Då och då sedan ungefär 2006 har jag stött på påståenden att höjningar i avgifterna till a-kassan gjort att många inte har råd att vara med i dem längre. Senast i dag läste jag ett resonemang som handlade om varför många unga män röstar på Sverigedemokraterna. En del av det var:
Avgifterna för a-kassan höjdes kraftigt, bland annat för att finansiera jobbskatteavdraget, vilket gör att många inte längre har råd med medlemskap.
Det är sällan jag ser någon invända mot sådana påståenden, så jag tänkte göra det nu.
Först frågade jag mig: hur mycket har avgifterna till a-kassan höjts? Jag hittade rapporten ”Växande avgiftsskillnader i a-kassan
– ökad social polarisering” (pdf) skriven av en Anders Kjellberg vid Lunds universitet. Kjellberg verkar inte se som sin uppgift att sprida propaganda för regeringen, så vi kan nog utgå från att siffrorna däri inte är en skönmålning till Anders Borgs ära.
Det enklaste är att hoppa till tabell 2B på sid 16, där ett urval a-kassor gås igenom. Höjningarna varierar kraftigt. Behandlar man alla a-kassor lika är medelhöjningen 99 kr per månad, med en standardavvikelse på 97 kr. Medianvärdet är 74 kr. Några a-kassor sticker iväg, med ett extremvärde på 329 kr. Endast musikers och teaterverksammas a-kassor har höjningar på över 300 kr/månad.
Och 300 kr/månad, är inte det ganska mycket pengar? Jo, visst kan det vara det, speciellt om man har det lite trångt redan. Den breda massan musiker och teaterverksamma skrattar nog inte varje gång de loggar in på banken, ens avgiftshöjningar förutan.
Men innan ni greppar facklorna, högreparna och tvärflöjterna och stormar mot Rosenbad, kasta ett öga på den där bisatsen i citatet ovan:
”för att finansiera jobbskatteavdraget”
Ja hur är det med jobbskatteavdraget? Låt oss gå till den gamla trotjänaren http://jobbskatteavdrag.se/. Skriv in en månadsinkomst på 15000 kr – låginkomsttagare, eller hur?
Nämen kolla. Någon som tjänar 15000 kr/mån får, tack vare jobbskatteavdraget, ungefär 1100 kr mer över varje månad jämfört med 2006 års skattesatser. Råkar man sedan vara musiker försvinner 300 kr av ökningen till a-kassan, och vips går man bara 800 kr plus varje månad. Men om 300 kr i inkomstförändring var mycket, då borde väl 800 kr vara mer?
Folk kan förstås ändå välja att gå ur a-kassan. Men att de skulle göra det för att de inte har råd att vara med efter regeringens ingrepp i skatter och a-kassor, det har jag svårt att se skulle vara sant. Eller, låt mig omformulera det där:
Det verkar vara lögn.
Och det slutar inte vara lögn för att det upprepas.
Det finns många angränsande frågeställningar som kan vara värda en diskussion, som: Hur bör man egentligen utforma a-kassan? Är jobbskatteavdraget en rimlig del i ett någorlunda idealt skattesystem? Om en nettoinkomstminskning ger väljare till SD, bör då inte en inkomstökning minska SDs väljarskara?
Detta inlägg handlar dock uteslutande om påståendet att regeringens förändringar gjort att många inte har råd att vara med i a-kassan längre, och jag säger: Fel.