Strax kommer valrörelsen inför riksdagsvalet att börja på allvar. Som jag ser det är den nästan överflödig, vi vet redan det viktigaste. Det här är en fortsättning på förra inlägget och har du inte läst det så tycker jag du ska göra det. Har du inte läst förra inlägget och inte orkar läsa två så kan det här inlägget sammanfattas som: allt har fortsatt och ofta även blivit värre.
Förra inlägget skrev jag i början på året. Vad har hänt sedan dess? Både lite och mycket. Jag ska inte upprepa allt jag skrev då. Men i några punkter:
Språket har snarast förvärrats. Det är inte bara att SD pratar om folkutbyte, en term de hämtat från öppet nazistiska kretsar. Framför allt moderater har fortsatt att prata om tvångsblandning (av vad moderaterna, kan ni säga det rätt ut), och nu på sistone har höga M-företrädare lanserat ”folkblandning”. Och som jag skrev på Facebook då: vi röstar inte på partier som uttrycker sig så. Vi gör bara inte det.
Ord spelar roll. De spelar roll dels för att de kan visa var man hämtar sin inspiration, i detta fall hos nazister och närliggande. Och de spelar roll för att vi vet att ord kan förråa ett samhälle. När höga politiker talar på detta sätt påstår jag att vi har en demokratisk skyldighet att reagera, på det sätt som är oss givet att reagera i en representativ demokrati.
Rättsstaten har varit något borgerliga partier sagt sig värna. Det gäller inte längre inom Tidö. I förra inlägget uttryckte jag mig aningen försiktigt kring omfamnandet av retroaktiv lagstiftning, men det behövs inte längre. Regeringen har framhärdat och vill gärna ha mer retroaktiv lagstiftning på flera områden. För den som funderar över detta kan jag säga att det är kanske inte direkt olagligt, för det funkar inte direkt så i Sverige, men det är solklart rättsvidrigt, vilket också har påpekats av erfarna jurister i både remissvar och debattartiklar. Det går också hand i hand med vandelslagstiftningen, som helt uppenbart är avsedd att kunna tillämpas godtyckligt. Ah, glöm inte heller Åkessons ekonomiska bidrag till de böter utpressningsgänget Dumpen dömts till. Alltså det finns så många exempel.
Statens förvaltning kommer ta svårt med stryk under en regering med SD. Det kanske låter torrt och ointressant. Torrt är det men inte ointressant. Vid en valvinst kommer SD ta kontroll över ett rejält antal departement. Vi vet att de ser stora delar av tjänstemännen som politiska fiender (synbarligen för att tjänstemännen insisterar på att följa stiftade lagar). Vi vet att de har utrensningslistor. Svensk förvaltningstradition är något som varit oss till stor gagn, tack Oxenstierna. En ny Tidö-baserad regering lär rasera mycket av den. SD har gång på gång visat att man inte är intresserad av att agera på ett sätt som gynnar en långsiktigt fungerande statsapparat, och resten av Tidö har inte lyft ett finger för att få stopp på det.
Regeringen har fortsatt sin linje att när de kritiseras av media gå på enskilda journalister. Inte ta sig an kritiken, inte ens (eller jo det också) gå på ansvarig utgivare, utan rakt på namngivna journalister. Nu senast vid granskningen av den uppenbart korrupta hanteringen av upprustningen av statsministerparets gård. Det är så man gör i auktoritära regimer.
Vår vandrande högerextrema påverkansoperation civilförsvarsminister Bohlin går på i ullstrumporna, fast besluten att lyfta fram Kreml-vänliga alternativmedier och sprida misstro mot Public Service, och givetvis basha journalister.
Inte alla, men många av sakerna jag listat ovan har skett i en oförtruten strävan att få igenom uppenbart rasistisk politik, syftande till att slänga ut så många invandrare som möjligt, oavsett konsekvenser för enskilda eller Sverige. Jag vet att verkligen inte alla som röstat Tidö är rasister. Men även den delen av högern som faktiskt är rasister tycker jag borde vara intresserade av en fungerande rättsstat, en fungerande förvaltning och över huvud taget grundläggande regler för hur man beter sig i en liberal demokrati.
Under hela mitt vuxna liv har jag aldrig varit med om en regering som betett sig som den här regeringen gör. Detta är inte normalt. Dess partier har tyckt om att prata om systemhotande företeelser. Nu är regeringen själv systemhotande.
Inför valet 2006, alltså för tjugo år sedan, var jag högljudd om att den då letargiska och semikorrupta S-regeringen måste röstas bort. Tidöregeringen är fanimej sju resor värre, om än inte på exakt samma sätt. De måste röstas bort, och de måste förlora stort.
Jag hävdar att det här valet handlar inte om – bör inte handla om – normal sakpolitik. Det finns ingen sakpolitisk fråga som trumfar behovet att få bort Tidö. Ekonomisk politik? Visst, normalt är det viktigt och en klassisk skiljelinje mellan blocken, men i det här valet är det inte ens med på min lista över saker att bry sig om. Min egen normala topplistefråga, energi- och klimatpolitik, är mer komplicerad än vad som ofta ges sken av, men det spelar inte heller någon roll. Den får också stå tillbaka. Försvars- och säkerhetspolitik skulle, givet Ryssland och Ukraina, ha kunnat vara viktiga, men enigheten över blockgränserna är där tillräckligt stor, tack och lov.
Även om jag är kritisk till mycket av regeringens politik så har de också gjort bra saker, och en del av de sakerna skulle inte hända med oppositionen vid makten. Spelar ingen roll. Nu ska vi rädda rättsstat, förvaltning och uppförande i en liberal demokrati. Resten får vänta. SD är öppet fascistoida och KD och M har inte bara misslyckats med att stävja detta, utan de går glatt i samma riktning. De har inte hyfsat SD. SD har förändrat dem.
Jaha, om du hittills röstat Tidö (eller som jag någon form av borgerligt i tjugo år), vad ska du rösta på i stället då? Du känner kanske ingen större entusiasm inför laguppställningen till vänster. Nä, det kan jag å ena sidan förstå. Men å andra sidan får vi gräva där vi står. Håll för näsan och rösta på ett av riksdagspartierna till vänster. Vilket av dem du väljer kan absolut avgöras av sakpolitik, men det behöver bli ett av dem. Det här är inte en normal situation.
Eller du som läser detta kanske är övertygad V-partist som försöker rädda över någon Tidö-väljare? Om du lyckas – vilket jag hoppas – så är det ganska stor sannolikhet att hen landar i C. Det gillar du antagligen inte. Men du håller för näsan och är nöjd, för denna gång.
Jag hoppas att nästa riksdagsval ska bli ett där mer normala sakfrågor kan stå högre på dagordningen. Men först behöver vi fixa det här.
Förvånansvärt vettig 