Archive for juni, 2014

Falsk matematik

tisdag 17 juni, 2014

Jämställdhet är inte en fråga om vi mot dem.
Jag vill gärna tycka att det borde vara trivialt, men en kommentar på förra inläggets genomgång av F!:s politik föranledde det här snabbinlägget.

Jag är man och tjänar mer än snittet i Sverige. Ibland framställs det som om jag personligen därför skulle ha ett självklart egoistiskt intresse att bekämpa jämställdhet. Jag tror tvärtom, och det även om man begränsar sig till att titta rent ekonomiskt på frågan.
Bristande jämställdhet får som konsekvens att människors val begränsas på ett onödigt sätt. För att konkretisera med exempel, kvinnor som skulle blivit utmärkta ingenjörer blir oinspirerade sjuksköterskor i stället. Och tvärtom, män som blir halvtaskiga ingenjörer fast de skulle passat mycket bättre som sjuksköterskor. Det gör hela samhället fattigare.

Om man inte tror på att begränsade val är sämre för alla (möjligen i en ickestrikt mening av alla) kan man göra tankeexperimentet att vi bara skulle låta en fjärdedel av barnen gå i skola. De barn som fick gå i skola skulle förstås få det mycket bättre relativt de barn som inte fick gå i skola – men de skulle ändå förlora, när man vaskar bort tre fjärdedelar av landets kapacitet. Självklart skulle det på totalen göra Sverige till ett fattigare land, och den utbildningsprivilegierade fjärdedelen skulle få det sämre än de hade haft det om alla fått gå i skolan.

Jag är av den bestämda åsikten att den här jämförelsen kan appliceras rakt av på jämställdhet. Hela samhället vinner i absoluta mått på jämställdhet, inte bara den som i dag i relativtermer är förfördelad.
Det är både destruktivt och vilseledande att framställa jämställdhetssträvan som något vissa grupper ska vinna på och andra förlora på, som vore det ett nollsummespel. Det är kanske inte direkt förvånande att det sker; i vänsterkretsar ser man deprimerande ofta på ekonomi som ett nollsummespel, och då ligger det väl nära till hands att tänka sig att förbättringar för en grupp måste betyda försämringar för en annan grupp.
Detta illustrerar också med all önskvärd tydlighet varför Feministiskt Initiativ kan göra jämställdheten en björntjänst. Det vore synnerligen olyckligt om feminism och jämställdhet kom att associeras med någon sorts konfrontativ klasskamp på vänsterkanten. Det vinner ingen på. Utom möjligen den som har större intresse av konflikt än av jämställdhet.

Annonser

Feministiskt Initiativ: Just Read The Instructions

fredag 13 juni, 2014

Jag har, inte som en av de första men långtifrån en av de sista, läst Feministiskt initiativs partiprogram, det som antogs 2013 och ligger på deras hemsida. Det är långt. Även om det var ett tag sedan nu har jag läst flera andra partiprogram, och jag törs säga att det här är ett av de längre.
Jag läste det för att F! verkar ha medvind nu, och för att några andra, exempelvis @cardiaca och @RebeccaWUvell på Twitter, hade läst det och dragit i knaslarmet. Nå, här är min vinkel på det.
Närmare bestämt är det vinkeln för den som har en någorlunda liberal grundsyn men funderar på om F! kanske ändå kunde vara något eftersom jämställdhet är viktigt. (Ledtråd: svaret kommer bli nej.)
Eller okej. Egentligen är vinkeln att man tycker som jag. Men det sammanfaller ofta med vad liberaler tycker.

I den här genomgången koncentrerar jag mig på det jag tycker är mest galet i programmet. Jag har invändningar och förbehåll mot saker på snart sagt varje sida i programmet, men ska jag gå igenom allt sådant blir mitt inlägg längre än själva programmet. Det vill ingen. Det är ändå ett mycket långt inlägg.
Innan jag plockar fram sågen ska jag säga att det finns en del bra i programmet. Att ha ökad jämlikhet som grundansats är det givetvis inget fel på, och även om jag tycker att de ofta hamnar fel i sina lösningar hamnar de också ibland rätt. Detta väger dock inte upp de många djupt problematiska inslagen som, vill jag mena, dominerar programmet.

Det viktigaste först: kulturen

Eller förresten. Jag börjar med vad som mest är en festlig observation. Har det någonsin funnits ett kulturarbetarparti så är det F!. Inget annat partiprogram lär med en sådan frenesi framhålla kulturarbetarens samhällsbärande ställning. Redan första avsnittet, Välfärd som verktyg, meddelar att en feministisk syn på välfärd förutsätter
Att kultur och kulturarbetare uppfattas som oundgängliga i samhällssamtalet.
Där hör ni. Försök inte föra ett samhällssamtal utan att ha en kulturarbetare med, för då gills det inte. Avsnittet om kulturpolitik inleds blygsamt med
I ett välfärdssamhälle befinner sig kulturen i politikens centrum eftersom kultur är en självklar och oundgänglig del av det mänskliga livet. Att forma en politik för kulturen är således att forma en politik för livet självt i all dess komplexitet och mångfald.
Med de anspråken faller det sig väl naturligt att det framhålls som viktigt att kulturarbetare ska få en massa statliga pengar så att de kan försörja sig, utan några särskilda krav på motprestation (så tolkar jag principen om ”armlängds avstånd”, s 44). Ja, förutom förstås att all statligt finansierad kultur ska detaljstyras i fråga om genusinnehåll. Mer om detta senare.
Obs: ”genus” används i detta inlägg slarvigt som kortform för programmets ”könsmakts-, hbtq-, funktionalitets- och antirasistiska perspektiv” för att spara plats.
Skatter är inte något F! funderat mycket över (mer om även detta senare), men en sak har man i alla fall kommit fram till: kulturarbetare bör ha skattefria inkomster upp till 100 kkr. Antagligen för att de är så mycket viktigare än alla andra yrkeskategorier.
Så är du kulturarbetare som inte känner dig tillräckligt oundgänglig och vill ha mer deg, ja då är F! partiet för dig!

Nu till den egentliga granskningen.

Allt överallt

Jag upprepar att ett genusperspektiv enligt kortformen ovan inte är något dåligt i sig. Tvärtom är det ofta bra och välbehövligt. Även det goda kan dock gå till överdrift. Efter att ha läst programmet är det inte uppenbart att det finns något enda hörn av samhället som inte ska utbildas av högskoleutbildade genusvetare. Undertecknad ska till exempel inte (punkt O21) få sitta och med representanter från andra länder diskutera underhållslösningar för optroniska instrument utan att först få en duvning i genuskunskap och patriarkala strukturer.
Det är förstås inget dåligt med att kunna lite om sådant, och som arbetsmarknadsprogram för genusvetare torde det vara oöverträffat. Men var är känslan för proportioner? Vad kommer det kosta att utbilda precis alla i detta? Eller att
Fi ska verka för att alla kommuner särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om jämställdhet i förskolans läroplan.
Man ska alltså redovisa inte bara formuleringarna, utan också hur man arbetat med dem? Denna anda genomsyrar hela programmet. Vi ser en rejäl ökning av byråkrati och formalia som ska åläggas alla upptänkliga verksamheter, utan någon tanke på vad som kan vara proportionerligt.

Kvoteringar

Åtminstone följande sammanslutningar ska kvoteras avseende kön och/eller annan aspekt, som funktionshinder:
börsnoterade styrelser, ledande befattningar vid statligt finansierade kulturinstitutioner, vilka personer en arbetsgivare får anställa (!!! – punkt M13 (edit: dock, se Lisa Wibergs kommentar och min svarskommentar nedan)), förtroendeposter i internationella organisationer, alla poster på alla nivåer i högskolevärlden, de sektorer som utvecklar vår infrastruktur (woah), alla grupper som förbereder och som tar samhällsbyggande beslut, alla (ja alla) befattningar inom fredsbevarande, fredsframtvingande och fredsuppbyggande uppdrag; EU-kommissionen, EU-parlamentet med flera.
Rimligen: om en organisation själv beslutar att man ska tillämpa varannan damernas och var tionde funktionshindrades så är det upp till den organisationen. Men när man börjar tala om att arbetsgivare ska vara tvungna att rekrytera en viss kvot ur vissa befolkningsgrupper, då har man lämnat det rimliga för rätt länge sedan.

Det allseende ögat

Inget hörn av samhället ska kunna undandra sig genuskontroll – verkligen inget. F! närmar sig i vissa stycken faktiskt det totalitära. Totalitärt är ett starkt ord. Överdrift? Låt oss se på några exempel:

  • Punkt I30. Fi ska verka för att föreningar ska genusgranskas. Det är inte försvarbart att bedriva föreningsverksamhet som snedfördelar sina resurser i relation till könen.
    Om någon vill ha en mansgrisförening så är det rätt unket. Men att staten ska granska civilsamhällets föreningar för att kontrollera att de följer statens påbud om jämlikhet, det är inte okej.
  • Punkt O42 lanserar individuella kvoter för utsläpp av växthusgaser. Wow. Tänk vilken kontrollapparat. All din konsumtion, allt ditt resande, ditt boende – allt måste kontrolleras och godkännas av staten.
  • Och så har vi den famösa Q42 som det skrivits om en del redan, där
    ett program skapas för att (…) omskola män så att de ändrar sitt konsumtions- och transportmönster.
    Pro tip. Om ditt sällskap till väsentliga delar består av exkommunister, använd inte ordet ”omskola”. Det har så trist klang.
  • I punkt C28-29 ska staten värdera arbetsmarknadens olika yrken – ja, en nationell arbetsvärdering kallas det – för att sedan fastslå vilka löner folk ska ha hädanefter. Varför inte bara säga att man vill ha planekonomi? Brukar inte ”de vill ha det som i Sovjet” vara en retorisk överdrift?

Så nej. Nej, det är inte en överdrift. En röst på F! är ett tydligt steg mot ett mer totalitärt samhälle. Det blir inte okej för att staten kallar sig feministisk.

Grupptänkande

Det är inte i sig fel att göra samhällsanalyser på gruppnivå, för att till exempel se diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden. Vad som däremot är fel är att anta att alla lösningar också måste vara gruppbaserade. Ta till exempel omskolningsprogrammet ovan. F! har identifierat att män i snitt konsumerar och transporterar sig på ett F! mindre behagligt sätt än kvinnor i snitt. Om man nu tvunget ska ha ett omskolningsprogram vore det väl rimligt att rikta det till de individer som beter sig misshagligt. Men nej, i stället väljer F! ut hela gruppen män, oavsett hur enskilda individer beter sig. Kvinnor som inte uppfyller F!:s transportnorm verkar däremot klara sig, räddade av sin grupptillhörighet.
Det där går igen. Om internationellt alliansbyggande sägs
Att ha en jämlik representation av könen på alla nivåer inom beslutsfattandet är en förutsättning för ett demokratiskt arbete för mänskliga rättigheter.
Med andra ord, grupper som inte är jämnt könsfördelade är intrinsikt oförmögna att fatta bra beslut. Det är tydligen inte mäns bristande genusutbildning som är grundproblemet, utan problemet är att män är män. Konstruktivt?

Blandad sallad

Läsningen går nu över till saker som inte nödvändigtvis är stenhårt kopplade till den feministiska saken (även om F! menar att allt är det) men som jag tycker är dåliga. Jag upprepar: bara ett axplock. Och i ingen särskild inbördes ordning. Och utan några särskilt ingående motiveringar.
Ge inte upp än! Jag sparar det stora till sist.

  • Redan i ett av programmets första stycken, under Välfärd som verktyg, skrivs:
    Politiken ska användas för att säkra människors lika möjligheter och utfall (min fetning).
    Alla liberaler som hoppats på att F! inte passar in på höger-vänster-skalan kan sluta hoppas. Här är det inte lika lön för lika arbete, utan mer lika lön rätt och slätt.
  • Man uppehåller sig, berättigat i sig, vid att kvinnor i snitt och på vissa sätt har en sämre arbetsmarknad än män. (Här får F! alldeles gratis ett uppslag från mig till en viktig förklaring: kvinnor jobbar traditionellt för arbetsgivare som har monopol.) Men inte med ett ord berörs att det är övervägande män som dör på jobbet. Är inte det också ett uttryck för taskig könskultur? Enögt att inte ens nämna.
  • F! uttalar sig flera gånger negativt om frihandel, och vill kraftigt begränsa tjänsters fria rörlighet i EU. Traditionell vänsterprotektionism alltså.
  • Män får ofta högre pension än kvinnor, eftersom de jobbat mer och tjänat mer. Detta vill F! korrigera genom att… ändra pensionssystemet så att det gynnar att inte jobba. Vad tror de att det skapar för incitament för ökad jämställdhet på arbetsmarknaden?
  • Rätt till heltid.
  • Under utredningstiden för anmälda vålds- eller sexualbrott mot barn ska den misstänkte inte ha någon umgängesrätt med barnet.
    Ser de verkligen inget problematiskt med en sådan regel? Jag vet inte hur det funkar i dag och ärligt talat kan jag inte säga precis hur det borde funka. Men det där gör det väldigt lätt för den ena föräldern att stänga av den andra föräldern från barnet under lång tid utan något mer substantiellt än en anklagelse.
  • Köttfria måndagar i förskolan. Nej, alla måste inte äta kött alla dagar. Men att från staten detaljstyra menyn på förskolorna… nog kryper det i kroppen? De som skrev det här programmet, har de ingen känsla för vilken nivå av mikromanagement som är rimlig?
  • Max sex timmars skoldag. I grundskolan inga läxor. På gymnasiet är läxor möjligen ok, men undervisningen är fortfarande begränsad till sex timmar om dagen.
  • Kommen så här långt är nog ingen förvånad över att de inte är några valfrihetsfantaster. F! motsätter sig privat driven vård, friskolor och LOV. Att det varit en nackdel för kvinnor på arbetsmarknaden att så många jobbat för arbetsgivare som haft monopol tycks inte föresväva partiet, vilket är naturligt eftersom det är ett parti långt ute på den svenska vänsterkanten.
  • F! kolporterar den seglivade myten att medicinsk forskning förutsätter att patienten är man.
  • F! vill kasta pengar på alternativmedicin. Man tycks inte fundera på varför alternativmedicin är alternativ, och inte rätt och slätt medicin. Här förklarar jag varför det generellt är en dålig idé.
  • War on Drugs är man stora beundrare av (punkt E53).
  • F! vill på EU-nivå driva rätt till fri abort. Det är inte så smart. Är man verkligen så säker på att den svenska linjen skulle vinna? Vad skulle hända om det kom en EU-lagstiftning för abort som är mer restriktiv än den svenska?
  • F! motsätter sig alla former av surrogatmödraskap, även altruistiska sådana.
  • Ungefär: eftersom Sverige inte varit i krig på länge nu kan vi lägga ned försvaret. Mäns våld i nära relationer är ett större problem.
    Det är ju intellektuellt haveri. Ska vi skippa hemförsäkringen eftersom det för närvarande är ett större problem att taket behöver läggas om? Jag räknar med att blogga mer om försvarspolitik i någorlunda närtid.
  • Fredsbevarande operationer är bara okej om de har FN-mandat. Var Natos ingripande i forna Jugoslavien sålunda fel?
  • Se till att gifta dig inom din klass, motsvarande.
    Relationer mellan människor med skillnader i makt, resurser och livsvillkor behöver inte alltid vara problematiska och innebära konsumtion och förtryck, utan kan bygga på kärlek och respekt, min fetning.
    Vad F! anser är det normala i dessa fall framgår tydligt.
  • Att de vill förbjuda reklam för strippklubbar – något jag är emot eftersom man bör vara mycket restriktiv med förbud mot vad man får säga, skriva och avbilda – förefaller överflödigt eftersom man både vill förbjuda könsdiskriminerande reklam och förbjuda strippklubbar. Ska vi alltså ha en sedlighetspolis som jobbar med att censurera reklam?
    Faktum är att reklam över huvud taget lagvägen ska trängas undan till förmån för (trumvirvel) kultur.
  • I samma anda: det ska lagstiftas mot spridning av pornografi.
  • F! vill, utan att ordentligt förklara varför, snabbavveckla kärnkraften. På ett påtagligt intellektuellt ohederligt sätt impliceras att kärnkraften är skyldig till den globala uppvärmningen.
  • Lag- och skattevägen ska ekologisk odling framtvingas, och GMO förbjudas, det senare med en del rent felaktiga sakargument. Denna åtgärd ensam gör att man faktiskt inte är i det goda laget; varför förklarar jag bland annat här och här. F! tror verkligen att ekologisk småskalig odling och nationellt självförsörjande är nyckeln till matsäkerhet för alla. Det är, kan vi väl säga, i strid med beprövad erfarenhet.
  • Billiga studentbostäder? Glöm det. Exakt alla bostäder måste vara handikappanpassade.
  • Eftersom funktionshinder inte är ett individuellt problem utan uppstår i mötet med samhället ska vi inte ha några särskolor.
  • Punkt N11: Fi ska verka för att ingen ska kunna dömas till utvisning.
    Ingen? Verkligen? Är brott i Sverige asylskäl, eller vad?
  • En smula märklig är denna passage:
    Då kvinnors intressen och behov varken är givna eller enhetliga, utan alltid beroende av specifika sammanhang, menar vi att lokala organisationer ska vara de som avgör dagordningen och formulerar problemen. Vi ska inte påtvinga någon ett visst arbetssätt eller sträva efter att sprida en nordeuropeisk feministisk analys.
    Men den kanske kan förklara varför F! misslyckades med att uttala sig negativt om den uppseglande äktenskapslagstiftningen i Irak som bland annat tillät barnäktenskap. Kulturrelativism när den är ungefär lika vacker som den brukar vara. Märkligt också för att man på andra ställen i programmet inte drar sig för att tala om för andra vilken kultur som ska gälla.
  • De är verkligen klassiskt vänsterprotektionistiska. De vill
    vända globaliseringen till något positivt.
    De hundratals och åter hundratals miljoner människor som globaliseringen lyft ur fattigdom skulle kanske uttryckt det annorlunda.
  • Förbud av flygtrafik på korta sträckor. Allt man personligen inte tycker behövs ska lagstiftas bort?
  • Punkt Q46 tycks förespråka att kvinnor ska beviljas lån på lösare boliner än män. Politiskt styrd kreditvärdering, vad skulle kunna gå fel? Kanske 2008 års finanskris har något att säga i frågan?

Jag gör halt där. Och då har jag ändå sållat hårt och svalt många kameler.

Hushållning schmushållning eller Gratis glass och ballonger till alla

Men nu. Det kommer kanske inte som en överraskning, för andra har uppmärksammat samma sak. Men nu är det dags för finalnumret.
Feministiskt Initiativ vill genomföra en rad kostsamma reformer. Vissa av dem kostar inte så mycket, andra är ofantligt dyra. Tonen sätts av
Välfärd får inte villkoras av kortsiktig ekonomisk tillväxt.
Det går inte att rada upp dem alla, så jag presenterar ett urval som jag garanterar är litet:

  • Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön.
  • A-kassan ska vara 80% av inkomsten, möjligen utan tak, och gälla oändligt länge.
  • Avgiftsfri förskola, fritids och fritidshem.
  • Avgiftsfri kollektivtrafik.
  • Studielön, troligen avsevärt högre än dagens studiebidrag plus lån.
  • Mer personal i snart sagt all offentlig verksamhet utom kanske försvaret. Lönerna ska dessutom höjas.
  • Samtliga byggnader i Sverige utom möjligen villor ska handikappanpassas.

Det här kommer bli dyrt. Väldigt, väldigt dyrt. Så hur ska det finansieras? Det här är ett partiprogram och inte en budgetmotion, så man kan kanske inte kräva så mycket siffror, men väl en rejäl diskussion om hur man tänker sig skattesystemet.
Men nej. Alltså nej. Förutom enstaka idéer som skattelättnader för kulturarbetare står inget alls om skattepolitiken. Den finns inte.

Det är så oseriöst att jag har svårt att finna återhållsamma ord för det. F! har funnits i snart tio år och aspirerar på en plats i landets lagstiftande församling. Man har ett ovanligt omfattande partiprogram. Man har stora ambitioner för att förändra samhället, och många av förändringarna är synnerligen resurskrävande. Men man har alltså inte – vilket nyligen bekräftats i intervjuer med Schyman – brytt sig om att fundera på finansieringen.
Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna får ofta rättfärdigt spö för att de presenterar orealistiska ekonomiska kalkyler. Men de presenterar åtminstone kalkyler som går att kritisera. De försöker i alla fall. Feministiskt Initiativ bara skiter i det. De är på nivån ”not even wrong”.

Det är också svårartat respektlöst mot alla läkare, lärare, byggarbetare, sjuksköterskor, jurister, personliga assistenter och andra som jobbar och ser över hälften av pengarna de arbetar ihop gå till skatt. Det behöver inte vara fel med ett högt skatteuttag, men att ta för givet att man kan ta hur mycket som helst av hushållens resurser utan att orda om det är närmast föraktfullt.

Jag anser att det här, oavsett allt annat, diskvalificerar dem från alla seriösa överväganden. Om man är på tidig brainstormingnivå, eller går i grundskolan, då kan det vara okej att strunta i ekonomin. Men när man kandiderar till Riksdagen, då måste man bete sig som vuxna människor. Det här är inte något som går att rösta på.

Sammanfattning

Jag sade att det här var en genomgång ur mitt perspektiv, vilket brukar stämma ganska väl med vad liberaler plägar tycka. Så, om du är ute efter ett parti lååångt till vänster, ett parti som kraftigt vill expandera statens roll både både i ekonomin och i privatlivet med omväxlande populistiska och totalitära inslag; ett parti som vill förbjuda stora delar av det privata näringslivet och detaljstyra resten, gärna hemfaller åt ovetenskapligheter och struntar i ekonomiska elementa, ja då måste F! framstå som ett drömparti. Men jag tycker fortfarande inte att du ska rösta på dem. Det förtjänar de inte.

Det kan förstås tyckas synd att man inte ska kunna rösta på ett parti som kämpar för jämställdhet. Lyckligtvis är det en illusion. Det finns en liberal feminism också. Jag har inte ambitionen att introducera den i detta redan långa inlägg, men en vinkel finns här: ”Det behövs fler borgerliga politiker som kallar sig feminister”
En liberalt grundad feminism är inte lika högljudd som en vänsterkantsfeminism, eftersom den tenderar att vara individorienterad snarare än grupporienterad. Det blir inte lika stora släggor då. Men den borde vara betydligt mer aptitlig för den som inte känner sig hemma i den nykommunistiska arkipelag där F! seglar från grynna till grynna.