskt används har fördelar, och alla har nackdelar. Den som letar efter ett energislag (här använt i en politisk snarare än naturvetenskaplig betydelse) helt utan nackdelar lär bli besviken.
När man ska välja energislag finns det några enkla grundprinciper jag tycker man bör hålla sig till. De två främsta är att man bör eftersträva låg dödlighet och hög renhet.
Dödligheten mäts i antal döda per genererad energimängd, sett över energislagets livscykel. Det är aldrig enkelt att räkna på livscykler, det blir så otroligt många faktorer, men det har gjorts i alla fall några seriösa ansatser på det här området och de verkar landa i ungefär samma slutsatser.
Renheten finns det förstås många mått på. Ett av de viktigare är utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) per genererad energimängd, men det finns andra, som utsläpp av partiklar. Lyckligtvis samvarierar flera av de viktigare renhetsparametrarna.
Något som egentligen är mindre viktigt är den långsiktiga tillgången på ett visst energislag. Klart det är bra om något räcker länge, men gör följande tankeexperiment: om vi hittade en fullständigt ren och säker energikälla som kunde ge oss en stor del av vår energi, men bara de närmaste 30 åren – skulle vi då tacka nej till den för att den är ändlig?
Bara om vi vore korkade.
Man kan vända på det, med ett exempel från sinnevärlden. Det finns stenkol så att det räcker i hundratals år. Det är länge. Ändå gillar vi inte stenkol, men det är ju snarast för att det finns för mycket av det, inte för lite. Hur länge ett energislag räcker är helt enkelt inte ett speciellt relevant mått på hur åtråvärt det är.

När man tittar på de här grundprinciperna framträder ett väldigt tydligt mönster: eldande av fossila bränslen är dåligt. I stort sett allt annat är, i jämförelse med det, bra.
Alla alternativ till olja och stenkol – stenkol är värst – är välkomna. Det gäller vindkraft, det gäller solkraft, det gäller kärnkraft, det gäller vattenkraft, och så vidare. (Naturgas är härvidlag lite av ett specialfall; det är bättre än kol, men fortfarande sämre än de nyss uppräknade energislagen.)
Visst finns det skillnader mellan alternativen, och de har alla sina specifika nackdelar. För att nämna några:
Den kärnkraft vi använder i dag genererar avfall som kräver eftertanke i hanteringen. (För närmare utredning av vanliga invändningar mot kärnkraften, se detta inlägg.)
Vindkraft kräver stora ytor; skulle man försörja hela världen med vindkraft (vilket förvisso ingen vettig person förespråkar) skulle det, mellan tummen och pekfingret, krävas en vindkraftpark stor som en kvadrat med sidan trehundra mil.
Både vind och sol är väderberoende och faktiskt förhållandevis resurskrävande.
Vattenkraft är bra på många sätt, men samtidigt tenderar folk att gilla att bo vid floder. Utbyggnadspotentialen är begränsad. Verkligen inte noll, men begränsad.
Men allt detta är på marginalen. Jämfört med fossila källor är fördelarna så stora att jag i fetstil vill skriva
Det är kolet som är fienden.

Det märker man inte mycket av i Sverige. Här handlar energidebatten mycket om vind och sol mot kärnkraft. Det är otroligt kontraproduktivt. De är inte, eller bör inte vara, varandras fiender. Som jag just etablerat: det är kolet som är fienden.
Sverige är förvisso ett specialfall, eftersom en väldigt liten del av vår elektricitet kommer från fossila bränslen. Man bör dock ha klart för sig att det stora skiftet här kom när vi byggde ut kärnkraften. Vi har haft en stor utbyggnad av andra energikällor på senare år, exempelvis har en storleksordning mer vindkraft nu än 2006. Men det är inte så vi har blivit av med fossilelen.

Energi blir mer och mer en internationell angelägenhet. Det framhålls från många håll, bland annat Centerns partiledning, att även om Sveriges utsläpp av koldioxid inte gör så mycket från eller till på global nivå så kan vi göra en del med det goda exemplets makt. ”Exportera våra klimatlösningar” kan det heta. Dessutom kan vi mer och mer rent konkret exportera ren el.
Att i det läget ställa exempelvis vindkraft mot kärnkraft är bara dumt. Lektionen vi då lär världen är att på 70-talet lyckades vi i stort sett avskaffa vår fossila el… och nu ångrar vi oss. Det vore mycket olyckligt.

Punktprogram

Så vad vill jag då, rent konkret? Ja den som väntat på en punktlista ska jag väl inte göra besviken. Texten hittills sammanfattar hur jag resonerar i de här frågorna, och punkterna nedan kommer rätt naturligt därur. Därmed inte sagt att de är fullt färdiga att genomföra – men kom igen. Som jag lär säga fler gånger: någonstans ska man börja.

  • Det är vettigt att ge stöd till forskning på och utveckling av energislag som är lovande men i ett tidigt skede har svårt att bära sig ekonomiskt. Precis vilka energislag det är vet jag inte säkert, men vågkraft skulle kunna vara ett exempel. Fjärde generationens kärnkraft ett annat.
  • Fossilbaserad energiproduktion bör beskattas så att alternativen blir ekonomiskt fördelaktiga. Den bästa formen för detta är en skatt på koldioxidekvivalenter. I akademiska sammanhang brukar detta pekas ut som den mest kostnadseffektiva vägen för att få ned utsläppen av växthusgaser.
  • Växthusgasskatten ersätter, rätt utformad, behovet av subventioner till annan energi. Elcertifikaten skulle därför när de trappas av – vilket är inbyggt i systemet i dag – inte behöva förlängas. I dag används de till stor del av landbaserad vindkraft som är en så pass mogen teknik att den har hyggliga ekonomikalkyler även utan subventioner.
  • Vi bör inte heller på omotiverade sätt missgynna kärnkraften. Effektskatten på kärnkraft, enbart en straffskatt, tas bort. När kärnkraftens säkerhetsmässiga och ekonomiska risker regleras ska man sträva efter att ställa regleringarna i kvantitativ proportion till övriga risker samhället tar. Och ja, det gäller även uranbrytning.

Den som förväntat sig påbud om omfattande statligt kärnkraftsbyggande blir alltså besviken – precis som den som hoppats på att jag skulle beordra vindkraftverk i varenda buske. Jag tycker det är en bra princip att marknaden avgör vilka energislag det ska byggas hur mycket av. Men marknaden måste ha långsiktiga regler att rätta sig efter, och reglerna ska med hänsyn tagen till vad vi vet om säkerhet och renhet vara neutralt utformade. Politiker brukar inte vara bra på att hitta framtidens teknologiska vinnare; det viktiga är att få till någorlunda teknikneutrala förutsättningar. Denna neutralitet brister i dag. Kan vi åtgärda det har vi kommit långt.

Annonser

7 svar to “Programförklaring – Energi”

  1. Christian Says:

    Trevlig sammanfattning, och vore energi min enda politiskt intressanta fråga skulle jag kunna rösta på dig med den programförklaringen.

    Dock stör jag mig på en sak du skriver:

    ”Hur länge ett energislag räcker är helt enkelt inte ett speciellt relevant mått på hur åtråvärt det är.”

    I princip alla ännu inte exploaterade energislag kräver stora investeringar. Företag som bygger ett nytt Phlebotinumkraftverk kan förstås förväntas räkna ut sina investeringskalkyler själva, men stater har inte någon vidare bra track record. Jag ser stora risker att investeringar i teknikutveckling och infrastruktur kan komma att bli en ren kostnadspost för samhället om man inte fokuserar på långsiktigt trovärdiga lösningar.

    Gilla

    • horvendile Says:

      Tack! Roligt att höra (särskilt om jag inte låtsas om förbehållet…)

      Du har förstås en poäng; jag skulle kunna hänvisa till mitt sejf-ord ”speciellt”. Hur länge ett energislag räcker är inte fullständigt ointressant. Däremot är det inte så allenarådande viktigt som det ofta låter i energipolitisk debatt.

      Gilla

  2. Jonas Says:

    Gillar ditt resonemang kring fossila bränslen och teknikneutralitet. Några åsikter och frågeställningar dock:

    1. Diskussionen i Sverige idag handlar väl inte om att gå tillbaka till fossila bränslen. Därmed skulle vi inte sända signaler till omvärlden om att vi ångrat oss bara för att vi tar nya tag i energifrågan?

    2. Du antar att vi behöver öka vår energiproduktion framöver. Tror du inte att vi med nuvarande (och ny) teknologi kan reducera uttaget i takt med att mer arbete behöver uträttas genom effektiviseringar? Saknar en analys av vad effektivisering kan uppnå i förhållande till eventuell tillväxt. Speciellt i områden med varmare klimat där energibehovet och slöseriet är som störst.

    3. Saknar diskussion kring småskalighet kontra storskalighet. Hur värderar man småskalighetens fördelar i form av mindre sårbarhet (säkerhetsmässigt såsom militärt och terrorbaserat), distribution, redundans, små bolag jämfört med stora, mm? Skall vi låta marknaden välja väg själv eller bör vi politiskt styra åt något håll?

    4. Samt vad gäller kärnkraft så håller jag förstås inte med sedan tidigare diskussioner :-). Brytning, förvaring samt förmågan att upprätthålla dessa teknikkolosser vid sämre tider tycker jag är områden som är otroligt svaga vad gäller den teknologin och som gör att vi borde styra åt ett annat håll politiskt.

    Gilla

    • horvendile Says:

      Försöker skriva kort svar:
      1. Jag anser att det vore väldigt olyckligt om vi till omvärlden sade att vi ångrat oss angående kärnkraft. Ska världens totala energibehov hanteras på annat sätt än kol tror jag att kärnkraften är en nödvändig del.

      2. Jag tror att det är möjligt för Sverige att minska vår energianvändning. Däremot tycker jag inte att det är önskvärt. Exvis bättre med elintensiv industri här, på ren el, än på fossilel någon annanstans. Men den svenska utvecklingen är inte given.

      3. Svårt att vara kategoriskt för eller emot vare sig stor- eller småskalighet. Båda har för- och nackdelar. Exemplifieras kanske bäst av småskalig vattenkraft, med litet energibidrag men stor påverkan på vattendragen.

      4. Mycket riktigt, vi har varit igenom det tidigare. Men exvis vindkraft kräver mer gruvbrytning än kärnkraft, inte mindre. Och det från typ samma gruvor.

      Gilla

  3. Jonas Says:

    1. Jag anser att då Sverige har en väldigt gynnsam situation vad gäller eltillgång så är det olyckligt att vi samtidigt har högst andel kärnkraft per capita. Det om något ger signaler till övriga världen om att de också bör satsa på kärnkraft istället för andra alternativ.

    2. Energieffektivisering kan och bör absolut göras i Sverige. Men min poäng är att det troligtvis går att göra ännu större vinster i andra klimatzoner. Hur mycket och i vilken andel det matchar tillväxt borde vara en viktig fråga för alla som diskuterar energi.

    3. Småskalig vattenkraft är en olycklig jämförelse då vi vet att den har stor miljöpåverkan och litet energibidrag. Småskalighet skulle kunna vara allt ifrån större vindkraftverk (kanske inte parker!) till små el/värme-producerande enheter för privatpersoner (solceller, batterilager, …). Även ett stort vindkraftverk är småskaligt i jämförelse med ett kärnkraftverk eller större vattenkraftverk om man mäter på tex investeringsgrad.

    4. Vad gäller behovet av gruvbrytning så är det en väsentlig skillnad på kärnkraft och vindkraft. I ena fallet så behövs brytningen för att få fram bränsle, i andra fallet för att producera enkla och underhållsfria generatorer. I det senare fallet kan man återvinna, samt minska behovet med andra typer av generatorer. Kärnkraft utan bränsle däremot är nog svårare att komma tillrätta med.

    Gilla

  4. Of Course I Still Love You | Förvånansvärt vettig Says:

    […] månader sedan vi hade valrörelse senast, och då hade jag utsett skattesystemet, försvaret och energipolitik till mina fokusområden. Det ligger nära till hands att köra samma uppställning igen, men det […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s