Skatteskolan: skatter och skolan

Jag hade ett utbyte på Facebook som jag sedan kom på skulle passa någorlunda som blogginlägg. Here goes, kanske lite lösryckt.
Den här artikeln turnerade nyligen i min Facebook-feed:
”Din futtiga gåva köper dig inte fri” (ledarkrönika Aftonbladet), med utsagor som ”Nedmonterin­gen av folkhemmet och välfärdsstaten har fått givna konsekvenser”.

Jag bemötte den kort:
Bull.
Sedan 2006 har skatteintäkterna i nominella tal ökat med 11%, vilket justerat för inflation betyder att de är ungefär samma.
Skolan har inte mindre resurser nu än förut.
Det betyder inte att allt i välfärdsstaten är perfekt och har oändliga resurser. Men så har det aldrig, aldrig varit.
Tal om nedmontering av välfärdsstaten har mer med dåligt minne än fakta att göra. Oavsett om man är nyliberal och önskar att det vore så, eller om man är illröd och vill kasta smuts på regeringen.

Jag fick mothugg, huvudsakligen om skolan och skattesänkningar. Replikerade:
Resurser till skolan totalt redovisar SCB här.
skolresurser SCB
Sammantaget ökande resurser. Det gäller även om man tex tittar på resurser till förskola som andel av BNP.
Jag hittar inte på rak arm siffror på elevunderlaget, men är rätt säker på att antalet elever i skolan minskat väsentligt på senare år. Antal elever per lärare i grundskolan visas här.

Det stämmer att regeringen sänkt inkomstskatter, men med överlägset störst procentuell effekt för låginkomsttagare. Jag gick igenom det där grundligt 2010, och sedan dess har inte mycket hänt.
Sänkt inkomstskatt i procent

Trots att inkomstskatterna sänkts har dock som sagt de totala skatteinkomsterna inte minskat. Det går inte att komma ifrån. Jag tycker till exempel att det, med ett av världens största skatteuttag, kunde finnas en poäng med något minskade skatteuttag även i rena pengar. Men så har det inte blivit.

Däremot kan det förstås vara så att det sparas på enskilda skolor och förskolor. Men detta är kommunala verksamheter, och det är kommunen som bestämmer hur dessa pengar ska fördelas. Regeringen kan ha åsikter och påverka, men i slutändan bestämmer kommunen. För förskolan lär kommunstyret vara minst lika viktigt som vilka som har regeringsmakten.

Min huvudpoäng är att ska man, som artikelförfattaren i Aftonbladet, prata i domedagstonfall om välfärdsstatens nedmontering bör man ha fakta med sig. Det har han inte. Att det sedan alltid är lätt att minnas att allt var bättre förr, det är en annan sak.

Uppdatering 21 december
När jag skrev inlägget ovan var jag alltså ganska men inte helt säker på att grundskolans resurser ökat inte bara i absoluta tal, utan även per elev. För några dagar sedan publicerade Ekonomifakta en graf över just detta samband:
skolresurs per elev
Om vi utgår från att grafen stämmer torde vi kunna lägga i alla fall den diskussionen åt sidan.

Annonser

Etiketter: ,

5 svar to “Skatteskolan: skatter och skolan”

  1. Jocke Says:

    Inte för att jag vill bestrida dina slutsatser, men eftersom jag är en petimäter undrar jag hur skattsänkningskurvan ser ut om man a) visar i absoluta tal istället, samt b) kompenserar för inflationen. Jag gissar att det faktum att skatten sänkts så mycket för de med lägst inkomster kommer sig av att schablonavdraget höjts. Om man räknade om så man kompenserade detta för inflationen, hur skulle det se ut då? Det vore väl egentligen mer relevant?

    Gilla

    • horvendile Says:

      Jag gjorde sådana jämförelser i 2010-inlägget jag länkar till ovan. Speciellt intressant tycker jag sista grafen i det inlägget är. Bland slutsatser man kunde dra av den grafen:

      » En som i dag [2010] tjänar dubbla snittlönen betalar över tre gånger så mycket skatt som snittlöntagaren.
      » En som i dag tjänar halva snittlönen betalar ungefär 40% av snittlöntagarens skatt.
      » Jämfört med 2006 och snittlönen för respektive år så betalar en låginkomsttagare i dag lägre skatt, och en höginkomsttagare betalar högre skatt. Relativt sett så beskattar den borgerliga regeringen alltså höginkomsttagare hårdare och låginkomsttagare lättare än den förra regeringen.

      Speciellt den tredje slutsatsen överraskar nog många.

      Och att skatten har sänkts så mycket för låginkomsttagare beror, är jag rätt säker på, till allra största delen på jobbskatteavdraget. Själva idén med jobbskatteavdraget var att sänka marginalskatter för folk med låga löner.

      Gilla

  2. Maria Says:

    Och hur tycker du man ska komma åt problemen i förskola /skola? Det behövs mer resurser. Jobbar ju själv inom branschen. Punkt! Var skall pengarna komma ifrån?

    Gilla

    • horvendile Says:

      Skolans problem är inte enkla, och jag har ingen universallösning – vilket inlägget inte heller var ämnat att påstå. Däremot tror jag man kan vara ganska säker på att problemen inte primärt beror på resursbrist. Skolans pengatillgång dök under 90-talskrisen, men det vändes sedan och det går mig veterligen inte att hitta någon historisk period då skolan haft mer pengar än nu. Om vi ändå har galopperande problem verkar det långsökt att försöka lösa problemen genom att kasta pengar på dem.

      Det betyder inte att det inte i sig vore bra med mer pengar i skolan. Dem kan man givetvis göra bra saker för. Men jag köper inte att pengabrist är skolans problem.

      …och dessutom (tillägg), återigen: skolan och förskolan drivs ytterst av kommunen. Om det verkligen är så att det är mer resurser som behövs så är det den politiska majoriteten i kommunen som ansvarar för detta, inte regeringen.

      Gilla

  3. Karin Ranås Says:

    Hej! Jag har barn i förskola och skola och jobbar dessutom med barn (med s k särskilda behov) som går i förskolor och skolor. Jag tänker flera saker kring detta. Dels att det förutom hur mycket pengar som spenderas handlar om hur pengarna fördelas. Sen är det också så att när jag varit ute på förskolor har det inte varit så att de som haft mest resurser automatiskt varit dom som jobbat bäst. Det handlar om god ledning, engagerad personal osv. Men för att den engagerade och duktiga personalen ska fortsätta orka jobba kan det förstås finnas poänger med till exempel mindre barngrupper. Och jo, vi har endast två icke kommunala förskolor i Karlskoga kommun och nu med sista barnet valde vi en av dem. För att personalen är bättre? Nej, för att det är färre barn på fler vuxna. Så där kan man ju säga att pengarna styrde ändå.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s