Igår i t-banan fick jag syn på denna valaffisch:
Av alla affischer i valrörelsen är det knappast den som får mig att mest rynka på pannan, men den fick mig i alla fall att ta mig en funderare. Det tycks mig att den illustrerar hur man identifierar ett problem och sedan rusar åstad utan att riktigt ha tänkt igenom saken. Varför finns denna skillnad i livslängd?
Jag är inte bombsäker på att det gäller för hela kommuner, men många av de fattigare områdena är väldigt invandrartäta. Om man har levt sina ungdomsår under förhållanden med betydligt mer umbäranden än vad man vanligen upplever i Sverige, så kommer man i snitt att leva kortare än den som är uppvuxen i Sverige, och det är svårt att korrigera i efterhand. En del av skillnaden är därför antagligen inte i sig bunden till inkomst.
Det är dock sant att livslängden samvarierar med socioekonomisk status, det vill säga även med rikedom/fattigdom – även om detta alltså knappast är hela förklaringen.
Det är välkänt att låginkomsttagare i snitt fattar sämre hälsobeslut än höginkomsttagare. Det mest kända och uppenbara är att låginkomsttagare röker mer. Men varför? Det har inte med inkomst att göra, det är dyrt att röka. Det är inte heller direkt hemligt att det är farligt att röka, och framhärdar en person i sitt rökande är det inte mycket sjukvården kan göra. I stort sett detsamma gäller kosten. Det är billigare med frukt och grönsaker än med godis och skräpmat. Att motionera är gratis.
Det är inte heller självklart hur långt det är rimligt att gå för att hindra folk från att göra dåliga val. Någonstans måste man få välja själv hur man vill leva.
Exakt vad skillnaderna i beslutsfattande beror på är man, såvitt jag vet, inte på det klara med. Man kan tänka sig att det handlar om träning i att sålla och värdera information, något man som höginkomsttagare (och sannolikt högutbildad) antagligen har mer av. I så fall kan man tänka sig en skolinsats, som till exempel lär ut att inte grunda alla sina beslut på The Medical Journal of Aftonbladet (tack Sofia för namnet). Det här med att lära sig saker i skolan har dock inte varit de rödgrönas paradgren.
Tittar man på kampanjens hemsida verkar det inte heller vara sådant man tänkt sig. En del av punkterna luktar mest flum. Andra verkar rikta in sig på vårdvalet. Som framkommit på sistone har dock vårdvalet ökat läkarbesöken från fattigare områden.
Skillnaden i livslängd handlar till mycket liten del om tillgänglighet till sjukvården. Att identifiera skillnaden i livslängd som ett problem är det i sig inget fel i, men att försöka lösa det med mer planekonomi i vården ter sig i bästa fall långsökt.
Förvånansvärt vettig 
onsdag 25 augusti, 2010 kl. 02:41
Enligt statistik som Lena Sundström presenterade i sin dokumentär ”Dom kallas rasister” så löper invandrare drygt 3 gånger större risk att bli kriminella (antar att det var jämfört med medelklass-svensson). Däremot löper lågutbildade (folk som bara gått grundskola) och lågklass-människor var för sig drygt 5 gånger risk att bli kriminella.
S har ju tydligt visat hur deras landstingspolitik ser ut i Västra götaland där de har majoritet och också helt i linje med hur dom brukar göra skurit ned och nu tagit bort akuten till ett jättebra sjukhus för att istället placera den i ett nytt sjukhus mitt i skogen som är bara nästan lika bra som det förra och betydligt svåråtkomligare. Trots stora löften om att stoppa detta vansinne som ingen vill ha verkar det vara samma politiker som lovade som faktiskt genomförde nedskärningarna också. Det vill säga S i samarbete med M och FP.
Det är också allmänt kännt att satsningar i bättre utbildning och tillgång till bostäder är grundläggande för att motverka fattigdom och kriminalitet. Skapa trygga anställningar är naturligtvis viktigt med.
Gillar det du är inne på med sålla och värdera information. Dagens skola är bara korvstoppning av information där det inte finns någon tid för kritiskt tänkande. Snarare tränar man bort det kritiska tänkandet eftersom det är ett hinder som försvårar korvstoppningen. Istället för att hålla en diskussion om hur man kan förbättra utbildningen verkar skoldiskussionen låst sig i hur kunskapen ska mätas.
GillaGilla
onsdag 25 augusti, 2010 kl. 10:59
Åter ett kort delsvar:
Så länge man inte mäter kunskapen är det svårt att veta hur det går med den. Det är lite som att göra kliniska studier utan att utvärdera dem. Kunskapsmätning är kanske inte en suverän underkur som löser allt, men det verkar vettigt att börja där.
GillaGilla
onsdag 25 augusti, 2010 kl. 23:48
Naturligtvis måste man kunna mäta kunskapen, min poäng var snarare att när det diskuteras skolpolitik så verkar det låst vid att handla om betygen och inte om utbildningen faktiskt är bra. Lärartäthet brukar visserligen nämnas lite då och då, men hur många kan inte hålla med när man säger att man har lite nytta av det som lärs ut i skolan. Även om du går en utbildning för att specialiseras så är det vanligt att när man väl kommer ut i arbetslivet så har man ingen nytta alls av det som lärdes ut i skolan. Inte alltid, men ofta ser det ut så här.
Att man fortfarande inte kunnat skapa ett bra betygsystem på flera decennier är också märkligt.
Själv tycker jag skolan är bedrövligt dålig på att lära folk att tänka själva, att kritisera det dom läser och så vidare.
GillaGilla
tisdag 31 augusti, 2010 kl. 00:00
Jag måste erkänna att jag uppgett fel här så jag rättar mig själv innan någon annan kommer på mig. Den sittande majoriteten i västra regionen består av S, C och FP. Dessa är de som skurit ned på sjukvården under de senaste fyra åren.
GillaGilla