Archive for the ‘Transportsträckor’ Category

Nyare poster »

Val: Regeringsduglighet och lite trafik

tisdag 4 maj, 2010

I förra posten på valtemat angrep jag oppositionens bristande förmåga att få saker gjorda; att gå från stora ord till praktisk, fungerande handling. Ett utmärkt exempel, som också berör trafikpolitiken, är haveriet kring Förbifart Stockholm.

För att avhandla själva sakfrågan först så är det rätt självklart att förbifarten i någon form bör byggas. Ska man med bil ta sig mellan norr och söder i Stockholm så gives i dag väsentligen två alternativ: Essingeleden eller Centralbron, rakt genom stan. När en optimistisk pråm häromåret rammade Essingeleden blev det uppenbart hur sårbart systemet är för minsta störning. Med Essingeleden stängd kunde man välja mellan en helt igenkorkad väg genom city, eller att köra via Strängnäs. Det är helt galet för Stockholm som region och för landet som helhet att huvudstaden inte klarar av att kommunicera med sig själv. Förbifarten är en långsiktig dellösning på det, och det är väl ingen som tror att vi för all framtid ska köra med bensinbilar på den? Jag har tidigare utvecklat min ståndpunkt visavi bilen, för den som är intresserad; sammanfattning: den är inte perfekt i dag, men den blir bättre och det är något önskvärt att behålla biltrafik. Kollektivtrafik är en mycket bra lösning på delar av trafikfrågan, men kan omöjligen lösa allt.

Det om sakfrågan. Allt det här vet och accepterar en stabil politisk majoritet, omfattande i stort sett alla partier utom MP och V. Ändå blev vi häromveckan bryskt påminda om att samarbetet mellan S+MP+V inte direkt är något romantiskt äktenskap. Många har olyckskraxat om att de inte kommer att komma överens, men naturligtvis kommer de att komma överens. Frågan är vad de kommer överens om, och hur det går till.

Det är sant att denna trio under lång tid hade ett budgetsamarbete. Det påpekar de gärna. Vad de mindre gärna vill att man ska minnas är hur det såg ut. Det var utpressning, backstabbing och hotande regeringskris varenda sabla gång. Haveriet med Förbifart Stockholm visar att dessa tider inte är förbi. Här misslyckades man faktiskt med att bli eniga, och skickade frågan tillbaka till väljarna. De försöker framhålla det som ett demokratiskt framsteg, men det är naturligtvis struntprat, eftersom

  • Det här är ett skolexempel på en fråga man inte ska ha folkomrösta i. Det är ett komplext ekonomiskt beslut, och det finns inget sätt att utkräva ansvar av väljarna för deras beslut.
  • Om det är så viktigt att ha folkomröstning om det här trafikprojektet, varför ska man då inte också ha det om höghastighetsjärnvägen som de har bestämt att man ska ha, och som kommer att kosta 5-10 gånger mer?
  • De tänker sig att man ska fortsätta med projekteringen av arbetet fram till folkomröstningen, för sådant kostar i deras värld inga pengar. Säg det till alla dem som vill ha lön för sitt projekteringsarbete.
  • Som en bonus är folkomröstningen möjligen olaglig; regeringen kan, har det sagts från juridiskt håll, inte beordra fram en folkomröstning i en viss del av landet.

Så, visst kommer de att kunna enas. Den här gången enades de om att de inte klarar av att regera, och att de ska göra spektakel av en stor men inte anmärkningsvärt stor infrastruktursatsning. Det är knappast Valmyndighetens eller folkets fel, men det är ändå vi som får lida för det. Vad blir nästa folkomröstning? Afghanistan? Varenda fråga i utrikespolitiken där Lars Ohly utnyttjar att S behöver honom mer än han behöver S? Polisens antal? Fastighetsskatten?

Kan man inte regera så ska man inte. Att koalitionspartier inte tycker likadant i varje fråga är naturligt, men det ingår i dealen att man kan hantera sådant. Oppositionen har kommit fram till att de inte gillar att vara opposition, men har redan på torrsimstadiet uppvisat en förskräckande inkompetens och brist på förmåga att hantera de krav en koalitionsregering ställer. Preludiet förskräcker. De har inte i regeringsställning att göra.

Uppdatering
Jag ser nu att prediktionen om Afghanistan har alla möjligheter att falla ut på sämsta möjliga sätt…
DN: Rödgröna passar om Afghanistan

Uppdatering 2
SvDs ledarblogg tipsar om en artikel på temat: ”Rödgrön skräckfärd” i Fokus. Långt och läsvärt. Inte för att det finns någon garanti för att Alliansens interna förhandlingar alltid är en dans på rosor, men min kommentar ovan om hur det var när de skulle komma överens förr om åren är uppenbarligen inte passé.

Publicerat i Politik, Transportsträckor, Val 2010 | 2 Comments »

Grumpy Old Men

söndag 6 september, 2009

Jodå, jag har lyssnat på radio i helgen, och har lite blodtryckshöjande att återberätta.

I lördags var det Medierna, som bland annat intervjuade Jan Guillou. Ständigt denne Guillou. Detta avsnitt i Den oändliga historien handlade det om att han tyckt att Aftonbladets organmördarartikel var okej. Det kontrasterades mot hur han tidigare i sin karriär vid upprepade tillfällen – med rätta, får jag tillstå – ryat om att man ska ha på fötterna om man i journalistiska sammanhang påstår häpnadsväckande saker. Hur fick han ihop den diskrepansen? Ja, det visade sig helt enkelt vara så att Guillou ansåg att Boström hade på fötterna.
Att avslöja IB-affären var ingen liten sak, men hur länge ska man egentligen kunna rida på det? Kan ingen informera den här mannen om att hans femton minuter för länge sedan är över?

Sedan var det panelen i Godmorgon Världen. Jag halkade in mitt i första frågan, men det var tillräckligt för att hinna stöna åtminstone ett par gånger. Den här gången främst åt Göran Greider. Som jag har skrivit tidigare så är Greider begåvad med en slående karisma, men den kommer inte riktigt till sin rätt i radio, vilket möjligen gör det lättare att höra vad karln egentligen säger. Till att börja med är han givetvis emot all görande av vinst på friskolor. Han menade att när det kommer till grundläggande funktioner i samhället så ska staten sköta allt. Vad jag skulle vilja höra honom förklara är om det betyder att matproduktion och -distribution också ska förstatligas, vilket vore det enda logiska.

Sedan var det det här med bilen. Han är så klart emot Förbifart Stockholm (Kan någon minnas när Greider senast var för någonting, var det löntagarfonderna?), och det kan man tänka sig flera skäl till att vara, även om jag själv är grundpositiv. Greider valde dock ett både bisarrt och tyvärr inte helt ovanligt argument. Han är emot bilen i sig.
Som jag också har skrivit tidigare så hävdar jag att bilen är något gott i sig, eftersom den på ett hittills oöverträffat sätt låter folk förflytta sig individuellt dit de vill. Samtidigt har den tydliga problem, där det mest aktuella är utsläppen. Kunde man få bukt med dem så vore oerhört mycket vunnet. Och det är väl ingen som hade tänkt sig att vi huvudsakligen skulle köra med bensinbilar på kringfarten?
Men det rör inte Greider et al i ryggen. Det är bilen i sig det är fel på. Det spelar ingen roll hur miljövänlig man gör den, för det kostar ändå en massa energi att tillverka den.
Med det resonemanget ska man väl egentligen inte få tillverka eller bygga något nytt alls. Det är i och för sig logiskt, jag har för mig att Greider brukar uttala sig negativt om tillväxt. Men kom ihåg det när Greider och hans åsiktsfränder uttalar sig om bilars miljöaspekter: De kan aldrig, aldrig bli nöjda, inte ens i princip. Det enda som duger är bilens utrotande och resandets totala kollektivisering.

Publicerat i Övrigt samhälle, Transportsträckor | Kommentarer inaktiverade för Grumpy Old Men

Miljövänlig återanvändning

torsdag 12 mars, 2009

För någon månad sedan skrev jag en insändare till Teknikens Värld. Jag skickade den i en längre och en kortare version, väl medveten om att om de tog in den så skulle de ta den kortare versionen. Mycket riktigt. Jag tar nu chansen att publicera den längre och givetvis bättre versionen här:

Det har i Teknikens Värld skrivits mycket om bilar och miljö. Jag skulle vilja komma med några synpunkter som jag sällan ser i debatten. Bilen låter individer förflytta sig med en frihet som kollektivtrafik aldrig kan uppnå, eftersom den är just kollektiv. Därför är bilen något gott. Det betyder inte att man kan bortse från nackdelar som miljöpåverkan. Jag har visserligen läst att en modern bil som kör på motorväg släpper ut mindre farliga ämnen än en bil på 70-talet gjorde när den stod parkerad, men detta gäller givetvis inte koldioxid. Där har bland annat etanolen gjort sig gällande som dellösning.

Mot etanolen har riktats kritik, som mycket handlat om att etanolen inte är perfekt. Men det är ju självklart, dagens produktion är bara första steget i en utvecklingsprocess. Man har redan kunnat läsa om försök med bakterier som med hög effektivitet kan göra etanol av snart sagt vad som helst som innehåller kol. Det finns anledning att se bortom både vetet och sockerrören.

Men lika mycket som en miljöhandling är användning av etanol en politisk handling. För det första är det en signal till beslutsfattare inom stat och näringsliv att folk faktiskt är beredda att ta till sig nya bränsletyper. Den forskning på alternativbränslen som pågår nu skulle knappast ha blivit så omfattande om inte denna signal hade skickats, och det med hjälp av dagens bespottade teknik.
För det andra så stödjer jag personligen hellre sockerbönder i Brasilien än oljeregimerna i Saudiarabien och Iran. Politik är alltid omtvistat, men dessa två ställningstaganden ska man vara duktigt motvalls för att inte ställa upp på. För att bli förnumstig – man ska inte låta det bästa bli det godas fiende.

Publicerat i Transportsträckor | Kommentarer inaktiverade för Miljövänlig återanvändning

Bra och dåliga bilar

torsdag 25 december, 2008

Jag slår ihop två bilposter till en.

Till att börja med, de svenska biltillverkarna, specifikt Saab.
Jag är rätt förtjust i bilarna som Saab gör. Jag har inga större erfarenheter, men så långt jag har testat så har det varit trevligt. Både 9-3 och 9-5 är också väldigt säkra bilar.
Men företaget Saab. Jisses alltså. Som det så ofta påpekas så har GM inte gjort några underverk med Saab, men det var knappast så rosigt tidigare heller. Efter vad jag har läst så har biltillverkningen hos Saab gått med vinst ett (1) år sedan starten på 40-talet. Inte på något sätt har företaget visat att det förtjänar att överleva. Om det läggs ned nu så är det tråkigt, men det är inte som om det inte skulle ha hänt redan om inte GM hade pumpat in en massa miljarder i det.

Sedan den andra posten, ett mer allmänt grepp på bilen.
Bilen är något gott. Folk vill ha dem, redan det är en god egenskap. De tillåter på ett hittills oöverträffat sätt folk att förflytta sig efter sina egna preferenser. Kollektivtrafik är just kollektiv; den bygger på att många vill till samma ställe samtidigt, annars är det ingen poäng med den. Kollektivtrafik är utmärkt på många sätt, eftersom många människors önskemål sammanfaller på sådana sätt till exempel när de ska till jobbet i tätorten. Men ett samhälle utan den transportfrihet som bilen ger skulle vara ett avsevärt mycket sämre samhälle.
Nu är bilens frihet begränsad till de vägar som kollektivet låtit bygga, så det är inte fråga om någon total frihetsmaskin. Men jämfört med spårtrafik och även bussar så är bilen överlägsen ur ett sådant perspektiv.

Även om bilar är något gott så har de, som bekant, betydande problem. De två tankarna måste man kunna hålla i huvudet samtidigt. Ett problem är säkerheten. Hundratals människor dör varje år i trafikolyckor. Jag ser dock det som ett hanterbart problem. Dels för att det händer mycket inom trafiksäkerhet, men mycket för att folk vet att det är farligt att åka bil. Om de finner att det är värt risken att ändå åka bil (sannolikheten att det är en bilolycka som till slut tar död på en är i dag grovt räknat en halv procent) så ska de få göra det.
Ett större problem är då miljöaspekten. De flesta rent gifitga utsläppen är visserligen nu nere på väldigt låga nivåer, men det är ju det här med koldioxid. (Plus förstås att det känns politiskt sådär att understödja regimerna i Saudiarabien och Iran med att köpa olja av dem.) Det förefaller rimligt att tro att antropogen växthuseffekt är på riktigt, och även om mina egna lösningar inte stämmer så bra med den så kallade miljörörelsens så verkar det onödigt att släppa ut mer växthusgaser än, eh, nödvändigt. Nå, växthusproblematiken sparar jag till en annan gång; min poäng i denna post är att bilarnas negativa miljöegenskaper ofta anförs som argument för varför man inte ska bygga vägar. Men vägar ska hålla länge. Bilarna 2028, eller 2018, kommer naturligtvis inte att vara som dagens bilar. Redan om några år kan man förvänta sig en första våg av bilar som drivs i första hand av el, i andra hand av energieffektivt framställt biobränsle. Vad ska miljörörelsen klaga på då?

Åh, inte oroa sig. De finner nog på något. Redan i dag är däcken den nya miljöboven med de partiklar de river upp. Låt vara att många av de siffror som slängs fram om massdöd tycks vara gripna ur luften, samt att jag vill minnas att luften i t-banan är ännu farligare. Men det blir nog bra med det där. Det är förstås bra att någon påtalar farligheter, annars skulle utvecklingen mot mindre miljöskadlighet knappast ske. Ibland kan jag dock bli lite trött på att allt blåses upp med domedagsfont. Det fostrar inte en konstruktiv debatt.

Bilen är inte perfekt i dag och kommer inte att vara det i morgon. Men i övermorgon kan den vara åtminstone mycket bra, och inte ens i dag är den så dålig att den borde förbjudas.

Publicerat i Transportsträckor | 2 Comments »

Think of the children!

fredag 16 maj, 2008

På P1 Morgon drabbade mp:s Karin Svensson Smith och någon moderat samman om hur man ska hantera bilism och bensinpriser med växthuseffekten i åtanke; detta direkt föranlett av snacket om fördubblat bensinpris. Moderaten konstaterade att det antagligen inte var fråga om styrmedel i första hand, utan att det var nog bara att ställa in sig på höjda bensinpriser som följd av tillgång-efterfrågan. Allt som allt rätt vettigt.

Svensson Smith gick dock på i vanlig stil. Hon hade nu fått för sig att människosläktet var utrotningshotat och att 80% kunde vara borta till år 2100. Detta är det nu många miljöpartister som ser som önskvärt, men låt oss vara rättvisa och säga att Svensson Smith verkade se det som ett hot. Gott så. Synd bara att hon själv verkar vara en del av hotet snarare än lösningen. Hon var självklart emot snart sagt all bilism. Notera, inte egentligen utsläppen från bilism, utan bilismen i sig. Förbättringarna skulle uppnås inte genom att tex förbättra kollektivtrafiken (som moderaten ville), utan genom att försvåra för folk att ha bil. Med lite tur skulle försämringarna även leda till bättre kollektivtrafik, men det tycktes vara sekundärt.

Det är så typiskt. Alla problem ska bekämpas genom att gå bakåt i riktning mot bronsåldern. Ingen som helst tilltro till att teknik kan lösa problem. Detta oaktat att bilism i sig är något gott – den låter folk förflytta sig med en frihet som kollektivtrafik aldrig kan erbjuda – och att elbilen verkar komma runt hörnet.

De allra flesta förvisso allvarliga problem som man förväntar sig från ökande växthuseffekt kommer att drabba folk i fattiga länder. Det är ingen slump. Det är för att det är problem som kan hanteras om man inte är fattig. Om de fattiga länderna slutade att vara fattiga så skulle katastrofen väsentligen vara avvärjd. Synd då att Svensson Smith och hennes gelikar konsekvent motsätter sig sådant som kan hjälpa dem att sluta vara fattiga.

Den här posten innehåller många lösa trådar och ofullständiga resonemang. Men ni vet. Man bygger Rom, påbörjar tusenmilafärder och allt det där.

Publicerat i Politik, Transportsträckor | 2 Comments »

Nyare poster »