Clear Air Turbulence

Ännu en gång vankas flygdebatt, och flyget får klä skott för klimatkrisen.
Det är inte helt fel. Att flyga är vanligen mer CO2-effektivt än att åka ensam i bil, men med så långa sträckor och i praktiken med bara fossila bränslen blir det en hel del CO2 ut i atmosfären.

Jag tror likväl att det är felprioriterat att fokusera för mycket på flygresor.
Varför det?
För att en snabb Research By Google ger att flyget globalt står för i runda slängar 2 % av CO2-utsläppen. Samtidigt består ungefär 85 % av vår energimix (globalt) av fossil förbränning.
Sålunda, om vi över en natt på ett eller annat sätt fick ned utsläppen från flyget till noll, så skulle det nästan inte spela någon roll alls för växthuseffekten.

Obs här – jag säger inte att utsläppen från flyg inte är allvarliga. Vad jag säger är att det (troligen) är fel att kraftsamla på just dem.
Att ersätta fossila bränslen för transportsektorn med CO2-snåla alternativ är svårt, och allra svårast är nog flyget. Å andra sidan används enorma mängder kol, gas och olja för att skapa el och värme. Denna användning är kolossalt mycket större än flygbränsle. Vi vet hur vi kan ersätta en stor del av detta, och det kräver inte ens några större mängder teknikutveckling. Det bör också vara inom ramen för vad som ekonomiskt går att åstadkomma, med viss ansträngning. Hindren är inte primärt tekniska utan politiska.
Så varför inte hårdsatsa på båda?
Jag återvänder då till min hypotes att det i praktiken finns en begränsad mängd politiskt kapital att spendera på vissa frågor. Mängden är inte konstant över tid, men i varje givet ögonblick begränsad. Om vi sätter allt strålkastarljus på flygandet så kommer vi att tappa tryck i angränsande frågor som spelar mycket större roll för klimatet.

Därmed inte sagt att det inte är önskvärt med teknikutveckling på flygområdet. Givetvis är det det. Men det är nog inte där den stora resursstöten ska sättas in.

—–

Där skulle inlägget kunna rundas av, men jag vill också skriva om att det är inte i första hand teknikfixande av flyget som varit på den diskussionsagenda jag nyligen sett, utan snarare att sluta flyga.
Och det är klart att det går att sluta flyga. Men för mig är det inte uppenbart att det är en proportionerlig åtgärd. Hade flyget stått för lika mycket utsläpp som koleldning, då hade det varit mer påkallat.
Grovt kan man dela in flygning i tjänsteresor och nöjesresor. Jag tror att få tjänsteresor görs på okynne. Jag säger inte att det inte förekommer, men att resa i tjänsten är sällan så glammigt som det kan framstå. Även affärsresenärer har familjer, och även det krympande fåtal som får åka business class har det förmodligen mer bekvämt hemma. Jag tror inte heller att det är så vanligt att det går enkelt att ersätta flygresor med onlinemöten eller motsvarande. Rent anekdotiskt kan jag inte komma på en enda tjänsteflygresa jag själv gjort som som på ett bra sätt hade kunnat ersättas av telefon eller videokonferens. Det är inte samma sak som att resan alltid varit värd tiden och pengarna, men det är sällan så lätt att veta på förhand.
Internationell handel har på totalen gjort mycket gott för världen. Jag håller för osannolikt att den inte skulle drabbas markant om det inte längre gick att flyga.

Nöjesresor då? Tja, det är likaledes klart att det går att skippa nöjesresor. Men då måste man rimligen räkna in resor till vänner och släktingar som bor på flygavstånd. Vidare tror jag att människors flängande över jorden har gjort en del till för att känna samhörighet med andra människor som bor långt bort. Det är lättare att bry sig om människor på en plats man har en relation till, än om det bara är något man hört talas om på högstadiets geografi. Jag är inte övertygad om att det vore förträffligt att börja slipa bort den mekanismen.

Det betyder inte att varje tjänsteresa och varje nöjesresa är nettopositiv för världen. Jag hyser verkligen och givetvis inget agg mot den som på egen hand minskar sitt flygande.  Och i slutändan kanske vi måste börja skära ned på allvar, om vi inte lyckas få fram en teknisk lösning för flyget.
Men jag återvänder till min irritation över att privata aktörer ska behöva göra rätt så svåra uppoffringar för att politiken inte kan förmå sig att plocka de lågt hängande och mycket större frukter som faktiskt finns (se länken i detta inläggs tredje stycke). Och det verkar onekligen vara en svår uppoffring. Det går ju knappt att räkna tillfällena när profilerade politiska antiflygförespråkare ertappas med att flyga på ett sätt som de inte har några problem med att tycka att andra ska låta bli.
Vad mer är, för att ta anekdotiska exempel från mitt eget sociala medier-flöde, det förekommer att vissa blir rent aggressiva mot andra som av en eller annan anledning flyger. Jag tycker det är fel grej att bråka om. Kvoten käbbel per klimatvinst alldeles för hög.
Uttryckt konkret: vi i Sverige kan lägga jättemycket energi på att skamma varandra till att inte flyga. Och den klimateffekt vi kan uppnå med det lär globalt helt hamna i skuggan av att vi utan något större bråk avvecklar vår kärnkraft.
Dåligt investerat bråkande.

Poängen med inlägget är alltså och avrundningsvis inte att det skulle vara klimatofarligt att flyga. Poängen är att det är ett problem som är genuint svårt att åtgärda, och dess betydelse globalt är begränsad. Det finns andra åtgärder som antagligen lättare skulle kunna åstadkomma mycket större resultat, utan några egentliga uppoffringar andra än politisk stolthet. Utveckling av CO2-snål flygteknik och/eller minskat flygande är otvivelaktigt i sig saker som är bra för miljön, men det är inte där vi i första hand ska kraftsamla vårt kollektiva fokus.
Det är bättre att först ta sig an vad som är större och lättare, än att börja med det lilla och svåra.

Annonser

4 svar to “Clear Air Turbulence”

  1. Herr.U Says:

    CO2-snål flygtrafik är roligare än så – US Navy har en patentansökan inskickad för en teknik som landar på drygt 2usd/liter för jetbränsle, för detta tar dom alla kemikalier dom behöver från havsvatten (inkl koldioxiden) och el från reaktorerna på hangarfartygen. Landbaserat förväntas den tekniken landa på drygt 1usd/liter.

    Så våran svenska målsättning verkar vara ”låt oss hoppas på att ingen läser industripress” 🙂

    Och medans vi gör hamburgare av heliga kor. Tysklands energiewende är uppe i ca 200mdr eur just nu, med en kostad om ungefär 20mdr eur om året. 20mdr eur råkar vara strax över vad sydkoreanerna tar för ett kärnkraftverk om 5.6GWe (20mdr usd, 4xAPR1400) vilket ger sisådär 41TWh per år.
    Tykland använder ca 600TWh per år (och innan paniknedstäningen fick dom 25% av sin el från kärnkraft, runt 10-14% idag).
    Så ja, hade tyskarna satsat samma summa på kärnkraft som på energiewende hade deras el varit nere på svensk fransk nivå vid 2022 och CO2-fri vid 2030, men det var tydligare viktigare att var grön än att bli av med CO2.

    Och en annan helig ko upp för slaktning – danmark använder runt 35TWh per år, och ett kärnkraftverk placerat mellan dess två elnät skulle göra deras el mycket mer stabil… Koreanerna leverar sina kärnkraftverk på 7-9 år (reaktor 1 resp reaktor 4).

    Gilla

  2. Dan T Says:

    Hur långt bort skulle den amerikanska tekniken vara? Jag har inte hört om den, men är å andra sidan inte särskilt påläst på området.

    Vad vet vi om sydkoreanernas leveranssäkerhet och förmåga att hålla budget? Det är ju något man – inte helt utan rätta – tenderar att skjuta in sig på.

    Gilla

  3. Herr.U Says:

    Hur långt bort vete tusan, alla steg är redan demonstrerade sedan något år tillbaka ( https://www.nrl.navy.mil/media/news-releases/2016/NRL-Seawater-Carbon-Capture-Process-Receives-US-Patent , https://www.nrl.navy.mil/media/news-releases/2014/scale-model-wwii-craft-takes-flight-with-fuel-from-the-sea-concept , ja, dom flyger ett modellplan med bränslet från proof-of-concept anordningen).
    https://www.youtube.com/watch?v=YUUMz3Uv0ps för en föreläsning om tekniken (drygt en halvtimma)

    Och sydkoreanernas leversanssäkerhet – dom är bland de bästa på det faktiskt. Dom tog i princip System 80 reaktorn och standardiserade den (OPR-1000), därefter tog dom saker från System 80+ och integrerade det och standardiserade till APR-1400 (som är den dom bygger fyra stycken av i UAE, för 20.4mdr usd för hela verket). Inom sydkorea är ”overnight cost” mellan 1600usd/kW och 2200usd/kW med det vanligaste strax under 2000usd/kW (detta är siffror strax under vad kina uppvisar).
    Vad gäller hur snabbt sydkoreanerna bygger – låt oss ta det dom bygger i UAE just nu: Barakah 1 är färdigbygd och den började dom bygga i Juli 2012, Barakah 2 är nästan färdigbyggd (dom är mellan ”cold hydrostatic testing” och ”hot hydrostatic testing” – så dom har i princip byggt klart reaktorn) och den började dom bygga i Maj 2013. Båda förväntas komma igång i år (ettan har försenad start pga att skandalen med ocertifierade kablar i sydkorea sinkade utbildningen av arabiska kärnkraftstekniker).

    Och för att ta de senaste tre startade reaktorerna i sydkorea (plockar data från IAEA PRIS, format är Name(type): StartConstruction-FirstCritical)
    Shin-Kori 3 (APR-1400): 2008-Oct-16 – 2015-Dec-29
    Shin-Wolsong 2 (OPR-1000): 2008-Sep-23 – 2015-Feb-08
    Shin-Kori 2 (OPR-1000): 2007-Jun-05 – 2011-Dec-11
    Dock så, kabelskandalen sinkade byggen rejält, och en ”grön” president har lett till att Shin-Kori 4 (APR-1400) som började byggas 2009-Aug-19 inte har laddats med bränsle än ( http://www.world-nuclear-news.org/NN-Commissioning-of-second-Korean-APR1400-postponed-1008174.html ), notera dock att alla test som krävs innan bränsleladdning blev klara i 2016-Apr.

    Dock så – bortsett från fransmännen (N4 och EPR) och jänkarna (AP-1000) (ordval pga att kanadensarna leverar på drygt 54-60 månader. Senaste dom levererade (Qinshan 3-2, PHWR/CANDU) blev snabbare och billigare än budget (3-1 blev inom budget och ungefär en månad försenad)) så brukar en reaktor idag byggas på 40 till 90 månader (japanerna byggde den första ABWR-reaktorn (KK6, 1315MWe net) på imponerande 37 månader i slutet på 90-talet, för att ta extremfallet för hur snabbt man kan bygga (GenIII) reaktorer som möter dagens krav).

    Gilla

  4. Dan T Says:

    Mycket bra info, tack!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s