Archive for april, 2016

Arga siffror

lördag 16 april, 2016

På sistone har jag varit inblandad i flera diskussioner om energi där jag funnit ett behov att peka på lite siffror och proportioner. Bättre sent än aldrig – jag gör ett inlägg av det!

Det består av tre delar. Först en i vilket ett mindre antal dödsfall är tragedier medan miljoner döda är statistik. Sedan en del om batterier och vatten, och så slutligen en fotnot om Tjernobyl.

Det finns döda och det finns döda. Det framgår tydligt när man tittar på effekter av olika energislag. Mot kärnkraftens fortsatta användning anförs ofta konsekvenserna av de större haverier som skett, vilka är tre till antalet: Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima.
Låt oss nu titta på dödsfallen vid dessa.
Vi vet att vare sig vid Harrisburg eller Fukushima har det blivit några dödsfall alls som resultat av strålning.
Så är det inte för Tjernobyl. Där har ungefär 50 personer dött till följd av akuta strålningsskador. En av de vanligare uppskattningarna för det totala slutantalet är runt 4000 döda.

Det är relevant att säga dels att det av en kombination av fysikaliska, tekniska och politiska skäl är uteslutet att en olycka just som Tjernobyl med dess konsekvenser drabbar ett kärnkraftverk av svensk typ. För att motivera detta skulle krävas ett helt eget inlägg som jag ännu inte skrivit, så i just det här inlägget påstår jag bara att det är så.
Dels är det relevant att säga att jag personligen skulle vara beredd att satsa en del pengar på att 4000 är en starkt överdriven siffra. I fotnoten i slutet av detta inlägg förklarar jag kort varför.

Dessa invändningar till trots – jag använder för diskussionens skull Tjernobyl och siffran 4000 som exempel i jämförelsen nedan, inte för att det är exempel som är representativa för västlig kärnkraft, utan för att det är exempel som de facto används, rimligt eller inte. ”Ett Tjernobyl” likställs alltså i detta exempel med 4000 döda.

Okej. Som jag nyligen demonstrerat måste vi i praktiken välja mellan att använda kärnkraft eller fossila källor; bara förnybart kommer inte räcka. Därför ska vi nu börja med att jämföra med kol. I runda slängar dödar kol 100 personer per genererad TWh (en källa och en annan källa bland flera som räknat på det). Givet hur mycket kol som används betyder det att kol dödar i storleksordningen miljon per år, lågt räknat.
Tittar man på luftföroreningar totalt (mycket från fossila källor men även föroreningar som uppstår i energifattigdom, som vedeldning), kan man skäligen tala om över fem miljoner döda per år (The Guardian om kärnkraft och fossilt, BBC om luftföroreningar).

Vi kan nu gå till att sammanfatta Tjernobyl vs fossilt.
Jag har i andra sammanhang påstått att kärnkraft som havererar dödar färre än kolkraft som fungerar som den ska. Tar vi nu siffrorna ovan så säger de att
Kolkraft skördar liv motsvarande ungefär ett Tjernobyl om dagen.
Luftföroreringar totalt motsvarar ungefär tre Tjernobyl om dagen.

Enheten här är alltså motsvarande spektakulära kärnkraftjättehaverier OM DAGEN.

Kom ihåg det här när någon vill avveckla kärnkraften för de hemska olyckorna. Vårt reella alternativ är alltså någon eller några Tjernobyl per dag, varje dag, varje månad, året om, år ut och år in.
Det finns döda, och så finns det statistik.
Ett till tre Tjernobyl om dagen. Redan innan man ens börjar fundera på växthusgaser. Det var den första arga siffran.

Låt oss nu byta ämne och tala om batterier och vatten i en lite kortare utläggning än den ovan.
När Tesla startade sin Gigafactory för batteritillverkning fylldes internet av jubelrop om att detta var dödsstöten för kärnkraften; all denna energilagring skulle lösa problemet med den förnybara elens intermittens.
Det var ett tragiskt och typiskt felfokus; den relevanta striden är mot kolet, och förnybart och kärnkraft bör inte se på varandra som fiender. Icke desto mindre är det så det ofta låter.
Nå. När regeringen nyligen annonserade sin hängivenhet 100 % förnybart talade man också, förvisso utan att nämna Gigafactory, om sjunkande priser på batteriteknik för att lagra el.
Hohum. Gigafactory är planerat för att kunna producera 35 GWh batterier per år. De svenska vattenkraftmagasinen har en lagringskapacitet på ca 34 TWh, vilken man kan räkna med omsätts årligen.
För att producera lagringskapacitet motsvarande de svenska vattenmagasinen skulle en fabrik som Gigafactory alltså behöva ungefär 970 år. Och det är innan man börjar fundera på materialtillgång.
Det är förstås bra om batterier blir billigare. Jag skulle gärna ha laddhybridbil till exempel. Men det är ingen snabb lösning på intermittensproblematiken med förnybar el.

Niohundrasjuttio år. Det var den andra arga siffran.

———

Nu är det dags för en fotnot om Tjernobyl.
Siffran 4000 döda bygger såvitt jag kan förstå på LNT, Linear No Threshold-hypotesen, som i princip går ut på att skadeeffekter från joniserande strålning är strikt linjärt beroende av dosen. Det finns dock goda skäl att tro att det inte gäller för låga doser, varmed avses även doser som ligger långt över vad inga utom ett litet fåtal utsatts för vid något kärnkraftshaveri, inklusive Tjernobyl.
UNSCEAR skriver också om Tjernobyl (specifikt denna pdf, i General Conclusions s 64) om hälsoeffekterna:

– 134 plant staff and emergency workers received high doses of radiation that resulted in acute radiations syndrome (ARS), many of whom also incurred skin injuries due to beta irradiation;
– The high doses proved fatal for 28 of these people;
– While 19 ARS survivors have died up to 2006, their deaths have been for various reasons, and usually not associated with radiation exposure;
(…)
– Other than this group of emergency workers, several hundred thousand people were involved in recovery operations, but to date, apart from indications of an increase in the incidence of leukaemia and cataracts among those who received higher doses, there is no evidence of health effects that can be attributed to radiation exposure;
– The contamination of milk with 131-I, for which prompt countermeasures were lacking, resulted in large doses to the thyroids of members of the general public; this led to a substantial fraction of the more than 6000 thyroid cancers observed to date among people who were children or adolescents at the time of the accident (by 2005, 15 cases had proved fatal);
– To date, there has been no persuasive evidence of any other health effect in the general population that can be attributed to radiation exposure.

Detta kanske kan tjäna som exempel på varför jag, utan att för ett ögonblick vilja försvara hur man i Sovjetunionen hanterade kärnkraft, finner det långsökt att så många som 4000 i slutändan kommer dö av strålning från Tjernobyl.

Annonser

Var är den Snowden som föll i fjol?

lördag 9 april, 2016

I dag har det tydligen varit något sorts mediejippo där Edward Snowden medverkat, vilket föranlett hallelujastämning. Som vanligt. Det upphör inte att förvåna mig.

Oavsett vad man tycker om Snowdens tidigare gärning, oavsett om man ser den som hjältedåd eller förräderi eller något däremellan, bör man acceptera vad han är i dag.
Snowden sorterar i dag under Kremls säkerhetstjänst. Jag ger mig inte på att peka ut precis vilken bokstavskombination, och det spelar inte så stor roll. Han tog sig till Ryssland och fick ryskt beskydd. Sådant är inte gratis. Alla avhoppare samarbetar med sitt nya lands säkerhetstjänst; man har i praktiken inget val. Det finns ingen anledning att tro att Snowden utgör något undantag från detta.

En omdömesgill lyssnare måste därför utgå från att när Snowden talar är det den ryska säkerhetstjänsten som talar.

Det gör det inte förbjudet att lyssna på honom. Det behöver inte heller betyda att det han säger är lögn. Men man kan utgå från att han säger det han gör med rysk säkerhetstjänsts goda minne – och detsamma för vad han inte säger. När Snowden talar för han ut ett narrativ som ligger i linje med Kremls önskningar.
Den omdömesgille lyssnaren värderar därför Snowdens utsagor med det i huvudet.

Ungefär detta påpekades så sent som i dag av Försvarsmaktens före detta informationsdirektör Erik Lagersten. Det vore bra om denna inställning i större utsträckning fortplantade sig till andra.

Notera alltså att detta är helt oberoende av om man ser Snowden som hjälte eller slem förrädare, även om det kan vara svårt för förstnämnda gruppen att acceptera att man nu bör betrakta honom som Kremls verktyg.

Man kan förstås fundera på när han blev det. Var det innan eller efter att han av allt att döma försåg sig med niohundratusen dokument från Pentagon? (Pentagon alltså, inte NSA; detta brukar inte nämnas så ofta.) Var det innan eller efter att Wikileaks (i sig sannolikt en front för rysk säkerhetstjänst) knuffade honom i riktning mot Ryssland? Det vet vi inte. Vi får kanske aldrig veta. Men det spelar heller egentligen ingen roll för bedömningen av vilken funktion han har i dag. Det spelar inte heller någon roll om han tjänar Kreml av fri vilja eller för att han inte såg sig ha något annat val.

Det händer många saker som plausibelt skulle kunna vara Kreml som har fuffens för sig, men där det är svårt att säkert säga att det verkligen är så, och det finns andra förklaringar som också är plausibla. Och även om svensk säkerhetstjänst eller några andra vet hur det ligger till så är det inte säkert att man som vanlig medborgare får veta det. Ett exempel skulle kunna vara de attacker mot svenska tidningar vi sett nyligen.
Men just i fallet Snowden kan vi känna oss säkra. Oavsett vad som var igår, är Snowden i dag Kremls man. Världen fungerar så. Man behöver inte gilla det. Men man bör känna till det, och väga in det när man lyssnar.

Put your mouth where your money is

torsdag 7 april, 2016

Sakupplysningsdags.
På ett antal håll i mitt flöde delas nu en bild där ”Folkkampanj för gemensam välfärd” kräver att bankerna betalar tillbaka 34 miljarder kronor de fick i bankstöd under krisen 2008-2009.

Fakta: stödet, sådant det nu var, är redan återbetalat. Resultatet blev ett plus för statskassan på drygt tolv miljarder kronor. Mer att läsa om det:
http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/43-8-dbhp.pdf

Vidare:
Jag tyckte att namnet ”Folkkampanj för gemensam välfärd” lät misstänkt likt den typ av täcknamn Rättvisepartiet Socialisterna (som senast jag kollade var trotskister) har brukat använda när de vill skapa opinion utan att tala om vilka de är.
Snabbgooglade.
Jodå, så verkar det faktiskt vara, även om de inte tycks vara de enda som ligger bakom; socialistiska partiet verkar också vara med.
Det är inte jätteviktigt precis hur det är organiserat. Och det är givetvis lagligt för RS att bilda opinion, precis som att sprida deras propaganda.
Men om du väljer att göra dig till megafon för RS tycker jag att du ska veta att det är det du gör.
Nu vet du.

Tilläggas kan att jag var själv skeptisk till bankstödet när det begav sig, främst för vilka framtida incitament det skulle skapa. Läser man artikeln ovan förefaller det dock som om man åtminstone försökt åtgärda det.

Ännu ett tillägg. Jag har, för en bunt år sedan, lagt ganska mycket tid på att diskutera politik med en à några RS:are, varav åtminstone en var djupt engagerad i partiet. Om hen var representativ för hela partiet kan jag inte veta med säkerhet, men om vi antar att det var så: jag skriver ovan att det är lagligt för RS att bilda opinion. I våra diskussioner framgick dock tydligt att i ett samhälle där RS hade makten skulle det inte vara lagligt för mig att bilda opinion.
Vilket förefaller i någon mening rimligt, om man nu gillar Lenin.