Archive for the ‘Meta’ Category

Mr Putin, tear down this wall!

lördag 16 augusti, 2008

Jag har, för kanske första gången, varit med i en demonstration. Mot Ryssland. Den här.

Talare var Johan Norberg, Gunnar Hökmark och Fredrik Malm.

Norberg talar

Norberg talar

När jag kom dit tio minuter före utsatt tid så var det typ tolv personer där. Inte fantastisk uppslutning direkt. Lyckligtvis fylldes det på. Någon massdemonstration var det aldrig fråga om (inga Nätverk Mot Krig syntes till), jag skulle tro att det i slutändan var max 50 pers där. Polisen förklarade att vi inte fick vara framför entrén till ambassaden, för ryssarna hade meddelat att vi då skulle vara ivägen för deras transporter. Aha. Det var förstås därför de inte ville ha oss där.

Jag är nöjd med att det inte i första hand var en demonstration för Georgien, utan mot Ryssland. Såvitt jag kan utläsa är Georgien inte hjälten i det här dramat, men Ryssland är helt klart skurken. Det framgick också av talen.

Talarna var över lag habila, men på vissa punkter tycker jag att man gjorde det lite för lätt för sig, speciellt Hökmark. En demonstration är kanske inte platsen för att reda ut spetsfundigheter, men ändå. Det jag tänker på är att internationell rätt åberopades så oproblematiserat, specifikt då staters suveränitet. Det må vara korrekt att Ryssland inte har folkrätten på sin sida när man lever om i Georgien, men är det något vi borde ha lärt oss på sistone så är det att statssuveräniteten är överordnad individers rättigheter inom internationell lag, och att det inte kan accepteras. Ska man blint hänvisa till statssuveräniteten så hade det aldrig heller varit accepterat att gå in i Irak, vad som än försiggick där inne. Eller Sudan. (Rättsläget gällande Irak-invasionen är för övrigt inte alls så enkelt som det oftast framställs, men det är en annan sak.) Och nog tycker jag att man har tillräckligt på fötterna för att manifestera mot Ryssland utan att reservationslöst hänvisa till statssuveräniteten.

Jag spelade in stora delar av talen, för den händelse att någon skulle vara nyfiken. Jag missade första delen av Norbergs tal eftersom det tog ett tag innan jag kom på att jag borde spela in. Malms tal missade jag de första orden av eftersom han tvunget skulle börja prata omedelbart när Hökmark var klar.
Av för mig fördolda anledningar tillåter inte WordPress att man laddar upp mp3. Den tycks faktiskt inte tillåta några ljudfiler alls, vilket är lite tråkigt då man ges valet att ladda upp ljudfiler. Ladda ned ppt-filerna och döp om dem till mp3.
Om någon kan tala om för mig vad jag gör fel så blir jag glad.

Norberg
Hökmark
Malm

Annonser

Träda

torsdag 10 juli, 2008

Som sagt, mycket att göra. Den senaste tiden har jag jobbat (för) mycket och när jag inte har gjort det så har det inte funnits tid över till att skriva om vare sig Israel, Iran, FRA eller något annat. Jag hoppas fortfarande på ljusning. Men inte i dag.

Vikten av att upprätthålla det yttre skenet

söndag 25 maj, 2008

Jag har fortfarande defaultdesignen på bloggen. Jag tycker visserligen att den är snygg, men det är ändå inte tänkt att vara så för evärdeliga tider. Men innan jag börjar meka med det tänkte jag se om det verkar bli ett långvarigt engagemang. Hittills är det lovande, men för tidigt för att säga något.

Programförklaring

fredag 16 maj, 2008

För ett par år sedan hade något som nästan var en blogg. Det var en synnerligen aktivt uppdaterad del av min hemsida, där jag skrev om politiska spörsmål när något eldade upp mig lite extra. Lågan falnade emellertid och jag lade ned det. Nu har jag åter börjat känna en viss drift att skriva lite galla då och då. Det var dock ganska bökigt att hålla på med min primitiva hemsida, så jag tänkte, varför inte prova på ett bloggverktyg, även om det bara är sååå 2005.

Jag tänkte inte bara skriva politik, utan också göra som alla andra fjantiga personliga bloggar: Skriva om vad som faller mig in. Om jag ser något roligt på bussen. Om något roligt någon sade på jobbet. Om vådan av att koka mjölk. Med ett sådant upplägg kan man knappast förvänta sig någon större läsekrets, men det är heller inte poängen. Det räcker ganska bra med illusionen att jag utgjutit mig inför en större publik än bara diskbänken.

Hur mycket det verkligen blir skrivet, tja – det får vi se.