I det här inlägget ska jag inte blogga politik, energi, jordbrukstips eller pseudovetenskap, utan i stället ägna mig åt en språkgrej som för den mångbottnade läsekretsen säkert är välbekant och en ickefråga, men som uppenbarade sig för mig först häromveckan.
I många år har jag stört mig på uttrycket ”undantaget som bekräftar regeln”. Som jag stött på det har det varit så bottenlöst korkat. Någon har en uppställd vardagshypotes, till exempel ”det regnar alltid när jag ska till frisören”, och så stöter man på ett brott mot regeln, i det här fallet att det är soligt när det är dags att klippa sig. På något sätt tas detta till intäkt för att man hade lite extra rätt. ”Ja, det är undantaget som bekräftar regeln” kan det belåtet heta. Men hur sjutton tänker man då? En hypotes blir ju näppeligen starkare för att man hittar sakförhållanden som är oförenliga med den.
Att det här är ett genomgripande samhällsproblem exemplifieras av senaste Teknikens Värld, där det står att läsa
Det där med att alla bilar blir större med varje generationsskifte stämmer förstås inte helt, säg den regel som inte bekräftas av ett undantag. Nya Peugeot 208 är faktiskt mindre än föregångaren…
Vadå bekräftas? Självklart kan man ha tumregler som visar sig ha undantag, men inte fasen bekräftas regeln av att man hittar ett undantag från den.
Så långt furie över tingens oordning. Men så – ordning! Jag snubblade, på en engelskspråkig sida, över en förklaring till vad uttrycket egentligen betyder.
Stopp nu, alla lindströmianer. Innan ni börjar jama om ”vadå egentligen”, läs klart det här.
Det handlar inte om att man hittar något som motbevisar ens regel och tar just motbeviset som bevis. Det handlar ursprungligen, i någon latinsk kontext, om att man utifrån ett undantag man hittar implicit kan hitta en regel. Exempel: En affär med en skylt ”söndagar stängt”. Därav kan man implicit läsa sig till att affären är öppen alla dagar utom söndagar. Den stängda söndagen blir undantaget som bekräftar öppetregeln.
(Exemplet med den söndagsstängda affären ter sig måhända lite långsökt för den som har förmånen att bo på ett ställe där affärer har öppet på söndagar)
Det här är enkelt att hitta om man bara googlar på det. Långt upp i listan hittar vi Hexmasters Faktoider som förklarar bakgrunden. Grejen är att jag har inte haft anledning att googla på det eftersom jag har brukat stöta på uttrycket i dess imbecilla form, och bara stört mig på vilket korkat uttryck det är.
Nu har jag fått det förklarat för mig och är därmed lycklig.
Skulle jag framöver stöta på det i imbecill form ser jag fram emot att sprida trivsel och uppskattning omkring mig genom att om- & ingående berätta om hur det ligger till. Det torde också vara ett givet konversationskort om jag någon gång skulle idka mingel och finna att vädret inte längre förslår som samtalsämne.