Archive for september, 2016

Replängds avstånd

lördag 24 september, 2016

Åtminstone i delar av mitt flöde är det nu surt på att Annie Lööf avvisar att göra sig beroende av SD. Och visst. Kan man tänka sig att göra sig beroende av SD för att inneha regeringsmakten skulle det också bli betydligt enklare att inneha regeringsmakten, och det överraskar knappast regelbundna läsare av denna blogg att jag skulle föredra en annan regering än dagens.

Problemet med att luta sig på SD är emellertid SD.
Sannolikheten att C får egen majoritet i närtid är inte överväldigande stor, så vill man bilda regering blir det till att slå sig i lag med andra, och det kommer att medföra kompromisser och antagligen att man får ta en del åsikter och åtgärder i Harpsundsekan som man helst skulle sluppit. Problemet med SD är dock inte – inte bara, ska sägas – att inte dela deras åsikter, utan att de är fundamentalt opålitliga.

Även om man helt tänker bort migrationspolitiken, Sverigedemokraternas främsta raison d’être, skulle de vara omöjliga att ha att göra med i många frågor. Om inte annat borde turerna kring Putilov ha tydliggjort detta. Putilov, eller vad han nu egentligen heter, med mycket hög sannolikhet en Kreml-agent som SD in i det sista ryckt på axlarna åt. Som Patrik Oksanen skriver:
I vilket syfte. För vem. Varför. Och pengarna?
(Mycket påläst och läsvärd artikel, ska du läsa klart det här inlägget eller Oksanens artikel, välj den senare.)

Jag utesluter inte att det i vissa enskilda frågor går att förhandla med SD. Faktum är att jag länge argumenterat för att SD bör bemötas genom att malas ned i den vardagliga politikens dammiga kvarnar, som andra partier. Att ställa dem på en bespottad piedestal får väl sägas ha gått sådär, om syftet varit att bli av med dem.
Men därifrån och till att använda dem som regeringsunderlag är steget långt.

SD:s politiska gärning förutom att vara emot invandring består i väsentliga delar av att agera destruktivt samt, uppenbarligen, att vara Kremls dörrmatta. Det senare har länge varit tydligt i EU-parlamentet, och på sätt och vis i Sverige också, men nu har det blivit övertydligt även här hemma. Utöver det poserar man i några frågor som känns populära att posera i.
Ja, jag vill också byta regering. Ja, jag önskar också att det fanns parlamentariskt underlag för en annan regering att stå stadigt på. Men SD är inte det stadiga underlaget.

Skomakare, bliv vid din lönsamma läst

tisdag 13 september, 2016

För några dagar sedan rånades en hästsportanläggning i närheten av Stockholm. Det senaste jag såg var att rånarna kom över ”ett sexsiffrigt belopp”, det vill säga minst hundratusen kronor men mindre än en miljon. Det kan ju låta mycket.

Men låt oss anta att de kom över en miljon, och att de – detta vet jag förstås inget om – är motsvarande fem personer som ska dela på bytet. Tvåhundratusen per skalle.
Uppklarandegraden för butiksrån är runt 30 %; låt oss vidare anta att det är applicerbart även för sådana här högprofilrån, även om jag misstänker att det ligger högre.
Om vi än vidare antar, något grovhugget, att man om man åker fast behåller noll kronor. Då blir väntevärdet för rånvinsten 200 kkr * 0,7 = 140 kkr.

Jag skulle tro att det här rånet klassas som grovt rån, för vilket påföljden ligger mellan fyra och tio års fängelse. Låt säga att man får minimistraff och släpps ut efter två tredjedelar av tiden, det vill säga 32 månader. Om man under dessa 32 månader varit fri och uppburit en vanlig anställning hade man behövt lägga undan drygt 4000 kr i månaden (ränta och inflation oräknat) för att komma upp i väntevärdet för rånvinsten.

Givetvis är det inte svårt att hitta löntagare som inte kan spara 4000 kr per månad. Men har man ingen familj att ensam försörja eller motsvarande är det för många löntagare faktiskt ett helt rimligt mål.
Jag tycker helt enkelt inte att riskkalkylen för slik rånverksamhet verkar riktigt genomtänkt.
(Givetvis har en sådan här servettkalkyl många brister, men jag vill gärna tro att den ger en fingervisning.)

Det är nog inte den här sortens kalkyler som driver grova rånare, rent generellt. Men det kanske borde vara det.
Stay in school, kids.

Edit: just efter att ha postat det här slår det mig att jag nog tänkt fel i utvärderingen.
Tittar jag på väntevärdet för rånbytet borde jag väl titta på väntevärdet för straffet också? Och med trettio procent uppklarandegrad blir det 32 månader * 0,3 ≈ 10 månader.
Hm. Alltså, i snitt drar man in 140 kkr i byte och sitter tio månader i fängelse. Det blir faktiskt 14 kkr per månad, och nu är man uppe på en nivå som inte jättemånga kan spara ihop på ett vitt arbete.
…så nu har jag i stället kommit fram till att grova rån lönar sig, eller? Det var inte riktigt det jag hade tänkt mig när jag började skriva det här inlägget.
Det är förstås en slutsats väldigt känslig för ingångsvärden. Om det totala bytet var 200 kkr, inte en miljon, är vi tillbaka på olönsamma nivåer. Och om man får något annat än minimistraff påverkar det också. Uppklarandegraden är en kritisk variabel. Sedan finns, som jag varit inne på, många brister i modellen, många om och men. Se den som en första ordningens linearisering!

Det verkar ändå som om jag i stället för att landa i ett ”a-HA!” har landat i ett ”uhu?” På det sättet är det måhända ett lite spårlöst inlägg.
Jaja, det får vara kvar ändå.